Om glass och elektricitet

Per Everhill 1 okt 2021

Den svenska elmarknaden ser inte längre ut som den gjorde vid avregleringen i mitten av 1990-talet. Från att svensk elkonsumtion varit förhållandevis stabil under närmare 25 års tid verkar nu efterfrågan på el öka kraftigt. Kundernas förbrukningsmönster förändras, exempelvis genom ökad elbilsladdning. Dessutom är de inte längre bara konsumenter utan producerar och säljer tidvis sin egen el. Produktionen har blivit mer väderberoende samtidigt som ny teknik för lagring utvecklas.

Fram tills för några år sedan var det ganska enkelt att vara elproducent i Sverige. Ett stabilt utbud med stabil efterfrågan gav en marknad med få överraskningar. Så är emellertid inte fallet längre. Jag tror att den som vill bli framgångsrik på framtidens elmarknad kan ta lärdom av hur en framgångsrik glassförsäljare arbetar. Vad finns det då för paralleller mellan glass- och elmarknaden?

Låt oss börja med plats. Det går att ta mer betalt för en glass som säljs på stranden än från en frysbox i matvaruaffären. Detsamma gäller numera även på elmarknaden där prisvariationerna mellan våra olika elområden ökar kraftigt. Att allokera produktionen till rätt elområden och sälja den till ett högre pris kommer vara en framgångsfaktor, tex för vindkraftsinvesterare. För internationella investerare handlar det om att välja rätt land för sina energisatsningar, exempelvis genom att maximera nyttan av olika styrmedel.

En annan aspekt är tidpunkten för leverans. En framgångsrik glassförsäljare vet att man tjänar mer pengar på att sälja glass på sommaren än på vintern. Glass är inte heller särskilt efterfrågat som frukostalternativ tidigt på morgonen, men fungerar som efterrätt senare på kvällen. Det samma gäller för el. Förmågan att leverera el i rätt tid när den är som mest efterfrågad kommer bli en framgångsfaktor i ett allt mer instabilt elsystem. Det innebär bland annat fördelar för aktörer som har tillgång till planerbar kraftproduktion eller förmåga att lagra el för att sedan sälja den när efterfrågan är som högst.

Vidare får väderaspekten inte missas. Att det säljs mer glass när solen skiner är en gammal sanning. I ett elsystem med en hög andel väderberoende elproduktion kommer aktörer med planerbar elproduktion ha en konkurrensfördel. Det kommer också vara viktigt att optimera sin väderberoende elproduktion. Det kan handla om allt från att placera vindkraftverk i smarta vindlägen till förmåga för kraftvärmen att skruva på balansen mellan el- och värmeproduktion beroende på hur kallt det är ute.

Inom glassbranschen har det alltid funnits premiumsegment. En kula kvalitetsglass som säljs som efterrätt på en restaurang kostar betydligt mer än en kula storpacksglass. Jag tror vi kommer se fler premiumsegment även när det gäller elanvändning. Ett typexempel är elbilsladdning som nu allt mer paketeras som en tjänst med ett betydligt högre pris än värdet av den el som levereras. Till detta segment kan också räknas olika specialavtal om elleverans från enskild anläggning som är attraktiv på grund av sitt miljövärde (PPA-avtal).

Sist, men inte minst så är naturligtvis sort viktigt. I vissa sammanhang passar glasstårta och andra gånger är det milkshake som gäller. Samma sak gäller på energimarknaden. Förmågan om att omvandla energi och att flytta den mellan olika samhällssektorer kommer vara en framgångsfaktor. För vissa uppgifter kommer energi av lägre kvalitet, exempelvis fjärrvärme för uppvärmning, räcka alldeles utmärkt varvid värdefull el kan sparas till annat. Vid överskottssituationer kan vindkraftsel lagras som vätgas och sedan åter till el när efterfrågan ökar. Sorten kan också variera genom att elen säljs på frekvensmarknaden där den får betalt för sina egenskaper på ett helt nytt område.

Det kommer naturligtvis gå att tjäna pengar på elmarknaden utan att ha glass i tankarna, men jag tror det kommer bli allt svårare med tiden om marknaden utvecklas i den riktning som vi ser idag. Inte minst handlar det om hur energibolagen vill positionera sig på marknaden. Ska man leverera mjukglass på stranden en varm sommardag eller isglas på pinne från frysdisken i oktober?