Så känner du igen och bekämpar invasiva växter

Invasiva växter är ett stort hot mot vår biologiska mångfald eftersom de skadar vårt ekosystem och konkurrerar ut och skadar andra växter. De invasiva växterna kan påverka infrastruktur, människor och djur negativt samt medföra stora kostnader för både samhället och individer som behöver bekämpa den. Men vad är egentligen en invasiv växt, vilka kan jag stöta på och vad gör jag om jag hittar en? Vi reder ut frågorna och ger dig svaren. 

Vad är en invasiv växt? 

Invasiva växter är växter som tagits från sin ursprungliga miljö till en helt ny miljö, tack vare oss människor, för att sen börja sprida sig snabbt och orsaka stora och allvarliga problem på det naturliga ekosystemet och den biologiska mångfalden. De konkurrerar ut andra växter som naturligt finns på platsen och på så sätt förstör platsen för att annat ska kunna växa där. 

Vilka växter är invasiva i Sverige? 

Enligt Naturvårdsverket finns det idag 257 främmande arter i Sverige med hög spridningsrisk. Antalet ökar varje år på grund av den utökande handeln och resandet. De invasiva växterna som finns i Sverige och som är med i EU-förordningen för invasiva arter får bland annat inte importers, säljas, odlas, transporteras, användas eller bytas.

I Linköpings kommun är det parkslide, jätteloka och jättebalsamin som orsakar störst problem. Det är tre trädgårdsväxter som bland annat har spridits via trädgårdsavfall och kompostjord.

Här har vi samlat ett urval av invasiva växter som du kan stöta på.

Parkslide 

Parkslide är en seglivad växt med mycket stor spridningsförmåga som snabbt kan ta över stora områden och tränga undan andra arter i området. Rötterna kan tränga in i byggnader, vattenledningar och asfalt och då skapa stora problem på infrastrukturen.

Vi har samlat information om parkslide på en egen sida där du kan läsa mer om växten och lära dig hur du känner igen samt hanterar den.

Här kan du läsa mer om parkslide på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Jättebalsamin

Du känner igen jättebalsamin på dess höjd. Växten kan bli upp till 2,5 meter och sprida sig över långa avstånd. Växten har även rosa, och ibland vita, blommor. Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Här kan du läsa mer om jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Jätteloka

Jätteloka är en stor växt som kan bli upp till tre meter hög. Växten bildar mycket stora och täta bestånd. Växtsaften kan, om den kommer i kontakt med hud och solljus, ge svåra blåsor. Jättelokan är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Jätteloka är besläktad med björnloka, men är mycket större i storlek än vad björnlokan är. Björnlokan blir cirka en meter hög.

Här kan du läsa mer om Jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Blomsterlupin 

Blomsterlupin kan bli över en meter hög och har färgglada blommor. Den sprider sig snabbt och syns oftast vid vägkanter eller intill järnvägsspår. Blomsterlupin omfattas dock inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter, men Naturvårdsverket rekommenderar att man avstår från att plantera och därmed sprida växten.

Här kan du läsa mer om blomsterlupin på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris är en växt som kan bli upp till två meter hög och har många små gula blommor. Växten har en stor spridningsförmåga och bildar snabbt stora bestånd där den växer. Kanadensiskt gullris omfattas inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter, men är under utredning ifall den eventuellt ska tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter.

Här kan du läsa mer om kanadensiskt gullris på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Vresros

Det är ursprungsarten av Vresros, Rosa rugosa, som klassas som invasiv. Vresros växer i täta bestånd och känns igen på sina rosa blommor, vassa taggar och nypon. Vresros omfattas inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter, men är under utredning ifall den eventuellt ska tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter.

Här kan du läsa mer om vresros på Naturvårdsverkets webbplats, bland annat hur du hanterar och bekämpar den.

Vad gör jag om jag hittar en invasiv växt? 

Vi alla är en del i arbetet i att bekämpa invasiva växter och för att få bukt med problemet behöver alla hjälpas åt. Det bästa vi kan göra är att jobba förebyggande, alltså att se till att de växter som inte naturligt hör hemma i Sverige inte heller kommer hit och sprids. Om växterna ändå kommer hit, eller redan finns i Sverige, är det viktigt att de upptäcks snabbt och bekämpas.

Om du har en invasiv växt på din tomt är du ansvarig att bekämpa den. Beroende på vad det är för växt skiljer det sig hur du ska hantera den och växterna är olika svåra att hantera och bli av med. På Naturvårdsverket kan du läsa mer om hur du hanterar just den invasiva växt som du har på tomten.

Om du skulle hitta en invasiv växt ute i naturen är det viktigt att du rapporterar det. Det kan du göra på Naturvårdsverkets webbplats.

Hur slänger jag växterna? 

Det är viktigt att slänga de invasiva växterna på rätt ställe. En källa till spridning är just att växtavfallet slängs fel, som att det dumpas i skogen. Det är förbjudet att slänga växtavfall i naturen, oavsett vad för typ av växt det är, och det räknas som nedskräpning. 

Så här slänger du din invasiva växt:

  1. Packa försiktigt växtdelarna i dubbla tätt förslutna säckar.
  2. Åk till en bemannad återvinningscentral.
  3. Kontakta personalen på plats och säg att du ska slänga en invasiv växt.
  4. Personalen väger ditt avfall för uppföljning och statistik.
  5. Personalen visar dig i vilken container du ska slänga dina säckar i.

Du kan slänga ditt växtavfall på någon av våra bemannade återvinningscentraler i Linköping eller Katrineholm. På Gärstad återvinningscentral finns det även en separat container där enbart invasiva växter kan lämnas. Växtdelarna ska inte komposteras eller lämnas på någon av våra tippar för trädgårdsavfall.

Läs mer om invasiva växter

Här har Naturvårdsverket samlat information om alla de arter som klassas som invasiva. De ger även råd om hur du kan hjälpa till att minska spridningen och hur du bekämpar växterna.

Har du fler frågor eller funderingar? Då kan du läsa mer eller ta kontakt med Länsstyrelsen här.

Hjälpte denna information dig? Nej