Material del 2: Besök på Kolmården

Foto: Kolmården

Inför besöket

För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården vill vi att ni respekterar följande:

• Besöket i Kolmårdens djurpark ska ses som en del i elevernas lärande och inte en nöjesresa. 
• Åkattraktioner, restauranger och kiosker är stängda så se till att ta med utflyktsmat som inte behöver värmas utan kan ätas som den är. Skolan beställer själva matpaket åt eleverna.
• Parken är endast öppen för skolklasser, därför välkomnar vi pedagoger och elever men det är inte tillåtet att ta med föräldrar eller vårdnadshavare. 
• Medföljande pedagog/er är ansvarig för sin grupp samt att eleverna håller ihop och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Detaljerat schema för respektive grupp med hålltider och stationernas ordningsföljd finns tillgängligt längre ned på sidan och kommer även att delas ut vid ankomst till Kolmårdens djurpark. Respektera hålltiderna för respektive grupp så att alla får möjlighet att utnyttja resurserna på bästa sätt.
• Eleverna får aldrig lämnas ensamma eller gå iväg på egen hand. De får på inga villkor klättra på staket eller på annat sätt utsätta sig själva eller andra för risker.
• Medföljande pedagog/er är även ansvarig för att varje elev respekterar parkens regler samt visar respekt för djuren. Detta innebär till exempel att inte knacka på rutor eller mata djuren.
• Under besöket kommer klassen vistas utomhus hela dagen. Det är därför viktigt att alla har kläder efter väder. Ett sittunderlag kan vara bra att ha med då även lunch intas utomhus.

Under besöket

Dagen börjar kl 9:30 och avslutas kl 14:00. Tiderna nedan anges med reservation för eventuella ändringar för dagen på grund av till exempel väder eller andra oförutsedda händelser.

Vi rekommenderar att eleverna har med sig något att äta på fikarasten klockan 10:00, utöver maten de har med till lunch. Lunchen är i första hand planerad att intas vid lekområdet Kulmården.

När ni kommer fram till Kolmården så blir er anmälda klass tilldelad en siffra: 1, 2, 3 eller 4. Siffran anger vilket schema nedan som ni går efter. Hela klassen kommer att följa samma schema hela dagen. 

Schema grupp/klass 1 och 2

Schema grupp/klass 3 och 4

Stationsinnehåll

Visning skogshund (2 grupper/klasser)

En visning med information om skogshundar. 

Regnskogen (1 grupp/klass)

En interaktiv övning med fokus på regnskogen. Övningen leds av Kolmårdens personal som använder sig av mycket visuellt material. Syftet är att visa att regnskogen har en viktig roll i vattnets kretslopp och att människor i den här delen av världen är direkt beroende av friska ekosystem för att ha rent dricksvatten.

Öknen (1 grupp/klass)

En aktiverande övning där eleverna ska ta sig genom en bana för att hitta ökenlevande djur som sedan ska paras ihop med varandra. Uppföljande diskussion om hur vi själva kan spara på vatten i vår vardag med inspiration från ökendjuren som är anpassade till att klara av extrem vattenbrist. 

Himalaya – den tredje polen (2 grupper/klasser)

Vid snöleoparderna kommer två klasser att rotera på två moment: 

• En del består av information och frågestund om snöleoparden ledd av Kolmårdens personal. 
• Den andra delen är en frågestig som klassen genomför självständigt, med fokus på vattentillgången i Himalaya och hur djur och människor som lever där påverkas av detta. Diskussionen leds av dig som medföljande pedagog/lärare. Till din hjälp får du tydliga frågeställningar och visuella hjälpmedel vid de tre stoppen.

Syftet är att visa att både människor och djur i Himalaya är beroende av samma vattenkällor, nämligen de floder som glaciärisarna ger upphov till. Både regnskogs- och Himalayadelarna syftar även till att lyfta fram att människor som lever nära naturen är en mer direkt del av samma ekosystem som växterna och djuren omkring dem jämfört med de flesta människor som lever i till exempel Sverige.

Tiger – dagens överraskning (4 grupper/klasser)

Minst en gång om dagen får djuren på Kolmården något spännande som de kan undersöka, leka med eller äta på. Vad det är beror såklart på vilket typ av djur det är. Här ska vi få se vad djurvårdarna hittar på till tigrarna just den dagen ni besöker oss. 

Havet (4 grupper/klasser)

Sälar är vattenlevande däggdjur som finns i haven över stora delar av världen. De påverkas av hur väl vi tar hand om vårt avfall och begränsar utsläpp till vattendrag. På vilket sätt kan vi bidra idag? Det får eleverna öva på här. 

Syftet är att koppla ihop kunskapen om Linköpings reningsverk med ett större perspektiv. Sälarna agerar ambassadörer för havet och vi diskuterar kring vad som är lämpligt att ”kasta” i toaletten och avloppet och hur det kan tänkas påverka miljön i havet och de djur som lever där.  

Begreppslista

En del ord används under Kolmårdsbesöket som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.

Dräktig
Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.

Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.

Ekosystem
Allt levande (t.ex. djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (t.ex. jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område bildar tillsammans ett ekosystem.

Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser, t.ex. när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden så ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir jorden.

Himalaya
Bergskedja i centrala Asien, där finns bl.a. världens högsta berg Mount Everest.

Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.

Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.

Marin
Sådant som har med havet att göra.

Marina däggdjur
Däggdjur som lever i hav, t.ex. delfiner och sälar.

Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, t.ex. vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.

Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.

Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.