Hur fungerar elmarknaden?

Elmarknaden i Sverige är komplex och innefattar många olika delar som alla hänger ihop. En förutsättning för att vi ska ha en trygg elförsörjning är att vi producerar el i hela Sverige, har en välfungerande elmarknad och att vi också har möjlighet att både importera och exportera el. 

I Sverige produceras el från en blandning av olika energikällor och den största delen kommer från förnybara energikällor som vatten-, vind- och biokraft. Bara ungefär två procent produceras med fossila bränslen.

Elmarknaden nu och då

Efterfrågan på el kommer att öka i framtiden. Det beror till exempel på att vi köper allt fler elbilar och att industrier väljer att ställa om till en mer fossilfri produktion. Nya förutsättningar ställer också nya krav på både producenter, elnätsägare och dig som elanvändare. Läs mer om elnätets historia och nuläge.

Kommer då kapaciteten att räcka i framtiden? Läs mer effekt- och kapacitetsbrist, vad vi på Tekniska verken gör och vad du själv kan göra för att minska din elförbrukning.

Hur sätts elpriset?

Nord Pool, den nordiska elbörsen, sätter ett så kallat spotpris. Spotpris är det pris som ditt elhandelsbolag betalar för att köpa den el som de sen säljer vidare till dig. Man kan se Nord Pool som en elgrossist och elhandelsbolagen som återförsäljare. Vi på Tekniska verken blir då lastbilarna som fraktar elen hem till dig.

Läs mer om spotpris

 Varför ökar elpriset just nu?

Det är många faktorer som påverkar elpriset. Bland annat behöver vi, för att nå klimatmålen, byta ut den fossila elproduktionen mot förnybar produktion. Eftersom förnybar produktion, som vind- och solkraft, ökar och dessutom är väderberoende kan vi uppleva mer variation i priset än vanligt.

Läs mer om elsituationen just nu och få tips på vad du själv kan göra för att påverka dina kostnader.

Hur många elområden finns det i Sverige?

Sverige är indelat i fyra elområden. Elområde 1 hittar du i norr och elområde 4 i söder.

Varför är Sverige indelat i elområden?

Majoriteten av svensk elproduktion sker i norr och består till störst del av vattenkraft. Här är produktionen av el större än efterfrågan. I söder däremot är det tvärtom, det behövs mer el än vad som produceras. Denna obalans mellan produktion och efterfrågan inom landet gör att vi behöver transportera el från norr till söder.

När man transporterar el i våra nät blir det alltid ett elbortfall, en så kallad överföringsförlust. Det är alltså bättre att producera el jämnt över hela landet än att producera mest i norr. Gränserna mellan elområdena visar också var i stamnätet vi har begränsad kapacitet att föra över all efterfrågad el. Med indelningen vill man göra det mer lönsamt att fördela elproduktionen jämnt, vilket i sin tur minskar behovet av att transportera el.

Indelningen är en följd av att Sverige 2011 anmäldes till EU-domstolen, eftersom vi periodvis begränsade exporten av el till Danmark under kalla vinterdagar. Läs mer om bakgrunden till uppdelningen hos Energimarknadsinspektionen.

Vårt elnät hänger ihop med Europa

Förutom att elnätet i Sverige hänger ihop är vi också sammankopplade med andra länder i Europa. Det är nödvändigt eftersom vi både behöver importera och exportera el.

Vi har ingen elbrist i Sverige, så varför behöver vi importera el? Eftersom vi idag inte har någon möjlighet att lagra stora mängder el, och man kan se el som en färskvara, behöver den el vi producerar användas här och nu. Därför säljer vi överskottsel, och köper el när vi inte producerar tillräckligt i förhållande till efterfrågan. Eftersom elförbrukning och produktion ständigt varierar sker överföring av el hela tiden, både här i Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Sammankopplingen med andra länder gör det alltså möjligt för oss att få den el vi behöver när vi behöver den. Läs mer om hur det svenska elsystemet fungerar hos Energimarknadsinspektionen.