Tekniska verken tycker

I bloggen berättar vi vad vi tycker i olika samhällsfrågor som påverkar vår verksamhet
  • Många vinster med smart marknadsintervention

    Klas Gustafsson 19 okt 2022

    Det är fortsatt stökigt på elmarknaden. Innan den avgick gav den förra regeringen en rad uppdrag till Svenska Kraftnät för att mildra effekterna av ett förmodat högt elpris i vinter. Bland annat ska Svenska Kraftnät senaste den 28 oktober förbereda upphandling av förbrukningsflexibilitet och planerbar elproduktion i södra Sverige. Syftet är att tydligt påverka prisbildningen på elmarknaden och motverka exceptionellt höga elkostnader för hushåll och företag. 

    En undersökning från Energiföretagen Sverige visar att det finns ungefär 500-1000 MW outnyttjad reservkapacitet i södra Sverige som idag av olika skäl inte står till marknadens förfogande. Det kan till exempel handla om produktionsanläggningar som ligger i malpåse eller som använder fossila bränslen som försämrar företagens klimat-och miljöprestanda. Tillsammans motsvarar den outnyttjade kapaciteten ungefär en kärnreaktor. Fullt ut realiserad skulle den ge ett avsevärt bidrag till det svenska elsystemets stabilitet i vinter. Det kräver dock att Svenska Kraftnät kan upphandla den utanför den ordinarie elmarknaden så att producenterna garanteras ersättning för att plocka fram anläggningarna ur malpåse och få dem körklara. 

    Samtidigt agerar EU aktivt på energikrisen och presenterade i slutet av september ett förslag på intäktstak på ungefär 2 kr/kWh (180 euro/MWh) för vissa elproducenter. Tanken är att intäkter över taknivån ska föras över till kundkollektivet för att mildra konsekvenserna av höga elpriser.

    Marknadsingripanden tenderar alltid att bli byråkratiska och administrativt kostsamma samtidigt som de av sin natur stör marknadskrafternas naturliga samverkan. Om situationen inte hanteras med viss finess kan de ekonomiska konsekvenserna bli mycket omfattande för enskilda aktörer samtidigt som de tilltänkta stöden för konsumenterna kan komma både för sent och till priset av höga transaktionskostnader. Denna problematik kan emellertid undvikas genom ett aktivt agerande från Svenska Kraftnät i vinter. Hur då?

    Bjud ut upphandlad kapacitet till intäktstaket

    Genom att bjuda ut upphandlad kapacitet på marknaden till samma pris som intäktstaket, det vill säga till 2 kr/kWh, kan Svenska Kraftnät skapa ett slags marknadsmässigt pristak som tränger bort alla eller åtminstone en stor del av de överstigande säljbuden från marknaden. Några hundra MW i södra Sverige är definitivt marknadspåverkande och tillsammans med elbesparingar och upphandlad förbrukningsflexibilitet är chansen stor att elpriset aldrig eller kanske bara korta tider tränger igenom taket.

    Fördelarna med ett sådant förfarande är många:

    • Marknadspåverkan sker inom ramen för den ordinarie marknadens funktion. Inget behov av tillfällig speciallagstiftning eller liknande.
    • Minskad risk för att intäktstaket uppnås samtidigt som kunderna får ett lägre elpris.
    • Komplicerad och byråkratisk administration för återbetalning av intäkter över intäktstaket undviks.
    • Komplicerad hantering av specialfall undviks, exempelvis hantering av produktion med undantag för intäktstaket vilket förekommer i EU-förordningen.
    • Åtgärden är inflationsdämpande.
    • Risken för likviditetsproblem för elhandlarna minskar avsevärt. Vilket i sin tur minskar risken för konkurser i branschen och att kunderna står utan elhandlare.

    Metoden löser inte alla utmaningar med EU:s marknadsintervention. Till exempel måste den finansiella marknaden hanteras där många aktörer redan säkrat sin produktion till priser över 180 euro/MWh. Kostnaderna för genomförandet torde väl rymmas inom ramen för de flaskhalsintäkter som Svenska Kraftnät samlat på sig den senaste tiden. De samhällsekonomiska vinsterna med detta förfarande överstiger med råge kostnaderna och skulle avsevärt reducera risken och konsekvenserna av ett högt elpris i vinter.  

    Klas Gustafsson
    Vice VD Tekniska verken i Linköping AB

  • Snabba åtgärder för mer kraftvärmeel?

    Per Everhill 19 aug 2022

    Det verkar bli stökigt på elmarknaden inför vintern vilket gör varje tillgänglig MW elproduktion extra värdefull för försörjningstryggheten i vårt elsystem. På elmarknaden startar produktion för att möta efterfrågan i den ordning som den är lönsam att köra. Trots att elpriset enskilda timmar kan vara mycket högt händer det emellertid att viss produktion som i teorin borde vara lönsam ändå inte startas. Så är till exempel fallet med vissa kraftvärmeanläggningar. Vad är anledningarna till det och vad kan göras direkt på kort sikt (Nu!) för att öka kraftvärmens elproduktion inför den kommande vintern?

    Först en brasklapp! Flera av de exempel som beskrivs i detta blogginlägg innebär ökad negativ miljö-och klimatpåverkan. Det är naturligtvis något som ska undvikas. Samtidigt är det politikens roll att väga olika samhällsintressen mot varandra, exempelvis tillgång till el i förhållande till klimatutsläpp och annan miljöpåverkan. Sådana avvägningar sker hela tiden, exempelvis för vattenkraftsproduktionen som påverkar den lokala faunan eller när det oljeeldade Karlshamnsverket startas i effektreserven. Exemplen ska läsas i ljuset av just sådana prioriteringar.

    Sedan några år tillbaka har många äldre fossiloljeeldade kraftvärmepannor (och rena värmepannor) konverterats för eldning med förnybar bioolja. Bioolja är ett betydligt dyrare bränsle än fossil olja vilket bland annat beror på att det är svårare att lagra. 2020 höjdes skatten på biolja från grödor som används för uppvärmningsändamål kraftigt. Det krävs idag ett mycket högt elpris över en längre tid för att det ska vara lönsamt att starta en kraftvärmepanna på biolja. De senaste åren har de endast körts när det varit riktigt kallt under en längre tid. En avvecklad skatt på biooljeeldning skulle göra det lönsammare att starta dessa pannor vid ett lägre elpris än idag vilket skulle bidra till att trycka ner elpriserna en smula. Oavsett skattenivå är det dock osannolikt att det finns tillräckligt med bioolja att köpa på marknaden för att köra anläggningarna under någon lägre tid. De lager som företagen sitter på är dimensionerade för korta driftstider när det är riktigt kallt.

    Idag används fortfarande en liten andel fossila bränslen på marginalen i kraftvärmen när det är riktigt kallt. På årsbasis handlar det om någon enstaka procent av bränslemixen på nationell nivå. De senaste åren har koldioxid-och energiskatterna höjts kraftigt för kraftvärmens fossila marginalbränslen. Kostnaderna ökar ytterligare då det ofta handlar om anläggningar inom EU utsläppshandelsystem som därmed dubbelbeskattas. Utsläpp ska kosta, men i ett krisläge skulle en tillfällig svensk skattesänkning för dessa bränslen göra att vissa anläggningar skulle kunna startas och köras oftare för att öka försörjningstryggheten i elsystemet.

    För att öka resiliensen i fjärrvärmesystemen är det vanligt att behålla äldre reservanläggningar i stället för att avveckla dem. En del körs någon gång per år, medan andra befinner sig mer eller mindre permanent i malpåse och kräver stora investeringar och mycket arbetstid för att kunna startas. Därför tvekar många företag att dra i gång dessa anläggningar trots att elpriset tillfälligtvis under vissa tider ändå är tillräckligt högt för lönsam drift. Man köper inte heller in några större mängder bränsle (tyvärr oftast fossil olja) som skulle behövas för en längre tids drift. Om dessa anläggningar i stället upphandlades som en effektreserv av Svenska Kraftnät (mothandel) skulle det sannolikt vara värt att damma av dem så de kan vara körklara till vintern. Det skulle också ge dem bättre förutsättningar att köras utifrån elpriset. Det kan också vara aktuellt att handla upp ren värmeproduktion i vissa fjärrvärmenät med kraftvärme. Genom att öka värmeproduktionen i reservanläggningar kan elproduktion prioriteras i kraftvärmeverken i samma nät. Tiden springer emellertid i väg för denna lösning när vi redan befinner oss i augusti. En sådan upphandling borde påbörjats redan tidigt i våras för att kunna ge full effekt den kommande värmesäsongen.

    Vidare begränsas kraftvärmens elproduktion i många fall av olika miljötillstånd. De finns där av en anledning och är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett miljövänligt sätt. Till exempel har en del kraftvärmeföretag möjlighet att kyla bort en viss mängd överskottsvärme i närliggande vattendrag. På så vis kan anläggningen producera el även när värmeunderlaget är lågt vilket exempelvis kan vara fallet under en tidig höst eller på våren. Kylningen höjer givetvis den lokala vattentemperaturen, men då de tillåtna gränsvärdena naturligtvis är satta med marginal skulle det givetvis gå att överväga tillfälliga undantag för att i ett krisläge möjliggöra ökad elproduktion.

    Sammanfattningsvis finns det en del åtgärder som skulle kunna öka kraftvärmens elproduktion på kort sikt, men de är ofta förknippade med en klimat-och miljökostnad. I vinter kan vi tvingas göra sådana avvägningar. Dessutom börjar det bli för sent för att eventuella åtgärder ska kunna få effekt redan i vinter.

    När det gäller kraftvärmens förutsättningar att öka elproduktionen på längre sikt finns en betydligt bredare palett av åtgärder att välja mellan och som dessutom i princip alltid har ett positivt klimatutfall. Satsningar på värmelager, bättre kylmöjligheter, avskaffad skatt på energiåtervinning av avfall, utbyggnad av fjärrkyla, reviderade energikrav på byggnader, ny teknik för ökad restvärmeanvändning, Ö-driftsstöd för turbiner på värmeverk och så vidare. Jag återkommer till dessa i kommande blogginlägg!

  • Turbin på fler svenska värmeverk

    Per Everhill 19 aug 2022

    Mycket talar för att vi står inför några stökiga år på energimarknaderna. Det kommer tyvärr ta tid innan Ukraina helt besegrat de ryska ockupanterna samtidigt som Rysslands energikrig mot EU långsamt intensifieras. Risken är stor för energibrist i Europa när värmesäsongen drar i gång på allvar om någon månad. Framtida terminspriser på energi tyder också på att trenden tyvärr verkar fortsätta även under nästkommande vinter.

    Vintertid ger kraftvärmen ett avsevärt bidrag till den svenska effektbalansen. I ett kraftvärmeverk produceras el och värme samtidigt. Utan fjärrvärmen skulle vi behöva använda betydligt mer el för uppvärmning än vad vi gör idag och dessutom de tider då vårt elsystem är som mest belastat. Kraftvärmens samlade el- och värmeproduktion motsvarar ungefär 10 GW eleffekt vilket är betydligt mer än vad den svenska kärnkraften bidrar med idag. Kraftvärmen är också den enda storskaliga planerbara elproduktion som finns inne i våra tätorters lokala elnät. Vilket gör att elen inte behöver ta omvägen via stamnätet för att nå fram till konsumenterna.

    De flesta svenska större städer har idag lokal kraftvärmeproduktion, men på mindre orter finns idag tyvärr ofta bara rena värmeverk som alltså bara producerar fjärrvärme. Så är fallet i till exempel Mora, Sollefteå, Degerfors, Haparanda, Varberg, Gnosjö, Gislaved med fler kommuner. Lägger vi till värmeproduktion inom industrin, exempelvis vid sågverk, handlar det sammanlagt om ungefär 500 anläggningar. Ofta handlar det om mindre anläggningar på några enstaka MW där det historiskt inte varit lönsamt att investera i en turbin för elproduktion. Ägaren är dessutom ofta kommunen som av tradition känner ett särskilt ansvar för ortens lokala värmeförsörjning, men väljer att lämna elförsörjningen åt marknaden. När det gäller industrins värmeproduktion så anses ofta elproduktion ligga utanför kärnverksamhet.

    De senaste åren har emellertid förutsättningarna för småskalig kraftvärme snabbt. Tekniken för att sätta en turbin på mindre värmeanläggningar har utvecklats avsevärt och flera kommersiella aktörer erbjuder idag nyckelfärdiga lösningar. Såväl Energimyndigheten som branschorganisationen SVEBIO har tagit fram rapporter som beskriver denna utveckling. Om inget oförutsett händer kommer vi sannolikt under en lång tid framöver ha förhållandevis höga elpriser i södra Sverige på grund av kopplingen till kontinenten. När den fossilfria norrländska stålproduktionen tar fart stiger sannolikt priserna även i de nordliga elprisområdena. Utvecklingen kommer bidra till att göra investeringar i småskalig kraftvärme lönsammare.

    Enligt beräkningar från SVEBIO är potentialen för småskalig kraftvärme ungefär 1 TWh /år. Det är inte särskilt mycket energi, men ändå lika mycket som hela den svenska solelsproduktionen 2021 som vilket understöds med avsevärda subventioner. Framför allt skulle utbyggd svensk småskalig kraftvärme bidra med en rad nyttor till det svenska elsystemet som inte till exempel sol-och vindkraft kan leverera. Med lokal kraftvärme förbättras förutsättningarna för lokal Ö-drift i händelse av att stamnätet skulle drabbas av störningar. Till exempel kan det interna fjärrvärmenätets pumpar strömförsörjas och därmed hålla orten varm i ett krisläge. Kraftvärmen har också goda förutsättningar att bidra med stödtjänster till elsystemet, exempelvis frekvenshållning vilket är något som alltmer efterfrågas av Svenska Kraftnät. Att sätta en turbin på ett värmeverk innebär inte heller någon NIMBY-problematik för de kringboende och ingen extra ytan tas upp tränger ut andra miljövärden.

    De höga elpriserna kommer förhoppningsvis öka intresset för småskalig kraftvärme, men hur kan man utöver det hjälpa utvecklingen på traven? Till exempel skulle Energimyndigheten kunna bistå med kunskap och stöd till industrin för att utveckla potentialen där. Man skulle också kunna överväga en sänkning av elnätsavgifterna för denna typ av produktion eller till och med en höjning av den nätnyttoersättning som erhålls från elnätsföretagen för att mata ut el från kraftvärme på elnätet. Stödtjänstemarknaderna kan också utvecklas så att även mindre aktörer enkelt kan erbjuda denna typ av tjänster genom automatisk teknik och transparanta marknadsplatser som kan hantera små bud. I områden med lokal effektbrist skulle ett investeringsstöd sannolikt vara väl investerade pengar för elsystemet. Och som när det gäller all elproduktion måste tillståndsprocesserna förenklas och förkortas.

    Vilket politiskt parti blir först med att lyfta en satsning på småskalig kraftvärme i sitt energipolitiska program?

  • Inspel till fjärr-och kraftvärmestrategin

    Per Everhill 27 jun 2022

    Förra veckan presenterade regeringen ett ”kraftpaket” med ett antal förslag som tillsammans ska se till att ”Sverige har mycket el till bra pris”. Trots den höga ambitionsnivån handlar det fortfarande främst om tämligen abstrakta åtgärder som fortfarande befinner sig på utvecklingsstadiet. Det förtar emellertid inte vikten av initiativet, men det kan inte bli någon riktig verkstad förrän förslagen är konkretiserade.

    Ett av förslagen är att Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram en fjärr-och kraftvärmestrategi. Detta lovvärda initiativ är ett gammalt förslag från den tidigare presenterade Elektrifieringsstrategin. Fjärr-och kraftvärmen har flera unika egenskaper som gör den till en perfekt kugge i det svenska energisystemet. Det handlar om elektricitet och värme som kan produceras när den behövs som bäst kalla och mörka vinterdagar. Det är också den enda storskaliga energiproduktion som finns på plats inne i våra tätorter. Därför belastar den inte det nationella stamnätet för att nå fram till konsumenterna. Bortsett från en delfraktion plast i restavfall är kraftvärmens bränslen idag i princip helt förnybara. Huvuddelen kommer dessutom från Sverige och då ofta från anläggningarnas omedelbara närhet. Det minskar sårbarheten vid internationella utbudskriser. Framför allt frigör fjärrvärmen eleffekt som vi kan använda till andra mer kvalificerade ändamål än uppvärmning, exempelvis för att göra fossilfritt stål av eller elektrifiera fordonsflottan.

    Trots sina goda egenskaper har kraftvärmen haft det tufft på marknaden de senaste åren. Flera skatter som slår direkt mot verksamheten har chockhöjts samtidigt som diverse styrmedel och regelverk tydligt främjar effektkrävande individuell elvärme framför den kollektiva storskaliga fjärrvärmen. Det är just sådant som skulle kunna rättas till i en genomtänkt fjärr-och kraftvärmestrategi. För att utnyttja fjärr-och kraftvärmens potential måste utmaningarna beaktas utifrån ett brett systemperspektiv snarare än ett ensidigt fokus på mer produktion från enskilda anläggningar. Yttre faktorer som synen på elvärme och svensk samhällsplanering i stort måste beaktas. Här kommer några första inspel till strategin:

    • Ta hänsyn till eleffektsituationen på alla nivåer i samhällsplaneringen. Om tillgång och efterfrågan på eleffekt beaktas i kommunernas översikts- och detaljplaner blir det tydligt för alla aktörer vad valet av uppvärmning innebär den lokala energibalansen i en stadsdel. Genom att planera för fjärrvärme när sådan är tillgänglig kan eleffekt frigöras för andra ändamål. Lägg till samordning med elnätsföretagens kommande nätutvecklingplaner så skulle kommunernas samhällsplanerare få goda förutsättningar att anpassa och optimera samhällsutbyggnaden utifrån tillgänglig effekt.
    • Inför ett konverteringsstöd från elvärme till annan uppvärmning enligt den modell som fanns på 70-talet för konvertering från oljeuppvärmning till just elvärme. Det måste också vara ok att konvertera från ineffektiv elvärme till effektiv sådan, exempelvis från direktverkande el till en modern högeffektiv värmepump. Förutom att förbättra effektsituationen skulle ett sådant stöd minska elkundernas känslighet för en alltmer volatil elmarknad.
    • Avskaffa straffskatterna på fjärr-och kraftvärmeproduktion som dessutom visat sig vara mycket ineffektiva. Avfallsförbränningskatten har gjort det dyrare att energiåtervinna restavfall trots att alternativ i många fall saknas. Skatten har sedan den infördes 2017 inte haft någon som helst påverkan på mängden avfall som energiåtervinns i Sverige. Full energi-och koldioxidskatt på värmeproduktion från bioolja gör det svårt att få lönsamhet i fossilfria reservanläggningar som körs några få timmar per år. Risken är i stället att företagen eldar fossil olja varför skatten snarast borde avskaffas. Ersätt skatterna med styrmedel som främjar reducerad användning av fossil energianvändning och minskad tillförsel av nytt avfall som inte kan materialåtervinnas.

    Med förbättrade förutsättningar för fjärr-och kraftvärme kan värdefull eleffekt frigöras. Det kommer vara nödvändigt om vi ska klara av en kraftigt ökad elanvändning i linje med den senaste tidens prognoser som pekar mot ett årsbehov på runt 300 TWh jämfört med dagens cirka 150 TWh. Vikten av den kommande fjärr-och kraftvärmestrategin kan i detta sammanhang inte understrykas nog! 

  • Går EU i elvärmefällan?

    Per Everhill 16 maj 2022

    Det är ingen hemlighet att det arbetas för högtryck inom EU för att minska Europas beroende av importerad rysk fossilgas. Ungefär hälften av alla fastigheter i Europa värms med gas där en betydande andel kommer från just Ryssland. Situationen varierar naturligtvis mellan olika länder, där till exempel gasberoendet i Tyskland är avsevärt högre än i de nordiska länderna.

    Den senaste tiden har elektrifiering av värmesektorn lyfts fram som ett alternativ för att bli av med gasberoendet. Att det rent tekniskt är det förhållandevis enkelt att installera elvärme i en fastighet och att det redan finns ett elnät är två vanliga argument för denna linje. El är självklart bättre än rysk gas, men en kraftigt ökad användning av el för uppvärmning skulle orsaka en rad andra utmaningar för Europa.

    I ett elsystemperspektiv kan eluppvärmning sägas vara användarsidans motsvarighet till producentsidans väderberoende elproduktion. Det är svårt att planera behovet på förhand och att möta det med tillräckligt med produktion i varje given stund. På flera håll i Europa ökar andelen förnybar, men väderberoende elproduktion. Trenden är naturligtvis positiv ur klimatsynpunkt, men gör det också svårare att möta en alltmer variabel elanvändning. Eluppvärmning och väderberoende elproduktion är därför en dålig kombination. För att det ska fungera krävs omfattande investeringar i lagring, efterfrågeflexibilitet och elnätsöverföring. Dessutom innebär obalanserna en ökad volatilitet på elmarknaden skapar osäkerhet för konsumenterna. För att massiv eluppvärmning ska fungera bra krävs enorma överskott på reglerbar elproduktion. Det fungerar i Norge, men sannolikt inte i Tyskland.

    Till detta kommer utmaningen med att säkra tillräcklig kapacitet i elnäten. I en tysk kommun med 100 % gasuppvärmning är elnätet idag ganska svagt på kvartersnivå och inte alls dimensionerat för de laster som krävs för eluppvärmning en kall vinterdag. En villa med elvärme kan kräva en dubbelt så kraftig elanslutning som motsvarande hus med gas-, eller fjärrvärme. En massiv elektrifiering av värmesektorn i Europa skulle kräva enorma investeringar i elnäten på alla nivåer.

    Sist, men inte minst ser vi en ökad konkurrens om elen. El är den finaste energibärare vi har. Den kan användas till allt ifrån att driva datorer till elvispar. Om vi ska elektrifiera fordonsflottan & industrin kommer vi knappat ha röd att slösa elen på något så okvalificerat som att hålla oss varma.

    I stället för att gå i elvärmefällan borde EU ta sig an uppvärmningsfrågan utifrån ett resurseffektivitetsperspektiv. Varje år dumpas mer än 150 miljoner ton avfall på metangasläckande soptippar inom EU. Visst ingår en del plast, men huvuddelen av avfallet utgörs av förnybara material som papper, textil och liknande. Avfall ska i första hand materialåtervinnas, men att det idag hamnar på tippen beror ofta på att det är svårt av tekniska och ekonomiska skäl. Parallellt med förbättrad återvinning borde EU därför satsa på energiåtervinning av restavfall till fjärrvärme. En utbyggnad av fjärrvärmenäten skulle också möjliggöra nyttiggörande av restvärme från industrin på en helt annan skala än i dag. Produceras fjärrvärmen i ett kraftvärmeverk tillkommer dessutom ökad elproduktion som en ”restprodukt”.

    Kombinationen avfallseldad fjärrvärme & restvärme skulle avsevärt kunna reducera Europas beroende av ryska gas samtidigt som vi skulle ta ett kliv upp i avfallshierarkin. Kommer EU att plocka upp denna lågt hängande frukt?

    • Taggar:
    • El