Tekniska verken tycker

I bloggen berättar vi vad vi tycker i olika samhällsfrågor som påverkar vår verksamhet
  • Tekniska verkens inspel till elektrifieringsstrategin

    Per Everhill 17 feb 2021

    I höstas presenterades ett mycket välbehövligt initiativ från regeringen i form av en ansats att ta fram en elektrifieringsstrategi.

    I ljuset av att svenska industriaktörer den senaste tiden presenterat en rad ambitiösa planer på ökad elanvändning ligger initiativet helt rätt i tiden. Till detta kommer fordonsflottans förmodat kraftigt ökande elbehov, liksom att internationella datacenteroperatörer ständigt verkar planera nya elslukande anläggningar på svenska småorter. Det kommer behövas rejält med el i framtiden och hur ska vi fixa det? Det kommer förhoppningsvis elektrifieringsstrategin svara på.

    Arbetet med strategin har redan inletts och energibranschen har vid flera tillfällen bjudits in för dialog. Detta är mycket positivt och naturligtvis helt nödvändigt i ett strategiarbete som omfattar hela samhället. Tekniska verken välkomnar naturligtvis initiativet och kommer följa det med stort intresse. Vi har en bred verksamhet inom energiområdet som dessutom kopplingar till andra sektorer, till exempel avfall-, bredband-, och jordbrukssektorn. Vi är också delägare i laddinfraoperatören Mer. Vi har funderat lite och här kommer våra initiala reflektioner kring olika utmaningar som vi anser behöver beaktas i en elektrifieringsstrategi. När något ämne behöver utvecklas hänvisar vi till tidigare inlägg på denna blogg.

    Elmarknad

    • Det är redan idag tydligt att en elmarknad där endast kilowattimman värderas inte kommer kunna leverera det elsystem vi behöver i framtiden. Vi ser idag flera goda initiativ som kompletterar den ordinarie elmarknaden, exempelvis Svenska Kraftnäts utvecklade marknad för balanstjänster och de många lokala initiativ till kapacitetsmarknader som presenterat de senaste åren. Elektrifieringen kommer kräva mer planerbar kraftproduktion. Därför behöver dagens elmarknad kompletteras med en marknad/styrmedel som främjar tillgänglig effekt.
      För mer i detta ämne: Dags att bryta kilowattimmans diktatur!
    • En elmarknadsreform är en komplicerad process med många ingående variabler som påverkar varandra. Den kommer kräva omfattande utredning & analys. Därför kan det vara lämpligt att genomföra reformen i två steg:
      • På kort sikt: Inför i närtid en premie för effekt. När elcertifikatmarknaden nu avvecklas torde det på samhällsekonomisk nivå finnas utrymme för att införa ett sådant styrmedel.
      • På längre sikt: Komplettera EnergyOnly-marknaden med ett marknadsbaserat styrmedel och/eller marknad för kapacitet.
      • För mer i detta ämne: Brittisk kapacitetsmarknad möjlig lösning för svenska elsystemet?
    • Rollfördelningen på elmarknaden behöver ses över. Elnätsföretagens möjligheter att främja effektiv elanvändning tex genom energilagring, köp av flexibilitetstjänster, energioptimering m.m måste öka. Då olika elnätsföretag har olika förutsättningar att ta ett ökat ansvar för elsystemet kan man tänka sig en uppdelning i systemansvariga lokala elnätsföretag (DSO=District System Operators) och rena elnätsföretag (DNO=District Network Operator).
    • Dagens elhandelssystem kommer inte att fungera på en framtida elmarknad med en hög andel variabel elproduktion och hög flexibilitet. Flexibilitet innebär en avsevärd risk för balansansvariga elhandlare som dessa inte kommer vilja ta. Prissättningen kommer inte kunna göras ett dygn i förväg utan måste ske i nära realtid. Systemet måste bygga på en hög grad av automatik. 
      För mer i detta ämne: Efterfrågeflexibilitet - mardröm för balansansvariga på elmarknaden?

    Energisystem

    • I Sverige är sektorskopplingen mellan el och värme oerhört viktig med anledning av vårt tidvis kalla klimat. Utan el-och fjärrvärmeproduktion från svenska kraftvärme/värmeverk skulle det svenska eleffektbehovet vintertid öka med 10 GW vilket skulle omöjliggöra fortsatt elektrifiering. Det kommer vara nödvändigt att främja fjärrvärme framför elvärme om vi ska klara av att öka vår elanvändning i Sverige. Prioriteringar kommer behöva göras med styrmedel, lagar och regelverk.
      För mer i detta ämne:Elektrifiera resurseffektivt! och Kraft-och fjärrvärmen=10 GW=>kärnkraften.
    • Ur klimatsynpunkt (exempelvis våra klimatmål) måste vår koppling till andra länders elsystem beaktas i strategin. Om vår elexport till länder som i hög grad använder fossil elproduktion på marginalen kommer de globala klimatutsläppen att öka.
      För mer i detta ämne:Elsystemet begränsas inte av gränser på kartan
    • När de gäller fordonsflottans elektrifiering bör hänsyn tas till lokal biogasproduktion som lämpar sig väl för lokaltrafik. Ett minskat behov av eleffekt för tex stadsbussar frigör sådan för elektrifiering av annan trafik.

    Elnät

    • Det behövs en långsiktigt stabil elnätsreglering som är förankrad inom politiken, branschen och kunderna. Utan en sådan” överenskommelse” kommer elnätsregleringen fortsatt kantas av juridiska tvister och osäkerhet. Överenskommelsen måste ge tillräckliga incitament för elnätsföretagen att bedriva verksamhet, rimliga elnätskostnader för kunderna och främja en elnätsutveckling som möjliggör de energipolitiska målen, tex elektrifiering. På nedanstående länkar utvecklas resonemanget om behovet av en förändrad elnätsreglering: YgemansElnätsdialog och Solelsboomens elnätspåverkan.
    • Med en snabb tillväxt, tillkommande ny elproduktion osv fungerar det inte att enbart bygga nya elnät baserat på faktiska beställningar. För att snabbt kunna möta uppkomna behov kommer elnätsutbyggnaden i högre grad behöva göras utifrån prognoser och långsiktiga strategier. Här spelar de kommande nätutvecklingsplanerna en stor roll. Det är viktigt att de tas fram i samverkan med kommuner och länsstyrelser samt i dialog med lokalt näringsliv. Elnätsregleringen bör möjliggöra sådana investeringar.
    • Framtida elnätsreglering måste vara teknikneutral avseende investeringar i elnät jämfört med andra lösningar, exempelvis energilagring, flexibilitetstjänster och energieffektivisering. Idag främjas investeringar som bygger kapitalbas, dvs elnätsinvesteringar. Alternativa lösningar måste värderas mot varandra så att den mest effektiva tekniklösningen vinner. Det kommer kräva att elnätsföretagen utvecklas från att enbart vara nätägare till ett slags systemoperatörer.
      För mer i detta ämne: Möjligheter och utmaningar med ny elnätsreglering.
    • Det är viktigt att inte ställa allt för specifika krav på elnätens investeringar i regelverk, styrmedel, lagar osv. Alla elnät är olika med olika slags investeringsbehov för att klara framtidens krav. Särskilda tekniska krav, tex enbart inriktade på vissa kapacitetshöjande åtgärder skulle kunna leda till överinvesteringar i vissa elnät alternativt underinvesteringar på andra områden (exempelvis förnyelseinvesteringar). När elnätens investeringsbehov prioriteras och planläggs så är det mycket ofta en kombination av flera olika orsaker i ett nätområde som utgör kriterier för beslut om investering. Förutom kapacitetsbehov kan det handla om till exempel leveranssäkerhet, obsoleta nätkomponenter eller förbättringar med hjälp av ny teknik. Att endast investera utifrån ett kapacitetsperspektiv är varken rationellt eller kostnadseffektivt. Elnätföretagen själva är bäst lämpade att avgöra investeringsbehoven i det enskilda elnätet.
    • Elnätens roll i elsystemet kommer att öka. Elnäten är en central infrastruktur som möjliggör sektorskoppling i stor utsträckning liksom lokal-, regional-, och nationell energioptimering. De lokala elnätsföretagen kommer (ofta som en del i lokala och regionala energikoncernen) behöva utvecklas mot systemoperatörer som säkerställer rätt energi på rätt plats i rätt tid utifrån befintliga förutsättningar. Alla elnätsföretag kommer inte kunna gå i den riktningen, men där det är möjligt kommer det avsevärt underlätta fortsatt elektrifiering på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt.
    • Ansvaret för driftsäkerheten i det svenska elsystemet måste tydliggöras. Det handlar till exempel om rollfördelningen mellan Svenska Kraftnät, Regionnätsföretagen och de lokala elnätföretagen.

    Driftsäkerhet

    • Utveckla lokala kapacitetsmarknader.
    • Utveckla marknaden för balanstjänster och då gärna med en geografisk differentiering.
    • För mer i detta ämne: Stödtjänstutredningen

    Gå i takt/samhällsdialog

    • Idag finns en tydlig obalans mellan utbyggnaden av distribuerad förnybar elproduktion och elnätet på alla nivåer. Vi märker det inte minst lokal när det gäller solceller i enskilda villaområden. Den balansen behöver förbättras genom utbyggda elnät och ny teknik (till exempel lagring), men också överväganden kring fortsatt subventionering av ny kraftproduktion (exempelvis de mycket generösa solelsstöden).
    • Utbyggnaden av laddinfrastruktur är fortfarande beroende av stöd. Utan fortsatt utbyggnadsstöd kommer utbyggnadshastigheten att sjunka avsevärt. Det kommer dröja några år tills branschens står på egna ben i detta avseende.

    Laddinfra

    • Det är viktigt att betrakta laddinfrastrukturen som en del i elsystemet. Det finns ibland tendenser till att vilja skapa särlösningar, till exempel ”laddgator” i storstäder eller icke-koncessionspliktiga laddnät. Här är risken stor för suboptimering. Laddinfrastrukturen måste vara en del av elsystemet – särskilt som vi kommer behöva använda elfordonens batterier som flexresurs på alla nivåer – inte bara lokalt i villakvarteret.
    • Viktigt att låta laddinfra vara en fri marknad. Det gynnar konkurrens, kvalitet och fortsatt utbyggnad. Undvik standardisering (exempelvis avseende märkningar, prisinfokrav etc.). På en väl fungerande marknad kommer aktörerna att utveckla detta själva utifrån kundbehovet.

    Hoppas detta kan bidra till den energipolitiska debatten om strategin och återkom gärna till oss om du har några frågor, synpunkter eller behöver mer information!

  • Elektrifiera resurseffektivt!

    Per Everhill 18 jan 2021

    I höstas påbörjade regeringen arbetet med att ta fram en nationell strategi för elektrifiering. I flera samhällssektorer, exempelvis inom tung industri och transporter, har övergången från fossila bränslen till el redan påbörjats. Regeringens ambition är att strategin ska bidra till att göra denna transformation snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv.

    Initiativet är bra och särskilt viktigt då det är tydligt att efterfrågan på just el sannolikt kommer öka kraftigt i framtiden. 2019 bedömde Energiföretagen Sverige att elanvändningen år 2045 skulle landa på omkring 190 TWh per år jämfört med dagens ungefär 150 TWh. Förra året presenterade Svenskt Näringsliv en rapport där bedömningen landade på 200 TWh. I höstas blev båda dessa framtidsvisioner snabbt inaktuella när LKAB presenterade sin nya strategi för framtida produktion av fossilfritt stål som kommer kräva ytterligare 55 TWh. 250 TWh på årsbasis till år 2045 är en ökning med 70 procent!

    Framtida scenario kräver prioritering

    Idag har Sverige ett elöverskott på årsbasis och var under 2020 nettoexportör under årets samtliga veckor. Tidvis har vi underskott i enskilda elhandelsområden, vanligtvis i södra Sverige, men generellt har vi gott om el idag jämfört med många andra länder. Med en elanvändning på 250 TWh per år skulle vi med dagens elsystem ha ett kraftigt underskott. För att hantera en sådan efterfrågeökning kommer vi behöva bygga ut svensk elproduktion rejält, men också elnätsförbindelserna inom och utom landet.

    Även om vi lyckas med detta kommer tillgång på el i ett 250 TWh-scenario att vara en utmaning. Därför behöver den kommande elektrifieringsstrategin ha ett tydligt resurseffektivitetsperspektiv. Vad är viktigast att elektrifiera? Vad kan vi vänta med? Och vilka funktioner och verksamheter kan klara sig med annan slags förnybar energi? En strategi resulterar vanligtvis i nya lagar, skatter och styrmedel. Det gör den till ett utmärkt underlag för att just prioritera olika samhällsintressen i en situation där det inte finns oändlig tillgång på den efterfrågade nyttigheten.

    Vad ska vi då i första hand elektrifiera?

    Det är knappast någon tvekan om att framtidens fordonsflotta kommer kräva mycket el och att utvecklingen på området går snabbt. Det är positivt ur såväl resurseffektivitetssynpunkt som för klimatet i jämförelse med dagens beroende av fossila bränslen. Det fossilfria stålet är också en riktigt bra idé. Stålproducenterna står idag för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ökad klimatprestanda kommer ge oss konkurrensfördelar på den internationella marknaden. Datahallar? Detta fenomen är mer omdebatterat. Är det en vinst för Sverige att de internationella storföretagen förlägger sina anläggningar hos oss eller utnyttjar man bara vår idag goda tillgång på el utan att ge vare sig arbetstillfällen eller skatteintäkter? Svåra avdömningar kan behöva göras.

    Vad bör vi prioritera bort?

    Det intressanta med elektrifieringsstrategin är kanske just vad vi bör prioritera bort. Det finns flera lågt hängande frukter där vi aktivt kan styra bort från ökad elanvändning för att istället frigöra el till mer prioriterade ändamål. Ett exempel är fjärrvärme i tätorter som redan idag minskar vårt eleffektbehov en kall vinterdag med omkring 7 GW (Vilket motsvarar mer än hela dagens samlade kärnkraftseffekt). Genom att ansluta nya fastigheter till fjärrvärmesystemet minskar vi elsystemets känslighet för efterfrågetoppar kalla vinterdagar rejält samtidigt som vi frigör el till andra ändamål. Tvärtom skulle en ökad användning av el för uppvärmning i tätort avsevärt försämra våra möjligheter att tex. elektrifiera fordonsflottan. Kommer fjärrvärmen från ett kraftvärmeverk innebär ökad värmeproduktion dessutom ökad elproduktion vilket ytterligare ökar möjligheterna till elektrifiering av andra sektorer.

    Biogasen är ett annat bra alternativ till el. Svenska biogasproduktion kommer inte på långa vägar räcka till hela den svenska fordonsflottan, men den kan definitivt vara ett alternativ till el för till exempel landsortstrafik. Biogas kan också användas inom industrin som ett alternativ till el. Ökad biogasanvändning kan få stor betydelse för den lokala effektsituationen i många städer.

    Sist men inte minst bör fjärrkylan nämnas

    Ökade komfortkrav liksom krav från industrin på kylning kommer öka elbehovet sommartid. Fjärrkylan i Sverige är ännu i sin linda, men ökande och ett utmärkt alternativ till eldriven kyla. På samma sätt som för fjärrvärmen så ökad elproduktionen om fjärrkylan produceras i ett kraftvärmeverk.

    Sammanfattningsvis så handlar det om att använda rätt energi på rätt plats så effektivt som möjligt. Med ett sådant perspektiv tror jag att elektrifieringstrategin har goda förutsättningar att kunna öka elektrifieringen i de delar av samhället där det gör störst nytta.

  • Feedback to "Sustainable finance – EU classification system for green investments” (in english)

    Johan Böök 21 dec 2020

    Tekniska verken i Linköping AB (TvAB) is a supplier of resource efficient and sustainable electricity, heating, cooling and biogas. We are since many years fully focused on the transition towards a decarbonized economy and in that context, we would like to comment on the drafts delegated acts.

    TvAB supplies 230 000 customers with the following products and services; district heating, district cooling, electricity, drinking water, wastewater treatment, biogas and broadband. The electricity production is generated in Combined Heat and Power plants (CHP), hydropower plants, wind turbines and PV plants. Heat is generated in resource efficient CHP plants and by use of residual heat from industries.

    The use of fossil fuels has successively been replaced by biogenic waste from households and industries together with locally sourced residues from forestry operations (tops, branches, thinnings and wood that is unsuitable for construction). With this long-term stable use of renewable sources, TvAB will meet the new sustainability criteria in the Renewable energy directive (EU 2018/2001) that are yet to be implemented in Sweden. The use of bioenergy gives a substantial contribution to climate change mitigation, in accordance with article 10.1 in the regulation (EU) 2020/852. The sourcing of biofuels also contributes to the local economy and creates long term employment in rural areas.

    TvAB strongly opposes the description of the use of bioenergy as a “transitional activity” as it is classified in the draft delegated acts. Resource efficient CHP-production is capital intensive and require long-term investments. Defining these activities as transitional will lead to a significantly reduced opportunity for the plants to obtain green capital. To be able to continue the transition towards a long-term sustainable future, with plans for future investments, we strongly believe the use of bioenergy is crucial. The classification as transitional also means that research, development and innovation linked to bioenergy is not considered as a sustainable activity, which we believe is not acceptable. Bioenergy that meet sustainability criteria set should be recognised as a long-term renewable source and environmentally sustainable activity.

    In at least a medium-term perspective there will still be a major challenge to minimise the amount of non-recyclable household and industrial waste being put on landfills. Due to that TvAB believes that it is important that there are alternative solutions in place. Energy recovery from waste is a resource efficient solution that therefore should be included in the Taxonomy. It is not only a matter of efficiently taking care of resources that otherwise would be lost. It is also an important substitution to fossil fuels and a method to detoxify the eco-cycle.

    TvAB welcomes that hydropower is considered as a sustainable technology that contributes to climate change mitigation. However, with the delegated acts proposed technical screening criteria and the general assessment there is a risk that hydropower will not be considered as fully sustainable. We also argue that the specific requirements listed under “Sustainable use and protection of water and marine resources” are removed and replaced by a reference to the Water Framework Directive.

    TvAB would also like to stress that biogas is a long-term sustainable substitute to fossil gas, with an important role to play in the circular economy. It also has an important role to play in the transition of the transport sector towards a long-term sustainable situation. It is therefore not reasonable that the Taxonomy excludes technology that can have a lower LCA-impact than battery vehicles. In order to be able to use renewable and sustainable advanced fuels, such as biogas, manufacturing of efficient vehicles designed to run on these fuels need to be considered sustainable. Biogas should also be considered as enabling activity, regardless of end use.

  • Svensk vattenkraftstrategi hotas av EU

    Per Everhill 7 dec 2020

    Idag är kärnkraften det enskilda kraftslag som tydligast dominerar den svenska energipolitiska debatten, men under lång tid var den svenska vattenkraftens vara eller icke vara minst lika omtvistad.

    På 1960-talet handlade frågan om utbyggnaden. Konflikten kulminerade i ”striden om Vindelälven” 1970 som innebar ett stopp på den svenska storskaliga vattenkraftsexpansionen. Det blev också startskottet på ett flera decennier långt skyttegravskrig mellan politiken, energibranschen och miljörörelsen om värdet av lokal biologisk mångfald kontra förnybar planerbar elproduktion.

    Miljösatsningar genom vattenkraftens miljöfond

    Detta pågick till 2015 då Energimyndigheten och Havs-och vattenmyndigheten i samverkan presenterade en strategi för hur svenska vattenkraft skulle kunna miljöanpassas i rimlig avvägning mot förlusten av fossilfri elproduktion. Lösningen gick ut på att branschens solidariskt skulle finansiera miljöåtgärder och att dessa skulle genomföras där de gav störst miljönytta i förhållande till produktionsförlusten. Dessutom fastställdes ett tak på nationell nivå för hur mycket minskad vattenkraftsel som tillåtas på årsbasis till förmån för miljöåtgärder. Strategin blev sedan verklighet med ett brett politiskt stöd genom 2016 års energiöverenskommelse. Som en konsekvens etablerades Vattenkraftens miljöfond som med omkring 10 miljarder kronor i kassan utan tvekan kommer bli Sveriges största finansiär av miljösatsningar under de kommande decennierna. Strategin accepterades av såväl branschen som miljörörelsen vilket resulterade i en välbehövlig vattenkraftsfred.

    Konsekvenser för den svenska strategin

    Redan i sin linda hotas nu den svenska vattenkraftstrategin EU:s föreslagna taxonomiförordning. Det handlar om ett regelverk som i detalj ska klassificera vilka investeringar som ska få kallas hållbara. Det ska sedan fungera som riktlinjer för finanssektorn som i sin tur förväntas ge förmånligare lånevillkor till investeringar som klassas som hållbara och dyrare till de som inte uppfyller kraven. Intentionen är god, men får i praktiken omfattande konsekvenser för implementeringen av den svenska vattenkraftstrategin.

    I förslaget ställs nämligen omfattande krav på miljöanpassning av vattenkraften för att den ska räknas som hållbar. De är betydligt hårdare än vad som stipuleras i EU:s vattendirektiv och innebär bland annat tvingande krav på fiskvägar, särskilda turbiner och förändrad vattenreglering. Det är visserligen precis sådana åtgärder som den svenska vattenkraftstrategin kommer åstadkomma. Skillnaden är att åtgärderna enligt den svenska strategin kommer genomföras där de gör störst nytta och i relation till produktionsförluster. EU:s föreslag slår istället blint mot alla vattenkraftverk oavsett storlek, kostnad och nytta med åtgärden, teknisk potential eller vilka förluster av förnybar elproduktion åtgärderna innebär. Anpassas inte vattenkraften enligt förslaget klassas den inte som hållbar vilket i sin tur gör det svårare för svenska energibolag att få tillgång till kapital för vattenkraftsinvesteringar, till exempel för renovering av äldre anläggningar. På sikt riskerar vi att behöva avveckla väl fungerande anläggningar för att det helt enkelt blir för kostsamt att behålla dem.

    Viktigt att regeringen står upp för samhällskritiska intressen

    Idag utgör vattenkraften närmare hälften av den svenska planerbara elproduktionen. Tillgången till vattenkraft är avgörande för vår förmåga att integrera mer väderberoende förnybar elproduktion i vårt elsystem. Förhandlingarna om taxonomin är nu inne i sitt slutskede men möjligheterna att påverka finns fortfarande. Det är oerhört viktigt att regeringen står upp för svenska samhällskritiska intressen i denna fråga. Självklart behöver även vattenkraften miljöanpassas, men låt det då göras kostnadseffektivt i rimlig avvägning med värdet av dess fossilfria elproduktion och på ett sätt som vi själva valt.

  • Välkommen utredning om stödtjänster

    Per Everhill 18 nov 2020

    I veckan gav Energiminister Anders Ygeman i uppdrag till Svenska Kraftnät att redogöra för arbetet med så kallade stödtjänster, som används för att öka stabiliteten i elsystemet, samt att föreslå nya ersättningsmodeller och nödvändiga regeländringar. Initiativet är mycket välkommet i ljuset av det svenska elsystemets allt mer omfattande utmaningar.

    Sedan avregleringen 1996 har den svenska elmarknadsmodellen varit av typen EnergyOnly vilket innebär att producenterna endast får betalt för producerad energi (MWh). Andra tjänster av värde för elsystemet som rotationsenergi och spänningsreglering har levererats gratis på köpet. Detta fungerade tillräckligt bra fram tills för några år sedan då det svenska elsystemet började förändras i en rad avseenden. Ett överskott på vindkraft drivet av olika subventioner har tidvis lett till så kraftiga elöverskott att elpriset blivit negativt. Avveckling av lokal kraftvärmeproduktion har blivit ett hot mot företagsetableringar samtidigt som det finns uppenbara kapacitetsbrister i elnäten på såväl nationell som regional och lokal nivå.

    Det finns flera lösningar på utmaningarna

    Elnätet måste byggas ut och vi måste använda el mer effektivt (till exempel genom lagring och efterfrågeflexibilitet). Det kanske viktigaste lösningen är emellertid bättre marknadsförutsättningar för planerbar elproduktion som levererar de tjänster som elsystemet så väl behöver. Det är just dessa tjänster som uppdraget till Svenska Kraftnät tar sikte på. Sverige är inte heller först med att inse behovet av denna typ av reformer. Funktioner som löser denna typ av utmaningar finns redan på plats i Storbritannien och Frankrike och i vårt närområde ligger Litauen i startgroparna för att införa en marknadsfunktion för kapacitet.

    Utformning av nya styrmedel och marknadsfunktioner är alltid en utmaning

    Hur påverkas marknaden? Missgynnas några aktörer? Blir konsekvenserna de önskade? Här är några principer som skulle kunna ligga till grund för arbetet:

    • Krav på fossilfrihet för de aktörer som gynnas
    • Möjligen en geografisk faktor med tanke på det svenska elsystemets olika utmaningar i olika delar av landet.
    • En marknadsbaserad lösning snarare än bidrag/rena stödsystem
    • Hög ambition avseende teknikneutralitet

    Jag har höga förväntningar på den kommande utredningen som kommer få stor betydelse för framtidens svenska elproduktionsmix och leveranssäkerheten i vårt elsystem. Vi i energibranschen ser fram emot att bidra med inspel och synpunkter!