Avfallstrappan

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfallet ska tas om hand inom EU. Den visar både hur vi kan minska uppkomsten och minimera mängden avfall som slutligen deponeras. Ett sätt att bättre hushålla med jordens resurser.

1. Minimera

Visste du att vi köper 13 kg kläder varje år? Och att vi sedan kastar 8 kg varje år? Mycket av det vi handlar idag är dessutom inte gjort för att kunna återanvändas eller återvinnas.

Våra köp av olika prylar orsakar att avfall uppstår. Avfallet kommer bland annat från produktionen av varan, av förpackningarna det läggs i och slutligen när den kastas. Det första steget i avfallstrappan handlar därför om att minska orsaken till att avfallet uppstår, det vill säga att minska vår konsumtion.

2. Återanvända

När vi har minskat våra köp så är det näst bästa sättet att minska avfallet att återanvända våra saker. Det kan du göra genom att skänka, sälja och/eller köpa saker på till exempel en loppis eller second hand.

3. Materialåtervinna

Visste du att i Linköping pantade vi nästan 22 miljoner burkar och petflaskor 2015? Genom att panta en enda aluminiumburk så sparar vi 95 procent energi jämfört med om vi hade tillverkat en ny.

Det tredje steget för att minska vårt avfall är att materialåtervinna. Flaskor, burkar, papper och tidningar är exempel på material som vi idag återvinner. Du kan sortera och lämna ditt avfall på återvinningscentraler och återvinningsstationer.

4. Energiåtervinna



Avfallet som nu är kvar är det så kallade restavfallet. Det består av olika material som ännu idag inte går att återanvända eller materialåtervinna, material som redan återvunnits och som inte går att materialåtervinna igen, olika industriavfall och kemikalier, sjukhusavfall med mera.

Restavfallet innehåller energi, det vill säga energi från de råvaror som använts för att producera den ursprungliga varan. Den energin går att återvinna genom att eldas i våra kraftvärmeverk och omvandlas till ny energi i form av värme och el.

5. Deponera

När alla andra möjligheter är uttömda, det vill säga efter att vi har minskat våra köp, återanvänt prylarna, materialåtervunnit det vi kan och återvunnit energin ur restavfallet, så tas det som återstår om hand via deponering. 

I Sverige deponeras mindre än 1 % av hushållsavfallet. I Europa är däremot siffran över 40 %.

Hjälpte denna information dig? Nej