Gärstad sorteringsanläggning tar form vid E4:an i Linköping
– Vi håller tidplanen och anläggningen beräknas att färdigställas 2025. Från motorvägen går det redan nu att se hur husstommen börjar ta form öster om glashusen på Gärstad. Byggnaden växer sig större och större för varje dag, säger Christer Kjellberg, projektledare för Gärstad sorteringsanläggning.
Cirka 200 000 ton av hushållens restavfall ska årligen sorteras för materialåteranvändning och anläggningen ska kunna ta emot 40 ton avfall per timme. Mellan 15 och 20 personer kommer att arbeta i den cirka 8000 kvadratmeter stora byggnaden.
– Vi ska fortfarande återvinna energi och producera el och fjärrvärme ur restavfall men vi vill inte elda upp material som egentligen borde ha källsorterats, material som egentligen är råvaror som kan bli nya produkter. När anläggningen är klar kommer vi att minska mängden återvinningsbar plast, papper, metall och mat som går till energiåtervinning, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef Värme och kyla på Tekniska verken.
Ökad materialåtervinning och minskade koldioxidutsläpp
Sorteringsanläggningen blir som ett skyddsnät som fångar upp material som felaktigt har hamnat i restavfall och som annars skulle bli bränsle i energiåtervinningen i Tekniska verkens intilliggande kraftvärmeverk. Enligt beräkningar kommer de fossila utsläppen därmed att minska med cirka 77 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
– Med sorteringsanläggningen ökar vi materialåtervinningen och genererar cirkulära flöden, samtidigt som vi minskar de fossila skorstensutsläppen. Det innebär win-win-win för miljön, fortsätter Michael Fahlström.
Liselotte Myrbråten, affärsområdeschef för Avfall och återvinning inom Tekniska verken, betonar vikten av att allmänheten fortsätter med den egna källsorteringen, även efter att sorteringsanläggningen tas i drift. Enligt lag ska alla i Sverige sortera sitt avfall.
– I sorteringsanläggningen kommer material som hamnat fel vid källsorteringen att hamna rätt igen. Förädlingsvärdet blir dock högre om avfallet, eller råvarorna, sorteras redan vid källan, t ex i hemmet. Om en mjölkkartong exempelvis blandas med en använd blöja blir den mindre attraktiv för vidare förädling, än en ren mjölkkartong, säger Liselott Myrbråten.
Så funkar det:
|
1. Mottagningen av hushållens restavfall |
Allt hushållsavfall som kommer med lastbilar till Gärstad tippas ner i en avfallsbunker innan det lyfts med en gripklo och släpps i en tratt för att sedan öppna påsarna och krossa eventuellt överstort material innan den egentliga sorteringen påbörjas. |
|
2. Sorteringen |
De fem olika fraktionerna (plast, magnetisk metall, omagnetisk metall, organiskt material och papper/kartong), skannas och identifieras med hjälp av NIR-teknik, magneter och virvelströmsseparatorer för att sedan sorteras i olika storlekar och fraktioner. |
|
3. Materialåtervinningen |
Det organiska materialet kommer att kunna rötas i en biogasanläggning för att bli biogas och biogödsel. Utsorterad plast, metall och papper/kartong går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan materialen blir råvaror till nya produkter. |
|
4. Energiåtervinningen |
Efter att övriga fraktioner har skilts av, kommer restavfallet att via ett transportband ledas till Gärstadverket för energiåtervinning till fjärrvärme och el. |
Gärstad sorteringsanläggning delfinansieras med medel som Tekniska verken erhållit av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.
För vidare information, kontakta gärna:
Michael Fahlström, vd Mjölby-Svartådalen Energi AB och affärsområdeschef Värme och kyla, Tekniska verken.
Telefon: 013-20 90 42
E-post: michael.fahlström@tekniskaverken.se
Liselott Myrbråten, affärsområdeschef Avfall och återvinning och Vatten och avlopp, Tekniska verken
Telefon: 013-20 80 43
E-post: liselott.myrbraten@tekniskaverken.se
Christer Kjellberg, projektledare, Gärstad sorteringsanläggning
Telefon: 013-20 81 75
E-post: christer.kjellberg@tekniskaverken.se
