PFAS i dricksvatten
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp konstgjorda ämnen som ofta används för att göra saker tåliga mot smuts, vatten och fett. PFAS finns i en rad olika produkter, som till exempel kläder, brandsläckningsskum och skidvalla. PFAS började framställas i mitten av 1900-talet och bryts ner väldigt långsamt i naturen, vilket betyder att de kan finnas kvar i vår miljö under lång tid.
Varför finns PFAS i dricksvatten?
Både produktionen och användningen av PFAS har bidragit till att det läcker ut i miljön. Sjöar, vattendrag och grundvatten i områden där det finns, eller har funnits, brandövningsplatser kan bli förorenade av PFAS. Samma sak gäller platser där räddningstjänsten släckt bränder med skum som innehåller PFAS.
PFAS som släpps ut i miljön kan hamna i mat och dricksvatten, eftersom det i princip inte kan brytas ner. Vi kan få i oss ämnet via dricksvatten, mat, inomhusluft, damm, och konsumentprodukter som innehåller PFAS.
– Så länge PFAS-ämnena fortsätter att användas finns det alltid en viss risk att halterna ökar i svenska vattentäkter. Det viktigaste gällande PFAS just nu är därför att ämnet förbjuds så att vi inte får något ytterligare tillskott av PFAS i ekosystemet, säger Jenny Nordenberg, avdelningschef Process och miljö på affärsområde Vatten och avlopp på Tekniska verken.
Är PFAS farligt?
De mängder av PFAS som vi får i oss leder normalt sett inte till omedelbara hälsoproblem. Dock kan vissa PFAS-ämnen lagras i kroppen om man utsätts för dem under en längre tid. Det kan påverka vår hälsa negativt. Därför är det viktigt att begränsa intaget av dessa ämnen, speciellt om man planerar att skaffa barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena kan överföras från moder till foster via moderkakan och till spädbarn genom amning. Forskning indikerar att PFAS kan påverka immunsystemet, födelsevikten, kolesterolnivåerna och leverenzymerna. Informationen till det här stycket är hämtat från Livsmedelverkets hemsida.
Nytt gränsvärden för PFAS
Från och med 1 januari 2026 börjar ett nytt EU-direktiv gälla som inför nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten.
Gränsvärde för PFAS 4
PFAS 4 innebär att fyra specifika PFAS ämnen analyseras. Om dricksvattnet ska vara godkänt ska summan av dessa vara under gränsvärdet 4 ng/l.
Gränsvärde för PFAS 21
PFAS 21 innebär att 21 specifika PFAS ämnen analyseras. Om dricksvattnet ska vara godkänt ska summan av dessa vara under gränsvärdet 100 ng/l.
Godkänt dricksvatten i Linköpings kommun
Vattenprover som vi tagit visar att dricksvattnet i Linköpings kommun redan nu ligger under de gränsvärden som kommer börja gälla 2026.
- Vi har ett mycket bra dricksvatten i Linköpings kommun, både på grund av bra kvalitet på vår råvara, råvattnet, och på våra moderna vattenverk, säger Jenny Nordenberg.
Det tas regelbundet prover på vattnet som används för att producera dricksvatten (råvattnet ) och på det färdigproducerade dricksvattnet. Proverna analyseras både utifrån Livsmedelsverkets föreskrifter och gränsvärden, men också utifrån specifika gränsvärden som vi själva satt upp för att bibehålla hög dricksvattenkvalitet.
I dricksvattenprover från vårt vattenverk Råberga, där kolfilter är ett av stegen i reningsprocessen, uppmäts nivåerna av både PFAS 4 och PFAS 21 till under 0,2 nanogram per liter under 2023. I prover från vattenverket Berggården har halterna av PFAS 4 och PFAS 21 uppmäts till 2,8 respektive 5,3 nanogram per liter.
Vid brandövningsplatsen vid Djurgården visar analysresultat högre halter av PFAS. Detta påverkar som tur var inte Linköpings dricksvatten då Djurgårdens avrinningsområde mynnar ut nedströms från vårt råvattenintag.