Avfallstrappan
Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfallet ska tas om hand i EU. Den visar både hur vi kan minska uppkomsten och minimera mängden avfall som slutligen deponeras. Trappan innehåller fem steg, som om vi följer dem tillsammans, minskar vårt avfall. Det sättet vi kan minska mängden avfall på är att konsumera mindre, återanvända saker och återvinna material.
1. Minimera
Det första steget i avfallstrappan handlar om att minska orsaken till att avfall uppstår, det vill säga att minska vår konsumtion. Varje år köper vi i Sverige snitt 13,7 kilo kläder per person i, varav 7,5 kilo sedan slängs. Mycket av det vi handlar idag är heller inte gjort för att varken kunna återanvändas eller återvinnas. När vi köper en produkt uppstår det avfall både vid tillverkning av produkten, när den paketeras och slutligen när den kastas.
2. Återanvända
När vi har minskat våra köp så är det näst bästa sättet att minska avfallet på att återanvända våra saker. Det gör vi genom att skänka, hyra, sälja eller att köpa saker på exempelvis loppis eller second hand. Det gör att saker som vi inte längre har användning för kan komma till nytta hos någon annan, utan att behöva köpa nytt.
Lämna saker till återbruk på våra återvinningscentraler
På våra återvinningscentraler kan du lämna saker till återbruk. Det här kan du lämna till Linköpings återbrukshallar på återvinningscentralerna och det här kan du lämna till Vika återvinningscentral i Katrineholm.
3. Materialåtervinna
Det tredje steget handlar om att materialåtervinna. Exempelvis är glasflaskor, metallburkar, papper och tidningar material som vi idag återvinner. År 2021 pantade varje Linköpingsbo i snitt 214 burkar och flaskor, det är totalt drygt 35 miljoner burkar och flaskor. Genom att panta en aluminiumburk sparar vi 95 procent energi jämfört om vi hade tillverkat en ny.
Du kan sortera och lämna ditt avfall på någon av våra återvinningscentraler. Funderar du på hur frigolit eller trasigt glas ska sorteras? Eller vad som egentligen ska slängas i gröna påsen? Hitta svaren i sorteringsguiden.
4. Energiåtervinning
Det avfall som är kvar så här långt ner i trappan kallas för restavfall. Det är olika typer av material som idag inte går att återanvända eller materialåtervinna, som dammsugarpåsar, tops, blöjor, kattsand och hushållspapper. Även material som redan har återvunnits och som inte går att återvinna igen och olika industriavfall och kemikalier, sjukhusavfall med mera, är restavfall.
Restavfallet innehåller i sin tur energi, det vill säga energi från de råvaror som använts för att producera den ursprungliga varan. Den energin går att återvinna igen genom att elda det i våra kraftvärmeverk där den omvandlas till ny energi i form av värme och el.
5. Deponi
När alla andra möjligheter är uttömda, alltså att vi har gått nerför hela avfallstrappan till det sista steget, så tas det som återstår om hand via deponering. I Sverige deponerar vi mindre än en procent av hushållsavfallet, men i Europa är siffran 40 procent.
