Egenproducerad energi är ingen ursäkt för tunna väggar
Revideringen av energikraven i Boverkets byggregler har varit en långdragen följetong under många år. Bakgrunden är nya energikrav från EU på framtidens så kallade ”Nära-noll-energihus” som måste implementeras i svensk lag. Den stora tvistefrågan har varit huruvida energikraven ska utgå ifrån använd eller köpt energi. Här har Boverket med referens till EU-direktivet hävdat köpt energi, medan övriga intressenter önskat att kraven ska utgå ifrån använd energi. Det senare skulle främja konkurrensneutralitet mellan olika uppvärmningsformer genom att innebära samma krav på husets klimatskal oavsett om energin som används produceras med bergvärmepump på tomten eller i ett kraftvärmeverk några kilometer bort. Nu finns emellertid äntligen ett förslag på ute på remiss. Det är fortfarande köpt energi som gäller, men Boverket har åtminstone delvis hanterat problematiken genom att införa viktningsfaktorer som ska säkerställa konkurrensneutralitet mellan olika uppvärmningsformer.
Utformningen av viktningsfaktorerna är i sig ett ämne värt att diskutera. I detta blogginlägg tänkte jag dock fördjupa mig i en annan del av förslaget som kan få stor påverkan på valet av uppvärmningsform för framtidens byggnader. Boverket föreslår nämligen att energi från sol, vind, mark, luft och vatten som alstras och används i byggnaden eller på dess tomt ska få räknas bort från energikraven. Det innebär i praktiken att det är ok att bygga ett hus med sämre klimatskal (väggtjocklek, isolering med mera) om du installerar solceller eller en bergvärmepump, än om du köper energin utifrån, exempelvis från fjärrvärmenätet. Syftet med förslaget är sannolikt att främja lokal energiproduktion vilket i sig är ett prioriterat politiskt mål. Som förslaget är utformat idag kommer det emellertid ske på bekostnad av kvalitén på framtidens svenska byggnader.
En del av denna problematik beror på att en byggnad vanligtvis har en betydligt längre livslängd än en värmepump. Den senare kanske fungerar i 20 års tid medan huset den värmer mycket väl kan stå kvar långt efter sin hundraårsdag. Med Boverkets förslag om avdrag för egen energiproduktion dimensioneras dess energikrav efter värmepumpen trots att huset efter 20 år med stor sannolikhet värms på något annat sätt. Kvar finns lite tunnar väggar och en högre energiförbrukning än vad som skulle varit fallet med ett mer långsiktigt regelverk. Vi behöver naturligtvis byggregler som främjar att det byggs bra klimateffektiva hus redan från början.
Lokal energiproduktion såsom värmepumpar är vanligtvis eldrivna (även om de nyttiggör energi från exempelvis marken). De behöver dessutom ofta kompletteras med en eldriven reservlösning (exempelvis en elpatron) för att klara värmebehovet när det blir riktigt kallt. Det innebär att Boverkets förslag kommer att styra mot en ökad belastning på det svenska elsystemet under de perioder då det är som mest ansträngt. Det går helt emot inriktningen från energiöverenskommelsen som tydligt anger att mängden el som används för uppvärmning bör minska av just detta skäl. Detta är också en fråga som kommer bli allt viktigare i en framtid där vi behöver vår el till mer prioriterade ändamål som fordonsflottan-och industrins klimatomställning.
Den enkla lösningen för att undvika dessa problem är naturligtvis att Boverket stryker förslaget om att räkna av egenproducerad energi från byggnaders energikrav. Då skulle alla svenska hus byggas med samma höga energikrav oavsett var dess energi kommer ifrån, vilket på sikt gynnar såväl boende som det svenska energisystemet. Ty den bästa kilowattimmen är den som aldrig används.
Skriv en kommentar