Så minskade Moo kvarn sina elkostnader

I Kolbyttemon, strax söder om Linköping, ligger spannmålskvarnen Moo kvarn. Här valde man att jämna ut kvarnens elförbrukning, vilket innebär att man både kommer kunna minska kvarnens elkostnad och stöttar det hållbara elsystemet. Drivkraften bakom förändringen är Tekniska verkens effektprismodell. 

Äldre man arbetar i kvarn (foto)

Sedan 20 år tillbaka ägs och drivs Moo kvarn av lantbrukaren Göran Andersson. Här torkas, rensas och mals 200 ton spannmål till livsmedelsindustrin varje år. Kunderna är ett tiotal bönder, varav flera tidigare var delägare tillsammans med Göran. De köpte kvarnen gemensamt efter att den föregående ägaren gått i konkurs.

– Vi var flera bönder som var beroende av att kvarnen var i drift, berättar Göran.

I 20 år har Göran Andersson drivit Moo kvarn i Kolbyttemon, söder om Linköping.

Ny driftstrategi minskade effekttopparna

När Göran fick brev om effektprismodellen, som infördes i Linköping den 1 oktober 2020, tog han kontakt med oss på Tekniska verken. Han fick då hjälp med att se över kvarnens elförbrukning.

– De gav mig väldigt bra råd om vilka justeringar jag kunde göra, säger Göran.

Han började med att minska kvarnens effekttoppar, alltså de tillfällen verksamheten använder som mest el. Det gjorde han genom att övergå från att starta alla kvarnens moment på en och samma gång, till att istället göra det stegvis.

– Istället för att mala och rensa samtidigt, delar jag upp det och gör en sak i taget. Det blir inte så mycket mer jobb, det gäller bara att tänka annorlunda, menar Göran.

Genom att jämna ut elförbrukningen under en längre tid, kommer Göran kunna påverka elnätsavgiften. I effektabonnemanget baseras nämligen effektavgiften på den högsta effekt som tas ut per månad.

Genom att starta kvarnens moment stegvis kan Göran jämna ut elförbrukningen

– Det blir inte så mycket mer jobb, det gäller bara att tänka annorlunda, menar han.

Väljer mindre huvudsäkring

I samband med att effektabonnemanget infördes bytte även Göran till en mindre huvudsäkring. Säkringsstorleken är en av faktorerna som påverkar elnätspriset och genom att säkra ner kommer han kunna sänka sin månadsavgift.

Dessutom gör nedsäkringen att mer utrymme frigörs i elnätet. För att kunna säkra ner har han kopplat ur en av kvarnens fläktmotorer. Det har gjort att beredningsprocessen blir något långsammare, men Göran ser ändå positivt på förändringen.

– Det känns väldigt bra. Vi gör något positivt för miljön och sparar pengar. Jag ser förändringarna som fördelar som väger upp för vissa nackdelar, säger Göran glatt.

Äldre man arbetar i kvarn (foto)

”Det finns i huvudet inför framtida investeringar”

Även på hemmaplan premierar Göran det klimatsmarta valet. På hans gård i Skeda förses både bostadshuset och stallet till stor del av el från hans egna solpaneler. När han får frågan om han har fler hållbara investeringar på gång, ler han och svarar:

– Nja, men det här sättet att påverka elnätsavgiften är definitivt något som finns i huvudet inför framtida investeringar.