Tekniska verken tycker

I bloggen berättar vi vad vi tycker i olika samhällsfrågor som påverkar vår verksamhet
  • Myndighetsaktivism hotar svensk elektrifiering

    Klas Gustafsson 28 apr 2021

    Det senaste året har prognoserna för framtidens svenska elanvändning skruvats upp rejält. Med fossilfritt stål, fordonsflottan omställning och nya datahallsetableringar kommer vårt elbehov sannolikt att ha fördubblats till år 2045.

    För att möta det ökade elbehovet påbörjade regeringen i höstas arbete med en   nationell strategi för elektrifiering samtidigt som en särskild elektrifieringskommission tillsattes för att hantera transportsektorns elbehov. 

    I energiöverenskommelsen från 2016 lyfts bibehållen och utvecklad svensk vattenkraft fram som en förutsättning för att stabilisera vårt elsystem. Det är särskilt viktigt för att kunna balansera en allt högre andel väderberoende elproduktion. I bred politisk enighet beslutades att den svenska vattenkraften ska miljöanpassas i rimlig avvägning mot förlusten av förnybar elproduktion som maximalt får uppgå till 2,3 % av normalårsproduktionen. Åtgärderna är också en förutsättning för att klara kraven i EU:s ramvattendirektiv. För ändamålet etablerades Vattenkraftens Miljöfond som med 10 miljarder kronor i kassan kommer vara Sveriges största investerare på miljöområdet inom överskådlig framtid. En nationell plan för omprövning av vattenkraftens miljötillstånd ligger till grund för arbetet.

    Den skarpa avvägningen mellan miljöinvesteringar, förlusten av förnybar elproduktion och andra samhällsintressen görs av de regionala Vattenmyndigheterna. Med rätt att besluta om regionala förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram har Vattenmyndigheterna stora möjligheter att påverka den svenska vattenkraftens villkor. Dessa har nu presenterat ett förslag till beslut om miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som ska omprövas under perioden 2022–2024. Beslutsunderlaget  går stick i stäv med den politiska inriktningen för den svenska vattenkraften i flera avseenden:

    • En förutsättning för att bibehålla svensk vattenkraft är att utnyttja de undantag som finns inom EU:s ramvattendirektiv, exempelvis möjligheten att klassa vattendrag som KMV – Kraftigt Modifierat Vatten. I Vattenmyndigheternas förslag är antalet vattendrag som klassas som KMV i princip oförändrat jämfört med tidigare förvaltningscykel.  Viktiga aspekter som dammsäkerhet och påverkan på kulturmiljöer beaktas inte alls.
    • Vattenmyndigheternas bedömning av förlusten av förnybar elproduktion på grund av miljöåtgärder, tex anläggande av fiskvägar understiger kraftigt vattenkraftsbranschens egna bedömningar.
    • Kostnaderna för miljöåtgärder är kraftigt underskattade. Med de lokala åtgärder som krävs skulle Vattenkraftens miljöfond tömmas inom några få år och innan ens en bråkdel av den svenska vattenkraftens prövats.
    •  De samhällsekonomiska konsekvenserna negligeras. Bland annat anser Vattenmyndigheterna att det i dagsläget inte finns något som tyder på att det skulle uppstå några samhällsekonomiska kostnader av att ersätta elproduktion i enskilda anläggningar med elproduktion i andra vattenkraftsanläggningar eller med alternativa energislag. Att bygga ny elproduktion med samma egenskaper som vattenkraften avseende planerbarhet och lagringsförmåga är emellertid mycket kostsamt. 
    • Vattenmyndigheterna tillämpar ”russinplockning” när det gäller de regelverk som ligger till grund för förslaget.  Istället för att tillämpa gällande lagstiftning från den 1 januari 2020 används äldre  föreskrifter från 2013 som nu upphört att gälla. Vidare används en metodik för statusklassificering från en aldrig antagen vägledning från Havs-och Vattenmyndigheten från 2015.

    Skulle Vattenmyndigheternas beslutsunderlag bli verklighet innebär det avsevärt ökade kostnader för miljöåtgärder samtidigt som den svenska vattenkraftsproduktionen skulle minska betydligt. Vattenmyndigheternas förslag innebär ett rejält avsteg från den vattenkraftspolitik som beslutats genom en bred blocköverskridande riksdagsmajoritet. Det skulle avsevärt försämra Sveriges möjligheter till ökad elektrifiering, integration av mer oplanerbar elproduktion i energisystemet och våra klimatmål.                   

    Denna typ av myndighetsaktivism måste naturligtvis stävjas innan den får omfattande konsekvenser för det svenska elsystemet och ambitionen om en ökad elektrifiering. En enkel lösning skulle vara att snarast implementera vattenförvaltningsutredningens förslag som bland annat innebär att stora delar av det arbete som idag utförs av de regionala vattenmyndigheterna flyttas över till Havs- och Vattenmyndigheten. Det skulle ge politiken betydligt större möjligheter att styra de regelverk som påverkar vattenkraften i en riktning som balanserar det nationella intresset av en fungerande elförsörjning med lokala miljöaspekter.

    Den svenska vattenkraftens framtid är alldeles för viktig för att överlåtas till enskilda tjänstemän på regional nivå som saknar helhetsperspektiv på sina uppgifter.

  • Är effektiva elnätsföretag ett problem?

    Per Everhill 6 apr 2021

    I den energipolitiska debatten lyfts ofta de svenska elnätföretagens vinster upp som ett problem. Vinsterna framställs ofta som oskäliga och borde enligt många debattörer i princip elimineras helt. Men är elnätsföretag som går med vinst ett problem?

    I oreglerade monopol har företag möjlighet att i avsaknad av konkurrens ta ut övervinster vilket naturligtvis är negativt för samhället i stort. De svenska elnäten är emellertid ett hårt reglerat monopol. Det innebär att Energimarknadsinspektionen fastställer en skälig intäktsram som styr hur höga elnätsavgifter elnätsföretagen får ta ut av sina kunder i förhållande till de tjänster de tillhandahåller (exempelvis antal anslutna kunder och deras storlek, ledningslängder, anläggningar och elnätets kvalitet. Dessutom krävs koncession (ungefär tillstånd) för elnätsverksamheten i ett geografiskt område. Med koncessionen kommer krav på elsäkerhet, anslutningsplikt för kunder, krav på mätning, IT-säkerhet, intrångsersättningar, leveranssäkerhet med mera som naturligtvis driver kostnader. Kraven kontrolleras regelbundet genom återkommande rapportering till Energimarknadsinspektionen.   

    Ingen vinst skulle leda till minskad effektivitet

    Om ett elnätsföretag klarar alla krav och dessutom gör det till en lägre kostnad än den fastställda intäktsramen uppstår vinst i verksamheten. Ju effektivare bolaget är dess då större blir vinsten. Det skapar i sin tur tillväxt i samhället vilket vanligtvis anses vara positivt. Därför är det lite märkligt att elnätsregleringens kritiker argumenterar mot just vinsterna. Det hade ju knappast varit bättre för samhället om bolagen var mindre effektiva och hade så höga kostnader för att klara sina åtaganden att vinst uteblev. En elnätsreglering som inte tillät vinst utan enbart gav kostnadstäckning för elnätsföretagen skulle leda till minskad effektivitet. Vi skulle bygga dyrt, långsamt och överdimensionerat.

    Kapacitetsbrist hade varit värre utan reglerade vinster

    En annan vanlig invändning mot elnätsföretagens vinster är den allt mer ökande kapacitetsbristen i elnäten på många ställen i Sverige. Borde inte elnätsföretagens vinster gå till att lösa dessa problem? Kapacitetsbristen är emellertid inte orsakad av brist på kapital för investeringar. Tvärtom har elnätsföretagen starka incitament att just bygga nya ledningar eftersom det kan göras med vinst om kostnaden är lägre än den reglerade intäkten. Dagens kapacitetsbrist beror istället bland annat på långsamma tillståndsprocesser, kraftigt ökad efterfrågan på kort tid och nedstängning av planerbar elproduktion. Inte på elnätsföretagens vinstnivåer. Situationen hade sannolikt varit värre utan reglerade vinster i branschen eftersom det skapar incitament att avhjälpa kapacitetsbristen så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt.

    Däremot är det naturligtvis rimligt att ha synpunkter på elnätsavgifternas storlek. Är det rimligt att det ska kosta vad det gör eller borde vi kunna bygga elnäten billigare? Är kapitalkostnaderna rimliga? Är kraven på leveranssäkerhet för låga? Den svenska elnätsdebatten borde kretsa kring sådana frågor istället för om effektiva elnätsföretag ska få göra vinst. 

  • Behåll vindkraftsvetot och gör det rättssäkert

    Klas Gustafsson 6 apr 2021

    I höstas tillsatte regeringen en utredning för att öka förutsägbarheten vid miljöprövning av vindkraft. Mer specifikt handlar det om att se över möjligheten att ta bort kravet i miljöbalken på kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar, det så kallade kommunala vetot.

    Det kommunala vindkraftsvetot är i grunden en bra tanke. En vindkraftsetablering är utan tvekan ett ingripande i närmiljön för de boende i kommunen och något som man naturligtvis bör ha något att säga till om. Det kommunala planmonopolet, det vill säga kommunens rätt att bestämma hur mark ska användas och bebyggas inom kommunen är en grundläggande del i den svenska modellen för samhällsplanering. Att avskaffa vetot riskerar att urholka dessa principer, till exempel genom att öppna upp för andra undantag.

    Det innebär emellertid inte att det kommunala vetot fungerar bra idag i sin nuvarande form. Bland annat kan kommunerna neka vindkraftsetableringar utan någon som helst formell motivering. Beslutet kan också komma när som helst under etableringsprocessen vilket skapar stor osäkerhet för såväl vindkraftaktörerna som de lokala markägarna som berörs. Ett färskt exempel på vad det kan innebära i praktiken är Tekniska verkens planerade vindkraftssatsning i Avesta

    Om vår satsning på vindkraft i Avesta

    Projektet startades redan sommaren 2016 då det första mötet med en markägare inom projektområdet genomfördes. Sedan följde utredningar inför en vindkraftsetablering i form av vindmätningar och fotomontage. Efter att passerat dessa utredningar tecknades arrendeavtal med lokala markägare under sommaren 2018. I december samma år hölls samråd med kommun och länsstyrelse, och senare under våren och sommaren 2019 skedde samråd med föreningar och andra berörda. Flertalet inventeringar utfördes för markbundna naturvärden, fåglar, fladdermöss och arkeologi. En formell ansökan skickades in i oktober 2020 till Länsstyrelsen i Dalarna som skickade den vidare till Avesta kommun för tillstyrkan. Efter ett omfattande projekteringsarbete och samverkan med en mängd instanser som givit sitt godkännande för projektet såg det nu äntligen ut att bli verklighet! Att området sedan tidigare var utpekat som lämpligt för vindbruk i den kommunala översiktsplaneringen bidrog naturligtvis ytterligare till vår tro på satsningen.

    Den 18 januari 2021 kunde vi emellertid läsa i Avesta tidning att lokala politiker beslutat att använda sitt kommunala veto mot projektet. Då hade projektet pågått i snart fem år och kostat omkring 2,6 miljoner kronor, bland annat i form av arbetstid (1400 timmar). Politikernas beslut kom som en total överraskning för såväl Tekniska verken som de tjänstemän på kommunen och länsstyrelsen som vi haft dialog med sedan projektstart.

    Detta tycker vi behöver ändras

    Vindkraftsprojektet i Avesta är ett exempel på hur dagens vindkraftsveto ibland tillämpas på ett rättsosäkert sätt för de inblandade. Bland annat saknas krav på formell motivering för beslutet och möjlighet att överklaga. Det är rättssäkerheten i tillämpningen av vetot som behöver stärkas, snarare än ett avskaffande av själva vetot.

    Vad som framförallt behöver ändras är följande:

    • Säkerställ en tydlig och rättssäker tillståndsprocess. Med makt följer ansvar. Vi behöver ett regelverk som förhindrar godtyckliga och impulsiva beslut.
    • Fastställ transparanta bedömningsgrunder med tydliga kriterier. Ska kommunerna nyttja sitt veto måste det kunna motiveras väl för alla inblandade.
    • Kräv tidiga besked av kommunerna. När kommunerna idag använder sitt veto sent i etableringsprocessen leder det till stora kostnader för vindkraftsföretagen till ingen nytta.

    Borde ställas tydligare krav

    För att dessa förbättringar ska fungera krävs att vindkraftsutbyggnaden (och egentligen energifrågor generellt) integreras tydligare i samhällsplaneringen. Bland annat borde det ställas tydligare krav på samordning mellan kommunala översiktsplaner, vindkraftsplaner och elnätsföretagens kommande nätutvecklingsplaner. 

    Glädjande nog verkar utredningen ha god insikt om såväl värdet av det kommunala vetot liksom dess brister. De förändringar som utredningen verkar överväga ligger väl i linje med vad vi anser behöver göras. Med tydligare krav på det kommunalt veto kommer vi att få en mer effektiv vindkraftsutbyggnad samtidigt som konflikterna mellan dess olika intressenter kan minska. Vi ser fram emot utredningens förslag och att i framtiden få bättre förutsättningar för vår fortsatta vindkraftsexpansion.

  • Tekniska verkens inspel till elektrifieringsstrategin

    Per Everhill 17 feb 2021

    I höstas presenterades ett mycket välbehövligt initiativ från regeringen i form av en ansats att ta fram en elektrifieringsstrategi.

    I ljuset av att svenska industriaktörer den senaste tiden presenterat en rad ambitiösa planer på ökad elanvändning ligger initiativet helt rätt i tiden. Till detta kommer fordonsflottans förmodat kraftigt ökande elbehov, liksom att internationella datacenteroperatörer ständigt verkar planera nya elslukande anläggningar på svenska småorter. Det kommer behövas rejält med el i framtiden och hur ska vi fixa det? Det kommer förhoppningsvis elektrifieringsstrategin svara på.

    Arbetet med strategin har redan inletts och energibranschen har vid flera tillfällen bjudits in för dialog. Detta är mycket positivt och naturligtvis helt nödvändigt i ett strategiarbete som omfattar hela samhället. Tekniska verken välkomnar naturligtvis initiativet och kommer följa det med stort intresse. Vi har en bred verksamhet inom energiområdet som dessutom kopplingar till andra sektorer, till exempel avfall-, bredband-, och jordbrukssektorn. Vi är också delägare i laddinfraoperatören Mer. Vi har funderat lite och här kommer våra initiala reflektioner kring olika utmaningar som vi anser behöver beaktas i en elektrifieringsstrategi. När något ämne behöver utvecklas hänvisar vi till tidigare inlägg på denna blogg.

    Elmarknad

    • Det är redan idag tydligt att en elmarknad där endast kilowattimman värderas inte kommer kunna leverera det elsystem vi behöver i framtiden. Vi ser idag flera goda initiativ som kompletterar den ordinarie elmarknaden, exempelvis Svenska Kraftnäts utvecklade marknad för balanstjänster och de många lokala initiativ till kapacitetsmarknader som presenterat de senaste åren. Elektrifieringen kommer kräva mer planerbar kraftproduktion. Därför behöver dagens elmarknad kompletteras med en marknad/styrmedel som främjar tillgänglig effekt.
      För mer i detta ämne: Dags att bryta kilowattimmans diktatur!
    • En elmarknadsreform är en komplicerad process med många ingående variabler som påverkar varandra. Den kommer kräva omfattande utredning & analys. Därför kan det vara lämpligt att genomföra reformen i två steg:
      • På kort sikt: Inför i närtid en premie för effekt. När elcertifikatmarknaden nu avvecklas torde det på samhällsekonomisk nivå finnas utrymme för att införa ett sådant styrmedel.
      • På längre sikt: Komplettera EnergyOnly-marknaden med ett marknadsbaserat styrmedel och/eller marknad för kapacitet.
      • För mer i detta ämne: Brittisk kapacitetsmarknad möjlig lösning för svenska elsystemet?
    • Rollfördelningen på elmarknaden behöver ses över. Elnätsföretagens möjligheter att främja effektiv elanvändning tex genom energilagring, köp av flexibilitetstjänster, energioptimering m.m måste öka. Då olika elnätsföretag har olika förutsättningar att ta ett ökat ansvar för elsystemet kan man tänka sig en uppdelning i systemansvariga lokala elnätsföretag (DSO=District System Operators) och rena elnätsföretag (DNO=District Network Operator).
    • Dagens elhandelssystem kommer inte att fungera på en framtida elmarknad med en hög andel variabel elproduktion och hög flexibilitet. Flexibilitet innebär en avsevärd risk för balansansvariga elhandlare som dessa inte kommer vilja ta. Prissättningen kommer inte kunna göras ett dygn i förväg utan måste ske i nära realtid. Systemet måste bygga på en hög grad av automatik. 
      För mer i detta ämne: Efterfrågeflexibilitet - mardröm för balansansvariga på elmarknaden?

    Energisystem

    • I Sverige är sektorskopplingen mellan el och värme oerhört viktig med anledning av vårt tidvis kalla klimat. Utan el-och fjärrvärmeproduktion från svenska kraftvärme/värmeverk skulle det svenska eleffektbehovet vintertid öka med 10 GW vilket skulle omöjliggöra fortsatt elektrifiering. Det kommer vara nödvändigt att främja fjärrvärme framför elvärme om vi ska klara av att öka vår elanvändning i Sverige. Prioriteringar kommer behöva göras med styrmedel, lagar och regelverk.
      För mer i detta ämne:Elektrifiera resurseffektivt! och Kraft-och fjärrvärmen=10 GW=>kärnkraften.
    • Ur klimatsynpunkt (exempelvis våra klimatmål) måste vår koppling till andra länders elsystem beaktas i strategin. Om vår elexport till länder som i hög grad använder fossil elproduktion på marginalen kommer de globala klimatutsläppen att öka.
      För mer i detta ämne:Elsystemet begränsas inte av gränser på kartan
    • När de gäller fordonsflottans elektrifiering bör hänsyn tas till lokal biogasproduktion som lämpar sig väl för lokaltrafik. Ett minskat behov av eleffekt för tex stadsbussar frigör sådan för elektrifiering av annan trafik.

    Elnät

    • Det behövs en långsiktigt stabil elnätsreglering som är förankrad inom politiken, branschen och kunderna. Utan en sådan” överenskommelse” kommer elnätsregleringen fortsatt kantas av juridiska tvister och osäkerhet. Överenskommelsen måste ge tillräckliga incitament för elnätsföretagen att bedriva verksamhet, rimliga elnätskostnader för kunderna och främja en elnätsutveckling som möjliggör de energipolitiska målen, tex elektrifiering. På nedanstående länkar utvecklas resonemanget om behovet av en förändrad elnätsreglering: YgemansElnätsdialog och Solelsboomens elnätspåverkan.
    • Med en snabb tillväxt, tillkommande ny elproduktion osv fungerar det inte att enbart bygga nya elnät baserat på faktiska beställningar. För att snabbt kunna möta uppkomna behov kommer elnätsutbyggnaden i högre grad behöva göras utifrån prognoser och långsiktiga strategier. Här spelar de kommande nätutvecklingsplanerna en stor roll. Det är viktigt att de tas fram i samverkan med kommuner och länsstyrelser samt i dialog med lokalt näringsliv. Elnätsregleringen bör möjliggöra sådana investeringar.
    • Framtida elnätsreglering måste vara teknikneutral avseende investeringar i elnät jämfört med andra lösningar, exempelvis energilagring, flexibilitetstjänster och energieffektivisering. Idag främjas investeringar som bygger kapitalbas, dvs elnätsinvesteringar. Alternativa lösningar måste värderas mot varandra så att den mest effektiva tekniklösningen vinner. Det kommer kräva att elnätsföretagen utvecklas från att enbart vara nätägare till ett slags systemoperatörer.
      För mer i detta ämne: Möjligheter och utmaningar med ny elnätsreglering.
    • Det är viktigt att inte ställa allt för specifika krav på elnätens investeringar i regelverk, styrmedel, lagar osv. Alla elnät är olika med olika slags investeringsbehov för att klara framtidens krav. Särskilda tekniska krav, tex enbart inriktade på vissa kapacitetshöjande åtgärder skulle kunna leda till överinvesteringar i vissa elnät alternativt underinvesteringar på andra områden (exempelvis förnyelseinvesteringar). När elnätens investeringsbehov prioriteras och planläggs så är det mycket ofta en kombination av flera olika orsaker i ett nätområde som utgör kriterier för beslut om investering. Förutom kapacitetsbehov kan det handla om till exempel leveranssäkerhet, obsoleta nätkomponenter eller förbättringar med hjälp av ny teknik. Att endast investera utifrån ett kapacitetsperspektiv är varken rationellt eller kostnadseffektivt. Elnätföretagen själva är bäst lämpade att avgöra investeringsbehoven i det enskilda elnätet.
    • Elnätens roll i elsystemet kommer att öka. Elnäten är en central infrastruktur som möjliggör sektorskoppling i stor utsträckning liksom lokal-, regional-, och nationell energioptimering. De lokala elnätsföretagen kommer (ofta som en del i lokala och regionala energikoncernen) behöva utvecklas mot systemoperatörer som säkerställer rätt energi på rätt plats i rätt tid utifrån befintliga förutsättningar. Alla elnätsföretag kommer inte kunna gå i den riktningen, men där det är möjligt kommer det avsevärt underlätta fortsatt elektrifiering på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt.
    • Ansvaret för driftsäkerheten i det svenska elsystemet måste tydliggöras. Det handlar till exempel om rollfördelningen mellan Svenska Kraftnät, Regionnätsföretagen och de lokala elnätföretagen.

    Driftsäkerhet

    • Utveckla lokala kapacitetsmarknader.
    • Utveckla marknaden för balanstjänster och då gärna med en geografisk differentiering.
    • För mer i detta ämne: Stödtjänstutredningen

    Gå i takt/samhällsdialog

    • Idag finns en tydlig obalans mellan utbyggnaden av distribuerad förnybar elproduktion och elnätet på alla nivåer. Vi märker det inte minst lokal när det gäller solceller i enskilda villaområden. Den balansen behöver förbättras genom utbyggda elnät och ny teknik (till exempel lagring), men också överväganden kring fortsatt subventionering av ny kraftproduktion (exempelvis de mycket generösa solelsstöden).
    • Utbyggnaden av laddinfrastruktur är fortfarande beroende av stöd. Utan fortsatt utbyggnadsstöd kommer utbyggnadshastigheten att sjunka avsevärt. Det kommer dröja några år tills branschens står på egna ben i detta avseende.

    Laddinfra

    • Det är viktigt att betrakta laddinfrastrukturen som en del i elsystemet. Det finns ibland tendenser till att vilja skapa särlösningar, till exempel ”laddgator” i storstäder eller icke-koncessionspliktiga laddnät. Här är risken stor för suboptimering. Laddinfrastrukturen måste vara en del av elsystemet – särskilt som vi kommer behöva använda elfordonens batterier som flexresurs på alla nivåer – inte bara lokalt i villakvarteret.
    • Viktigt att låta laddinfra vara en fri marknad. Det gynnar konkurrens, kvalitet och fortsatt utbyggnad. Undvik standardisering (exempelvis avseende märkningar, prisinfokrav etc.). På en väl fungerande marknad kommer aktörerna att utveckla detta själva utifrån kundbehovet.

    Hoppas detta kan bidra till den energipolitiska debatten om strategin och återkom gärna till oss om du har några frågor, synpunkter eller behöver mer information!

  • Elektrifiera resurseffektivt!

    Per Everhill 18 jan 2021

    I höstas påbörjade regeringen arbetet med att ta fram en nationell strategi för elektrifiering. I flera samhällssektorer, exempelvis inom tung industri och transporter, har övergången från fossila bränslen till el redan påbörjats. Regeringens ambition är att strategin ska bidra till att göra denna transformation snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv.

    Initiativet är bra och särskilt viktigt då det är tydligt att efterfrågan på just el sannolikt kommer öka kraftigt i framtiden. 2019 bedömde Energiföretagen Sverige att elanvändningen år 2045 skulle landa på omkring 190 TWh per år jämfört med dagens ungefär 150 TWh. Förra året presenterade Svenskt Näringsliv en rapport där bedömningen landade på 200 TWh. I höstas blev båda dessa framtidsvisioner snabbt inaktuella när LKAB presenterade sin nya strategi för framtida produktion av fossilfritt stål som kommer kräva ytterligare 55 TWh. 250 TWh på årsbasis till år 2045 är en ökning med 70 procent!

    Framtida scenario kräver prioritering

    Idag har Sverige ett elöverskott på årsbasis och var under 2020 nettoexportör under årets samtliga veckor. Tidvis har vi underskott i enskilda elhandelsområden, vanligtvis i södra Sverige, men generellt har vi gott om el idag jämfört med många andra länder. Med en elanvändning på 250 TWh per år skulle vi med dagens elsystem ha ett kraftigt underskott. För att hantera en sådan efterfrågeökning kommer vi behöva bygga ut svensk elproduktion rejält, men också elnätsförbindelserna inom och utom landet.

    Även om vi lyckas med detta kommer tillgång på el i ett 250 TWh-scenario att vara en utmaning. Därför behöver den kommande elektrifieringsstrategin ha ett tydligt resurseffektivitetsperspektiv. Vad är viktigast att elektrifiera? Vad kan vi vänta med? Och vilka funktioner och verksamheter kan klara sig med annan slags förnybar energi? En strategi resulterar vanligtvis i nya lagar, skatter och styrmedel. Det gör den till ett utmärkt underlag för att just prioritera olika samhällsintressen i en situation där det inte finns oändlig tillgång på den efterfrågade nyttigheten.

    Vad ska vi då i första hand elektrifiera?

    Det är knappast någon tvekan om att framtidens fordonsflotta kommer kräva mycket el och att utvecklingen på området går snabbt. Det är positivt ur såväl resurseffektivitetssynpunkt som för klimatet i jämförelse med dagens beroende av fossila bränslen. Det fossilfria stålet är också en riktigt bra idé. Stålproducenterna står idag för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ökad klimatprestanda kommer ge oss konkurrensfördelar på den internationella marknaden. Datahallar? Detta fenomen är mer omdebatterat. Är det en vinst för Sverige att de internationella storföretagen förlägger sina anläggningar hos oss eller utnyttjar man bara vår idag goda tillgång på el utan att ge vare sig arbetstillfällen eller skatteintäkter? Svåra avdömningar kan behöva göras.

    Vad bör vi prioritera bort?

    Det intressanta med elektrifieringsstrategin är kanske just vad vi bör prioritera bort. Det finns flera lågt hängande frukter där vi aktivt kan styra bort från ökad elanvändning för att istället frigöra el till mer prioriterade ändamål. Ett exempel är fjärrvärme i tätorter som redan idag minskar vårt eleffektbehov en kall vinterdag med omkring 7 GW (Vilket motsvarar mer än hela dagens samlade kärnkraftseffekt). Genom att ansluta nya fastigheter till fjärrvärmesystemet minskar vi elsystemets känslighet för efterfrågetoppar kalla vinterdagar rejält samtidigt som vi frigör el till andra ändamål. Tvärtom skulle en ökad användning av el för uppvärmning i tätort avsevärt försämra våra möjligheter att tex. elektrifiera fordonsflottan. Kommer fjärrvärmen från ett kraftvärmeverk innebär ökad värmeproduktion dessutom ökad elproduktion vilket ytterligare ökar möjligheterna till elektrifiering av andra sektorer.

    Biogasen är ett annat bra alternativ till el. Svenska biogasproduktion kommer inte på långa vägar räcka till hela den svenska fordonsflottan, men den kan definitivt vara ett alternativ till el för till exempel landsortstrafik. Biogas kan också användas inom industrin som ett alternativ till el. Ökad biogasanvändning kan få stor betydelse för den lokala effektsituationen i många städer.

    Sist men inte minst bör fjärrkylan nämnas

    Ökade komfortkrav liksom krav från industrin på kylning kommer öka elbehovet sommartid. Fjärrkylan i Sverige är ännu i sin linda, men ökande och ett utmärkt alternativ till eldriven kyla. På samma sätt som för fjärrvärmen så ökad elproduktionen om fjärrkylan produceras i ett kraftvärmeverk.

    Sammanfattningsvis så handlar det om att använda rätt energi på rätt plats så effektivt som möjligt. Med ett sådant perspektiv tror jag att elektrifieringstrategin har goda förutsättningar att kunna öka elektrifieringen i de delar av samhället där det gör störst nytta.