Förstärkt elnät och prisrekord på löpande band

Vi säkrar kapaciteten i elnäten och rustar för framtiden

I takt med att samhället elektrifieras ställs höga krav på att elnätet är säkrat mot väder och vind samt att det klarar den ökande elanvändning som väntar. Vi bygger därför kontinuerligt ut och förstärker våra elnät.

Nya industrier, tekniktjänster och elbilar gör att vi använder alltmer el. Branschorganisationen Energiföretagen uppskattade under våren 2021 att Sverige kommer att använda uppåt 310 TWh el år 2045. Det är en ökning med cirka 120 procent, från dagens 140 TWh. Det innebär stora utmaningar som vi behöver bemöta.

Tekniska verken ansvarar för det lokala elnätet i Linköpings, Katrineholms och Mjölby kommuner. Kapacitet i elnäten, kopplad till klimat- och energifrågan, har på senare tid diskuterats flitigt. Med fler små elproducenter av väderberoende solenergi och vindkraft i elnätet, ökar utmaningarna att hålla balansen mellan produktion och konsumtion.

Stort fokus ligger därför på kapaciteten i våra elnät, hur vi producerar energi samt hur och när energin används. Ett väl utbyggt och fungerande elnät är en förutsättning för i princip hela vårt samhälle. Det spelar en viktig roll för utbyggnaden av förnybar elproduktion, energiomställningen i industrin och samhället i stort, samt för transportsektorns elektrifiering.

Vi följer utvecklingen inom energi- och transportbranschen och är också aktiva inom desamma. Vi förstärker också kontinuerligt vår egen kapacitet för att förbereda våra elnät för framtiden och den förestående elektrifieringen.

För att höja leveranssäkerheten bytte vi till exempel ut luftledning mot markkabel i Mjölby, Katrineholm och Linköping. Totalt lade vi över 4 mil ny kabel och förnyade 40 nätstationer. Vi väderisolerade också vissa ledningar på platser där det är svårt att gräva ner kablarna, för att de bättre ska klara träd som blåser ned vid en storm.

Under 2021 fortsatte också arbetet med att byta till smarta elmätare. Med de nya mätarna kommer det att bli enklare för våra kunder att följa sin elanvändning och koppla på tjänster för exempelvis energieffektivisering. De nya digitala mätarna ger oss också bättre kontroll över energiflödena i nätet. Då får vi också bättre överblick över nuvarande kapacitet och var vi behöver göra underhåll.

Totalt under projektet ska drygt 100 000 elmätare bytas ut i Linköping, Katrineholm och Mjölby.

4

mil ny kabel lades ut 2021.

40

nätstationer förnyades.

100 000

elmätare ska bytas ut.

Elprisrekord på löpande band

Elpriset påverkas av bland annat väder och bränslepriser, och precis som på övriga marknader styrs även elpriset av utbud och efterfrågan. 2021 var året då elprisrekorden avlöste varandra.

− Det var helt unikt, vi har aldrig haft högre priser än vad vi hade under december i fjol, varken i Europa eller Norden. Även prisskillnaderna mellan Sveriges fyra elområden var stora och 2021 är som helhet det dyraste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Han har det senaste året synts i media ett stort antal gånger, och berättat om elpriserna och vad som styr dem. Årets genomsnittliga elpris på den nordiska elbörsen blev 63 öre per kWh. Det motsvarar en ökning med 52 öre, alltså hela 554 procent, jämfört med 2020.

Eftersom elnäten i Europa hänger ihop påverkas även vi här hemma av elpriserna i Europa. I Sverige har vi knappt någon fossil elproduktion alls, men i Europa är det vanligt att använda fossila bränslen för att producera el. Och det är dyrt – idag kostar sådan produktion 100 procent mer för kol och 300 procent mer för gas än för ett år sedan.

Under 2021 hade vi en låg produktion av förnybar el. Det beror bland annat på att
det var ett torrt år och att det blåste mindre än vanligt. Avslutningen på året visade också hur fort det kan gå på elmarknaderna. Milda väderprognoser för januari över Europa ledde till en stor prisnedgång på gas vilket påverkade vinterpriserna i Norden som föll cirka 30 procent under årets sista vecka.

− Jag tror att 2022 blir mer normalt ut än 2021. Den nordiska energibalansen stärks under året i takt med att den nya kärnkraftsreaktorn i Finland tas i drift samtidigt som en stor mängd vindkraftverk står färdiga och levererar el till nätet. Om inget annat förändras så kommer detta att bidra till ett något lägre elpris när mer el produceras, säger Johan Sigvardsson.