Tekniska verken tycker

I bloggen berättar vi vad vi tycker i olika samhällsfrågor som påverkar vår verksamhet
  • Sista raden på fakturan styr elanvändningen

    Jesper Svensson, vd Tekniska verken Linköping Nät AB 12 jan 2022

    I ett allt mer instabilt elsystem lyfts effektivare elanvändning eller så kallad efterfrågeflex ofta fram som en viktig lösning på problematiken. Ett sätt att skapa efterfrågeflexibilitet är att skicka en effektiv prissignal till kunden som ger ekonomiska incitament att anpassa elanvändningen efter läget i elsystemet. I slutet av förra året presenterade Energimarknadsinspektionen ett förslag på föreskrifter om hur elnätstarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.

    Trots ett gediget förarbete som vilar på god teoretisk grund bedömer vi att Energimarknadsinspektionens förslag i praktiken tyvärr inte kommer få någon större effekt på elnätskundernas utnyttjande av elnätet. Förslaget innebär bland annat att huvuddelen av kundkollektivet skulle få en ökad andel fasta kostnader. Det kan säkert motiveras utifrån ett kostnadsriktighetsperspektiv, men vi vet också att kunderna efterfrågar rörliga kostnader som de kan påverka. Inte minst är känslan av att kunna minska sina kostnader viktig. Och utan rörliga komponenter försvinner alla incitament att momentant engagera sig i sin elanvändning.

    Visserligen föreslås också en för elnätsföretagen frivillig mindre rörlig effektkomponent vilket är bra, men också krav på att den ska vara tidsdifferentierad. Här är risken stor för målkonflikter. Kunderna kommer vilja genomföra olika slags elkrävande aktiviteter vid olika tidpunkter, exempelvis ladda elbil eller värma upp sitt hus. Dessa tidpunkter kommer sannolikt inte att sammanfalla vilket kan göra det svårt att utforma en enhetlig effektiv tidsdifferentierad effekttariff. Utmaningarna kommer också skilja sig åt mellan olika nätnivåer där elbilsladdning främst driver kostnader på kvartersnivå medan elvärmen och industrins effektuttag tydligare påverkar den maximala effekttoppen för ett helt lokalnät. Tekniska verken skulle hellre vilja se en tariffstruktur som främjar ett jämnt effektuttag snarare än ett krav på att förbrukningen ska styras mot specifika klockslag.

    Den främsta orsaken till att en förändrad elnätstariff har låg styreffekt på kundernas elanvändning är emellertid att den endast utgör en mindre del av den totala elkostnaden. Huvuddelen av elkostnaden har de senaste åren istället utgjorts av skatter, avgifter och på sistone också en allt högre elkostnad. Vår erfarenhet är att elkunderna främst fattar beslut om sin elanvändning baserat på elräkningens sista rad snarare än enskilda tariffkomponenter. Det är totalkostnaden som gör att man ser över sitt elnätabonnemang, jämför elavtal och investerar i energieffektivisering. För att kunden ska få en effektiv prissignal som styr mot en effektivare elanvändning måste samtliga delar av elkostnaden styra mot samma mål. Som kunden dessutom måste ha goda möjligheter att påverka. Jag hoppas att vi i en snar framtid kan få se ett utvecklat förslag från Energimarknadsinspektionen som gör just detta.

  • Framtidens fjärrvärme är inte bara förbränning

    Per Everhill 21 nov 2021

    För hundra år sedan var uppvärmning intimt förknippat med vedeldning i Sverige. När man idag pratar om elproduktion i Norge ser de nog de flesta norrmän ett vattenkraftverk framför sig och i Storbritannien lagar värmer man sitt te på en gasspis. Teknikutvecklingen går emellertid framåt och idag kan ofta flera alternativa tekniker och energiformer lösa ett och samma behov.

    Dagens energisystem är mer instabila än gårdagens, bland annat på grund av att andelen oplanerbar väderberoende elproduktion har ökat. Det ökar värdet av så kallad sektorskoppling, det vill säga förmåga att flytta energi mellan olika delar av samhället för att säkerställa att rätt sorts kilowattimme finns på rätt plats i rätt tid.

    Fjärrvärmen har sällsynt god potential när det gäller sektorskoppling. Som energibärare är varmt vatten oerhört flexibelt, bland annat på grund av förmågan att lagra energi så att den inte behöver konsumeras i samma stund som den produceras. Idag förknippas oftast fjärrvärme med förbränning av olika bränslen. Med ny teknik och rätt regulatoriska förutsättningar tror jag att det traditionella värmeverket framöver kommer kompletteras med en rad andra tekniker och energikällor.

    Med en stor mängd väderberoende elproduktion i elsystemet kommer vi över tiden har mycket god tillgång till el (men tidvis brist). Vissa tidpunkter kommer vi ha så stora överskott på el i förhållande till efterfrågan att elpriset kommer bli negativt. I dessa lägen kan fjärrvärme produceras gratis med el samtidigt som värdefulla bränslen kan sparas till timmar då elen är mer efterfrågad och dyrare.

    Vidare kan fjärrvärme lagras billigt och effektivt under lång tid. Till och med över olika säsonger. Med utvecklad lagringsteknik kan en stad tidvis värmas med fjärrvärme som producerats månader tidigare, till exempel när den resurs den tillverkats av fanns i överflöd. Det skulle till exempel kunna handla om solenergi som det finns gott om sommartid. Solvärme kan generellt ge ett viktigt bidrag till svensk fjärrvärme som ett komplement till annan produktion. Sommartid när solen lyser som mest är efterfrågan på värme också som minst. Men med väl utbyggda fjärrvärmesystem kan sådana överskott nyttiggöras effektivt, exempelvis genom att flyttas mellan olika kommuner. Det är en viktig fördel med Tekniska verkens fjärrvärmenät som bland annat knyter samman Linköping, Mjölby och snart också Vadstena på Östgötaslätten.

    Vi behöver också bli bättre på att ladda fjärrvärmenäten med spillvärme från industrier, fastigheter och datahallar. Idag kyls tyvärr mycket överskottsvärme bort, bland annat för att den har för låg temperatur eller att den inte kan matas in effektivt på fjärrvärmenätet. Teknikutvecklingen gör att värme av allt sämre kvalitet kan utnyttjas i fjärrvärmenätet. Redan idag är flera svenska fjärrvärmenät enbart energiförsörjda med spillvärme, till exempel i Norrköpingsförorten Skärblacka. En positiv bioeffekt är naturligtvis att energidelningen ökar svensk industris internationella konkurrenskraft. Att sia om den svenska kärnkraftens framtid är inte lätt i ljuset av den energipolitiska debatten, men om nya reaktorer ska byggas så borde det vara självklart att utnyttja spillvärmen i närmaste fjärrvärmenät.

    Framtidens fjärrvärme kommer inte enbart förknippas med förbränning. Det kommer bara vara ett av många sätt att producera fjärrvärme. Det viktiga är att tillgängliga resurser matchas mot efterfrågan så effektivt som möjligt. Det är en nödvändig utveckling för att fjärrvärmen ska kunna behålla sin konkurrenskraft som ett attraktivt alternativ på en allt mer utmanande energimarknad.

     

  • Tredjepartstillträde ingen quickfix för spillvärmen

    Per Everhill 5 nov 2021

    Strax över 8 procent av den svenska fjärrvärmen kommer idag från spillvärme från industrier och fastigheter. Tillvaratagande av spillvärme är ett bra exempel på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi i det lokala samhället. Tekniska verken använder en hel del spillvärme i våra fjärrvärmenät, bland annat från BillerudKorsnäs pappersproduktion i Skärblacka utan för Norrköping och från Södra Woods sågverk i Kisa.

    Fortfarande kyls emellertid en hel del potentiell spillvärme bort i Sverige av olika skäl. En del debattörer hävdar att en lösning på detta problem är att införa tvingande så kallad TPA (Third Party Access) eller tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet, det vill säga att tvinga fjärrvärmeföretagen att ta emot spillvärme. Av flera skäl så är det en dålig idé.

    TPA ger högre fjärrvärmepris

    Rent ekonomiskt skulle tvingande tredjepartstillträde innebära högre fjärrvärmepriser. Varför då? Ett fjärrvärmeföretag har en viss marginalproduktionskostnad för att producera ytterligare en kWh fjärrvärme. Låt oss kalla den X. Om en industri eller fastighet kan leverera spillvärme till fjärrvärmenätet till ett pris som är lägre än X kommer fjärrvärmebolaget köpa den helt frivillig utan att någon reglering behövs. Detta då spillvärmetillförseln sänker kostnaden för att leverera önskad volym till kunden vilket i sin tur ökar fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot alternativa uppvärmningsformer, vilket i förlängningen gynnar spillvärmeleverantören, energibolaget och fjärrvärmekunderna. Här finns inget behov av tvångsåtgärder.

    Om industrins prisbud för spillvärmen istället är högre än marginalproduktionskostnaden för fjärrvärme i det aktuella nätet är det lönsammare för fjärrvärmeföretaget att producera den med egna resurser. Om vi i detta läge tänker oss ett tvingande tredjepartstillträde så kommer alltså dyrare värme i systemet än vad som var fallet utan spillvärme. För fjärrvärmeföretaget innebär det att man måste höja fjärrvärmepriset mot slutkund för att inte försämra sitt ekonomiska resultat. Det är knappast något önskvärt scenario på den svenska energimarknaden.

    Tekniska utmaningar

    Vidare finns tekniska och miljömässiga utmaningar med tvingande TPA. Om spillvärmens temperatur är för låg behöver den höjas genom tillförsel av elenergi, genom värmepumpar. Det försämrar dess klimatprestanda som då riskerar att bli sämre än den fjärrvärme som den ersätter. Vidare kan de tekniska kostnaderna för att ansluta spillvärme vara avsevärda om den ligger olämpligt till. Spillvärme innebär också utmaningar när det gäller leveranssäkerhet. Fjärrvärmeleverantörer måste leverera efterfrågad värme till sina kunder. Spillvärmeleveranserna beror ofta på olika industriella processer som inte behöver vara kopplade till den aktuella ortens värmebehov. Fjärrvärmeleverantören måste därför ta på sig ett ansvar för att ständigt balansera systemet vilket är kostnadsdrivande. Det är viktigt att förstå att förutsättningarna för effektiv integration av spillvärme varierar kraftigt mellan olika fjärrvärmenät. One-Size-fits-all gäller inte här vilket är ett viktigt argument mot tvingande tredjepartstillträde.

    Mer spillvärme utan TPA

    Men hur ska vi då få in mer spillvärme i våra fjärrvärmenät? Det är trots allt en värdefull resurs som idag går till spillo. En metod är naturligtvis ekonomiskt stöd och teknikutveckling till spillvärmeleverantörer som idag har svårt att erbjuda spillvärme till ett tillräckligt attraktivt pris. Exempelvis skulle flera projekt sannolikt ha goda chanser att få stöd genom Klimatklivet. För att vara lite självkritisk så kan också fjärrvärmebranschen bli bättre på att hitta lämpliga spillvärmeleverantörer till sina nät. En ökad transparens av behov, möjligheter till anslutning och aktuell prisbild skulle kunna bidra till att fler potentiella aktörer får upp ögonen för möjligheten att leverera spillvärme. Man skulle också kunna tänka sig att såväl industrin som fjärrvärmeföretagen blir bättre på att tillsammans tidigt identifiera spillvärmepotentialer vid nybyggnation av såväl fjärrvärmenät som industrier och fastigheter. Kan nät och leverantörer tidigt anpassa sig till varandra kan kostnaderna för leverans hållas nere till nytta för alla. För alla lösningar gäller också en hög grad av anpassning efter de specifika lokala förutsättningarna. Det är så vi får in mer spillvärme i våra fjärrvärmenät – inte genom tvångsåtgärder som tredjepartstillträde.

  • Är svensk vattenkraft nästa Cementa?

    Klas Gustafsson 15 okt 2021

    Den senaste tiden har flera miljötillståndsprocesser fått stor uppmärksamhet i media. På Gotland handlar det om cementproduktionens vara eller icke vara och i Kiruna om utvidgad gruvverksamhet. Gemensamt för båda dessa fall är att myndighetsbeslut som huvudsakligen baseras på lokala miljöintressen riskerar att få stora nationalekonomiska konsekvenser för Sverige. 

    I början av nästa år är tyvärr risken stor att ytterligare en svensk industri får läggas till listan av verksamheter som får vika sig för myndigheternas krav. Då börjar nämligen omprövningarna av den svenska vattenkraftens miljötillstånd. Under en 20-årsperiod ska mer än 2000 anläggningar förses med moderna miljövillkor i linje med EU:s vattendirektiv. Förutsättningen för prövningarna sätts redan nu i december 2021, då Vattenmyndigheterna beslutar om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för alla svenska vatten.

    Redan nu finns tydliga tecken på att det kommer bli en svår process för vattenkraftverken. Trots att det finns goda möjligheter att tillämpa mindre stränga krav genom olika typer av undantag, till exempel att klassa vatten som ”kraftigt modifierade” (KMV) fokuserar istället Vattenmyndigheterna ensidigt fokusera på den lokala vattenmiljön utan hänsyn till vare sig klimatnytta, kulturvärden, dammsäkerhet eller påverkan på lokalsamhällen. Exempelvis föreslår Vattenmyndigheterna att antalet vattendrag som klassas som KMV i princip ska vara oförändrat jämfört med tidigare förvaltningscykel samtidigt som man kraftigt underskattar förlusten av förnybar elproduktion på grund av miljöåtgärder, till exempel anläggande av fiskvägar. Risken är överhängande för att Vattenmyndigheterna prövningsprocess kommer leda till ett stålbad för svenska vattenkraft med omfattande utrivningar som följd. Det skulle avsevärt försvåra framtida svensk elektrifiering samt bromsa utbyggnaden av annan förnybar elproduktion, till exempel vindkraft som är beroende av vattenkraften för att balansera sin volatilitet.

    För några veckor sedan uppmärksammades problematiken i Sveriges riksdag som riktade ett tillkännagivande till regeringen om att bland annat säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten. Vidare uppmanas regeringen att säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft. Några formella åtgärder från regeringens sida har emellertid tyvärr ännu inte presenterats.

    Såväl Cementa-, Kiruna-, och vattenkraftskonflikten grundar sig i en och samma problematik. Nämligen att den svenska miljöbalken inte beaktar klimataspekter utan ensidigt fokuserar på lokala miljöutmaningar. Med dagens miljöbalk som ledstjärna kommer svenska myndigheter ständigt fatta beslut som ensidigt främjar lokal miljönytta på bekostnad av ökade globala klimatutsläpp. Lösningen är naturligtvis att inkludera klimataspekten i Miljöbalken vilket skulle göra det möjligt att göra rimliga avvägningar mot andra samhällsintressen, till exempel biologisk mångfald. Just detta föreslås nu av Klimaträttsutredningen i ett delbetänkande. I ljuset av den tilltagande klimatkrisen är en sådan förändring brådskande!

  • Om glass och elektricitet

    Per Everhill 1 okt 2021

    Den svenska elmarknaden ser inte längre ut som den gjorde vid avregleringen i mitten av 1990-talet. Från att svensk elkonsumtion varit förhållandevis stabil under närmare 25 års tid verkar nu efterfrågan på el öka kraftigt. Kundernas förbrukningsmönster förändras, exempelvis genom ökad elbilsladdning. Dessutom är de inte längre bara konsumenter utan producerar och säljer tidvis sin egen el. Produktionen har blivit mer väderberoende samtidigt som ny teknik för lagring utvecklas.

    Fram tills för några år sedan var det ganska enkelt att vara elproducent i Sverige. Ett stabilt utbud med stabil efterfrågan gav en marknad med få överraskningar. Så är emellertid inte fallet längre. Jag tror att den som vill bli framgångsrik på framtidens elmarknad kan ta lärdom av hur en framgångsrik glassförsäljare arbetar. Vad finns det då för paralleller mellan glass- och elmarknaden?

    Låt oss börja med plats. Det går att ta mer betalt för en glass som säljs på stranden än från en frysbox i matvaruaffären. Detsamma gäller numera även på elmarknaden där prisvariationerna mellan våra olika elområden ökar kraftigt. Att allokera produktionen till rätt elområden och sälja den till ett högre pris kommer vara en framgångsfaktor, tex för vindkraftsinvesterare. För internationella investerare handlar det om att välja rätt land för sina energisatsningar, exempelvis genom att maximera nyttan av olika styrmedel.

    En annan aspekt är tidpunkten för leverans. En framgångsrik glassförsäljare vet att man tjänar mer pengar på att sälja glass på sommaren än på vintern. Glass är inte heller särskilt efterfrågat som frukostalternativ tidigt på morgonen, men fungerar som efterrätt senare på kvällen. Det samma gäller för el. Förmågan att leverera el i rätt tid när den är som mest efterfrågad kommer bli en framgångsfaktor i ett allt mer instabilt elsystem. Det innebär bland annat fördelar för aktörer som har tillgång till planerbar kraftproduktion eller förmåga att lagra el för att sedan sälja den när efterfrågan är som högst.

    Vidare får väderaspekten inte missas. Att det säljs mer glass när solen skiner är en gammal sanning. I ett elsystem med en hög andel väderberoende elproduktion kommer aktörer med planerbar elproduktion ha en konkurrensfördel. Det kommer också vara viktigt att optimera sin väderberoende elproduktion. Det kan handla om allt från att placera vindkraftverk i smarta vindlägen till förmåga för kraftvärmen att skruva på balansen mellan el- och värmeproduktion beroende på hur kallt det är ute.

    Inom glassbranschen har det alltid funnits premiumsegment. En kula kvalitetsglass som säljs som efterrätt på en restaurang kostar betydligt mer än en kula storpacksglass. Jag tror vi kommer se fler premiumsegment även när det gäller elanvändning. Ett typexempel är elbilsladdning som nu allt mer paketeras som en tjänst med ett betydligt högre pris än värdet av den el som levereras. Till detta segment kan också räknas olika specialavtal om elleverans från enskild anläggning som är attraktiv på grund av sitt miljövärde (PPA-avtal).

    Sist, men inte minst så är naturligtvis sort viktigt. I vissa sammanhang passar glasstårta och andra gånger är det milkshake som gäller. Samma sak gäller på energimarknaden. Förmågan om att omvandla energi och att flytta den mellan olika samhällssektorer kommer vara en framgångsfaktor. För vissa uppgifter kommer energi av lägre kvalitet, exempelvis fjärrvärme för uppvärmning, räcka alldeles utmärkt varvid värdefull el kan sparas till annat. Vid överskottssituationer kan vindkraftsel lagras som vätgas och sedan åter till el när efterfrågan ökar. Sorten kan också variera genom att elen säljs på frekvensmarknaden där den får betalt för sina egenskaper på ett helt nytt område.

    Det kommer naturligtvis gå att tjäna pengar på elmarknaden utan att ha glass i tankarna, men jag tror det kommer bli allt svårare med tiden om marknaden utvecklas i den riktning som vi ser idag. Inte minst handlar det om hur energibolagen vill positionera sig på marknaden. Ska man leverera mjukglass på stranden en varm sommardag eller isglas på pinne från frysdisken i oktober?