Tummen upp för ny fjärr- och kraftvärmestrategi!
I fredags lämnade Energimyndigheten sitt förslag till svensk fjärr- och kraftvärmestrategi som beställdes av den förra regeringen. Det nyväckta intresset för kraftvärmen är glädjande. De senaste åren har det svenska elsystemets utmaningar blivit allt tydligare med brist på såväl elnätskapacitet som tillgänglig eleffekt i flera delar av landet. Som den enda storskaliga och planerbara elproduktionen som finns inne i våra tätorter, där konsumtion också sker, är kraftvärmens betydelse för svensk elförsörjning betydligt större än vad antalet producerade kilowattimmar ger sken av.
Den presenterade strategin slår tydligt fast just detta. Utan svensk fjärr-och kraftvärme skulle den svenska eleffektbalansen försämras med närmare 10 GW, vilket är ungefär 40 procent mer än den samlade svenska kärnkraftseffekten. Fjärr -och kraftvärmen förtjänar därför betydligt mer uppmärksamhet i energipolitiken än vad den får idag.
Energimyndighetens förslag är väl genomarbetat och har tagits fram i dialog med såväl branschaktörer som kunder. Den innehåller en rad kloka förslag för att bibehålla och utveckla svensk kraftvärme. När det gäller den lokala nyttan föreslås införande av lokala värme- och kylplaner som skulle kunna bli ett instrument för att utveckla energislagets resurseffektivitet ytterligare, exempelvis genom ökat utnyttjande av restvärme i fjärrvärmenäten. Elnätsföretagen föreslås också få ökade möjligheter att sluta avtal med fjärr- och kraftvärmeproducenter för att hantera kapacitetsutmaningar i elnätet. Vidare föreslås en översyn av Boverkets byggregler som idag i flera fall gynnar elvärme framför fjärrvärme, vilket leder till ökad belastning i de lokala elnäten.
En principiellt viktig fråga handlar om den avfallseldade kraftvärmens klimatbelastning. Här föreslås ett ökat ansvar för plastproducenterna för att finansiera utsläppskostnaderna samt en redovisningsmässig flytt av utsläppen från kraftvärmen till avfallssektorn. Kraftvärmeföretagen har idag låg rådighet för det fossila innehållet i det avfall som lämnas till förbränning. Genom att flytta klimatansvar högre upp i värdekedjan skapas incitament till förbättring hos de aktörer som faktiskt kan påverka avfallsmängderna. Fjärr- och kraftvärmens viktiga roll i krisberedskapen hanteras också i förslaget där dess unika förmåga att bidra till Ö-drift av lokala elnät lyfta fram.
Vidare lyfts bioenergins roll för den svenska kraftvärmen. Här föreslår Energimyndigheten en biostyrmedelsutredning för att bland annat främja ett ökat uttag av GROT från det svenska skogsbruket. Detta är bra då det handlar om en resurs som idag ofta går till spillo då det av ekonomiska skäl inte varit lönsamt att tillvarata den i alla delar av Sverige. Energimyndigheten skickar också en tydlig passning till politiken om vikten av att försvara den svenska bioenergin i Bryssel. Bra!
Saknas det då något i strategin? Kraftvärmen skulle gynnas av en mer övergripande elmarknadsreform som främjar de förmågor som elsystemet behöver, exempelvis förmågan att leverera effekt där och när den behövs. Reformer för detta kan emellertid inte vara kraftslagsspecifika och ligger därmed utanför den föreslagna strategins ramar. Denna utmaning bör i stället hanteras i en särskild SOU. Energimyndigheten går också fel i sina resonemang kring bio-CCS där man motsätter sig möjligheten för köpare av negativa utsläpp att tillgodoräkna sig dessa fullt ut i sina klimatbokslut. Den frågan kommer emellertid sannolikt avgöras på EU-nivå i en annan mer framsynt riktning.
Ett förslag till strategi är emellertid bara just ett förslag. Därför är det oerhört viktigt att Energimyndighetens arbete nu fastställs formellt av regeringen och att det sedan resulterar i konkret politik i relevanta regelverk och styrmedel. Som kraftvärmeföretag ger Tekniska verken tummen upp och ser fram emot att kunna bidra till att strategin blir verklighet.
Skriv en kommentar