Effekt- och kapacitetsbrist

Den ökade elförbrukningen ställer nya krav 

Nya industrier, tekniktjänster och elbilar gör att vi i samhället använder och behöver alltmer el. Omställningen till förnybar el och fler små elproducenter av sol- och vindkraft ställer också nya krav på våra elnät. På grund av detta måste vi framtidssäkra och bygga ut elnätet så att det ska klara av framtidens behov. Branschorganisationen Energiföretagen i Sverige uppskattade under våren 2021 att Sverige kommer att använda upp mot 310 TWh el år 2045. Det är en ökning med cirka 120 procent, från dagens 140 TWh. Det medför stora utmaningar som vi behöver bemöta, bland annat genom att förstärka våra elnät.

Klimat- och energifrågan har under de senaste åren diskuterats flitigt i olika elnätsforum, och blir viktigare och viktigare i takt med att samhället elektrifieras alltmer. Med fler små elproducenter av väderberoende solenergi och vindkraft i elnätet, ökar utmaningarna att hålla balansen mellan produktion och konsumtion. Vi är aktiva i såväl branschens arbete som i dialogen med politiker och näringsliv.

Effekt- och kapacitetsbrist 

Begreppen effekt- och kapacitetsbrist är två ord du säkert har stött på tidigare. Men vad betyder dem egentligen? Vad är skillnaden och i vilka sammanhang är de viktiga? Här reder vi ut båda begreppen.

Effektbrist innebär att det inte finns tillräckligt med producerad el för att möta behovet som finns vid ett specifikt tillfälle.

I Sverige ansvarar det statligt ägda Svenska Kraftnät för att det finns tillräckligt mycket el. I de flesta fall räcker den el som vi själva producerar eller importerar från utlandet för vår egen användning. Om det blir riktigt kallt och elförbrukningen stiger kraftigt måste vi däremot använda oss av den effektreserv som Svenska Kraftnät har i beredskap. Effektreserven består bland annat av reservkraftverk som med kort varsel kan börja producera el. Om inte effektreserven räcker för att täcka vårt behov av el kan effektbrist uppstå.

Varför blir det effektbrist?

Effektbrist har aldrig inträffat i Sverige, men skulle det uppstå blir elnätet överbelastat, till exempel om stora kraftverk plötsligt får driftavbrott och elförbrukningen samtidigt är stor. Effektbrist kan också uppstå om det blir riktigt kallt samtidigt som industrin går för fullt, vilket ökar behovet av el. 

Vad görs för att klara situationer med allvarlig effektbrist?

Om Svenska Kraftnät bedömer att risken för effektbrist är stor kommer du att informeras om det. Alla som använder el uppmanas då att minska sin elförbrukning. Svenska Kraftnät ansvarar för att det finns reservkraftverk som kan startas upp vid behov och för att vissa industrier minskar sin elförbrukning.

Om inte det hjälper måste Svenska Kraftnät beordra något av landets elnätsbolag att stänga av elen i någon del av Sverige för att vårt elnät inte ska kollapsa, en så kallad manuell frånkoppling. Genom att tillförseln av el till vissa kunder stängs av minskar effektuttaget.

All el som produceras i eller importeras till Sverige behöver också kunna ta sig till den plats som den behövs på, som in i dina eluttag hemma.

Kapacitetsbrist betyder att elnätets infrastruktur, kablarna i marken och i luften, inte klarar av att överföra så mycket eleffekt som behövs här och nu. Man kan likna det vid att kablarna i marken och luften är för tunna för att all mängd elenergi ska kunna ta sig igenom. Om vi då skulle byta ut de tunna kablarna till grövre ökar möjligheten att överföra mer el dit den behövs.

Elnätets utveckling och utbyggnad

Vårt samhälle utvecklas och vi använder alltmer el. Våra elnät utvecklas också, men inte alltid i samma takt som vår ökade elförbrukning. Det innebär att det börjar bli trångt i elnätet. Att klara energiomställningen vi står inför är en förutsättning för att våra städer ska kunna fortsätta att utvecklas och samtidigt nå klimatmålen. För att trygga elförsörjningen bygger vi ut och förnyar elnätet på lång sikt.

Så motverkar vi kapacitetsbristen

Genom att ta fram scenarier över det framtida elbehovet, och använda olika beräkningsmodeller, kan vi planera för hur vi behöver förstärka kapaciteten i våra elnät. Vi har hittills inte haft några problem med otillräcklig kapacitet i våra lokala elnät. Vi följer aktivt utvecklingen inom energi- och transportbranschen, samtidigt som vi kontinuerligt förstärker vår egen kapacitet. På så sätt förbereder vi våra elnät för framtiden.

Vi prognostiserar, prioriterar och planlägger ständigt. Allt detta ligger till grund för att vi ska kunna göra bättre och smartare investeringar i elnätet, i rätt tid och på rätt plats. Bland annat hjälper våra nya smarta elmätare oss att följa hur nätet används, och i vilken grad behovet av förstärkning är tack vare att vi får tillgång till mätvärden varje timme. Vi kan dock inte se in i framtiden. Det vi dock kan göra är att se vad som har hänt, hur utfallet varit tidigare år och var vi härifrån och framåt tror att resurser behövs. Vi utför prognoser varje dag och varje år som tillsammans med när- och omvärldsbevakningar ligger till grund för var vi behöver lägga våra resurser.

Exempel på lösningar

Vi och elnätsbranschen arbetar aktivt med flera olika lösningar för att motverka kapacitetsbristen. Utbyggnad, flexibilitetsmarknader och batterilagring är några exempel på lösningar.

Vi bygger ständigt om, ut och nytt för att elnätet ska fungera så optimalt som möjligt. De investeringar vi gör måste vara skäliga, rationella och hanteras i rätt ordning för att vi ska kunna underhålla elnätet på rätt plats och i rätt tid. Historiskt sett har skötsel och investeringar i elnätet handlat om att bibehålla leveranssäkerheten, men nu behöver vi även förnya och utöka elnätet. 

Flexibilitetsmarknader uppstår även för att motverka kapacitetsbristen. Det gör att både användningen och produktionen av el blir mer flexibel. Både elanvändare och elproducenter kan vara med och bidra genom att antingen minska sin användning eller öka sin produktion under en viss tid. 

Batterilagring av el är också en lösning på kapacitetsbristen. Genom att kunna lagra el i batterier när den inte behövs, blir det möjligt att skicka tillbaka den ut i elnätet när efterfrågan återigen ökar.  Annan typ av energilagring är att ha vattenmagasin vid ett vattenkraftverk eller träflislager vid en kraftvärmeanläggning.

Vi förbereder oss för framtiden

Vi kan redan nu se att elförbrukningen kommer att fortsätta stiga vilket gör att vårt kapacitetshöjande arbete ökar och blir allt viktigare. Det gör att vi måste bli mer alerta på, och flexibla i, vad som händer och hur vi kan bemöta behoven. Vi måste även fortsätta att prioritera och balansera var vi behöver lägga våra resurser här och nu. Vi fortsätter också att göra prognoser för framtidens elbehov, samtidigt som vi planlägger och prioriterar investeringar och resurser. Allt för att försöka möta samhällets utveckling.

Framtidens utmaningar ställer även nya ekonomiska krav. Idag läggs cirka 100 miljoner kronor på underhåll av våra befintliga elnät. Det arbetet handlar om att se till att elnätet inte blir för gammalt och riskerar att gå sönder eller orsaka strömavbrott. Men vi kommer även att behöva ekonomiska resurser för att förstärka elnätet så att vi kan motverka kapacitetsbristen.

Vad kan jag göra?  

Även om vi aktivt arbetar för att förstärka och förnya elnätet är du som kund en viktig medspelare. Genom att använda mindre el och sprida ut elförbrukningen över dygnet, undviker vi förbrukningstoppar och minskar belastningen på våra elnät. Det handlar bland annat om att inte använda alla elektriska apparater i hemmet på samma gång.

Vi kan även bli bättre på att fördela vår elförbrukning över dygnet och hur mycketvi använder våra elprodukter. Det kan handla om att schemalägga så att elbilen laddar under flera timmar på natten, i stället för att snabbladda den när du kommer hem från jobbet. På så vis får du en fulladdad bil på morgonen samtidigt som du minskar belastningen på elnätet. Du kan också få bättre koll på din elförbrukning genom att använda HAN-porten som finns på din elmätare.