Innovation för hållbarhet

Vi har ett stort ansvar för alla de saker du räknar med ska fungera. Tillsammans med dig får vi en fantastisk del av världen att snurra, varje dag. För ett fossilfritt 2045 och framtidens alla behov investerar vi i nya lösningar. Massor av dem. För din skull, och allas. Här presenterar vi ett urval av investeringarna.

Infångning och användning av koldioxid

Vi undersöker olika tekniker för att fånga in och använda eller lagra koldioxid från våra produktionsanläggningar för biogas, värme och el. Det är en viktig del i vårt arbete att bidra till att uppnå Linköpings mål om ett fossilfritt 2045.

Framtidens sorteringsanläggning planeras

Under 2023 börjar vi bygga en toppmodern anläggning för avfallssortering på Gärstad-området. Två år senare ska den ska gå i drift. Anläggningen kommer att sortera ut plast, metaller, papper och organiskt material från det avfall som Tekniska verken tar hand om.

Mer förnybar el från solcellsparker

Solens kraft är oändlig. Med hjälp av solceller kan vi omvandla solens strålar till el, och utvecklingen av solcellsparker går snabbt framåt. Samtidigt är det viktigt att vi använder marken på ett hållbart sätt. Därför vill vi skapa fler solcellsparker som har ett större värde än att bara producera el.

 

Fossilt öga skannar plast för att minska utsläppen

Vi driver tillsammans med Vattenfall Värme och Umeå Energi utvecklingen av FossilEye. FossilEye, eller det fossila ögat, kommer inom kort att göra det möjligt att på ett effektivt och flexibelt sätt skanna hur mycket plast som finns i ett avfallslass.

Fortsatta satsningar på vindkraft

Produktion av förnybar el från vindkraft är en viktig del i energimixen. År 2025 ska kommunkoncernens totala elproduktion motsvara den totala elkonsumtionen i Linköping, cirka 1 300 GWh. Därför fortsätter vi bygget av flera vindkraftverk.

Exempel på investeringar i korthet

MSE drar fram el till Sveriges största Superchargerstation 

Sveriges största Superchargerstation för elbilar invigdes påskhelgen 2022. Stationen ligger längs med E4 vid Depot Mantorp utanför Linköping och har 40 Superchargers. Tekniska verken har genom dotterbolaget Mjölby-Svartådalen Energi (MSE) dragit fram elen till stationen. Läs mer om Superchargerstationen →

Batterier ger en ökad stabilitet i elnätet

Vid solcellsparken utmed E4:an i Linköping, som vi äger tillsammans med Infranode och Alight, har vi under året installerat två stora batterier. Solcellsparken består av 30 000 paneler och producerar cirka 11,5 GWh el varje år. De båda batterierna kan tillsammans lagra 2 000 kWh solel. Ett av syftena är att hjälpa Svenska kraftnät att hålla rätt frekvens i elnätet och bidra till en ökad stabilitet i nätet. Parken är Sveriges största kombinerade sol- och lagringsanläggning. Elhandelsbolaget Bixia, en del av Tekniska verken, är balansansvariga för både solcellsparken och batterierna.

Under 2022 ingick Bixia ett samarbete med BatteryLoop, ett startup-företag som bland annat levererar batterilager gjorda av återanvända fordonsbatterier. BatteryLoop erbjuder även tjänster för flexibilitetshandel. Samarbetet innebär att de av Bixias företagskunder som har egna solceller kan lagra sin solenergi och få ersättning för att bidra till stabilitet i elnätet. Lagringslösningen stöttar därmed elnätet samtidigt som det bidrar till att mer förnybar el kommer in i elsystemet.

Mjölby-Svartådalen Energi, en del av Tekniska verken-koncernen, har under året skapat förutsättningar för och förberett elinstallationen för en stor laddningsplats vid Viringe handelsplats i Mjölby. Mer Sweden, som är vår samarbetspartner, har installerat åtta laddstationer för snabbladdning av elfordon, så kallade super chargers. Det är Mers största snabbladdningsplats i Östergötland.

Under 2022 inledde vi även arbetet med att ytterligare förstärka elnätet i Tornbyområdet i Linköping, för att skapa kapacitet för laddning av elfordon. Området ligger nära E4:an och är därför strategiskt placerat både för laddning av personbilar och lastbilar.

Det blir allt svårare att upprätthålla balans i elnätet

I takt med att elanvändningen ökar och mer väderberoende el kopplas in i elsystemet blir det allt svårare att upprätthålla balansen, och därmed stabilitet och driftsäkerhet, i elnätet. För att elnätet ska fungera behöver frekvensen i elnätet hela tiden ligga på 50 Hz. Om frekvensen sjunker måste mer el produceras och om frekvensen stiger måste elproduktionen minska.

Flextjänster och stödtjänster upprätthåller balans i elnätet

För att möta den ökade utmaningen i att upprätthålla denna balans, har Svenska kraftnät tagit initiativ till en flexibilitetsmarknad. Där har företag möjlighet att få betalt för att minska sin elanvändning, så kallade flextjänster, medan elproducenter kan få betalt för att minska eller öka sin elproduktion för att bidra till att hålla elsystemet i balans, så kallade stödtjänster. Vi vill även kunna erbjuda fler stödtjänster med hjälp av vattenkraft och batterilagring, och arbetar nu med kvalificeringen hos Svenska kraftnät för att kunna sälja dessa.

Första vindkraftsparken i Sverige med att sälja stödtjänster

Sedan sommaren 2022 ingår vindkraft i de stödtjänster vi säljer. Vindkraft har hittills inte varit en del av det arbetet, men 2022 blev Tekniska verkens vindkraftspark i Sunne den första i Sverige att bli godkänd för att leverera stödtjänster till Svenska kraftnät. Det betyder att vår vindkraftspark ska minska sin elproduktion vid tillfällen när frekvensen i elsystemet måste sjunka, exempelvis när elbehovet för en stor industri hastigt försvinner eller om någon av de kablar som Svenska kraftnät använder för att exportera el till utlandet går sönder. Vi kan då minska effekten från vindkraftsparken på några sekunder, för att sedan börja producera el igen så snart det behövs. Justeringarna i elproduktionen från vindkraftverken är för det mesta små och under en mycket kort tid, oftast under en halv minut, allt för att nätet ska hålla balansen på 50 Hz.

I utkanten av Trädgårdsföreningen byggde vi 2022 ett dagvattenmagasin för att minska risken för framtida översvämningar. Regnvatten och smält snö rinner snabbt vidare från tak, gator och torg. I naturen sipprar det ner genom marken, men i städer behöver vattnet någonstans att ta vägen så det inte blir översvämningar i källare och gatubrunnar. Därför byggde vi ett magasin med en kapacitet på 1 500 kubikmeter som blir en tillfällig förvaring för regn och smältvatten. När det kommer mycket vatten på en gång samlas vattnet i magasinet, istället för att fylla upp rör och skapa översvämning och annan skada.

Vi driver vi ett pilotprojekt om värmelagring i Vallastaden ihop med företaget Hydroc. Under vintern använder vi mycket värme, samtidigt som stora mängder värme går till spillo sommartid. Det skulle kunna förhindras med teknik för storskalig värmelagring. Lär dig mer om pilotprojektet →

Samarbeten för cirkularitet

Vi på Tekniska verken vill se till att så mycket resurser som möjligt kan användas på ett effektivt sätt i samhällets kretslopp, och se till att så lite som möjligt går till spillo. Vi kan förädla eller återskapa resurser, men också vara en mellanhand som hjälper andra aktörer att kunna använda varandras resurser. 

Vi samarbetar gärna med andra företag och startup-bolag som får oss att tänka brett och som bidrar med nya idéer. Vill du samarbeta med oss? Läs mer och kontakta oss.

Rening av läkemedelsrester

2017 tog vi Sveriges första storskaliga anläggning för läkemedelsrening i drift. Där bryts cirka 90 % av läkemedelsresterna ned med hjälp av ozon.

Hållbar stadsbyggnad i Ebbepark

Ebbepark var ett projekt där många aktörer medverkade till omvandla Wahlbecks Företagspark från ett äldre industriområde till en öppen och tillgänglig stadsdel. Här berättar vi om vår roll i projektet.

Kulvertsystem i Vallastaden

I Vallastaden utvecklade vi ett unikt kulvertsystem som skapar nya möjligheter för infrastrukturlösningar i flera avseenden.