Fossilt öga tar jakten på plasten till ny nivå
Tekniska verken driver tillsammans med Vattenfall Värme och Umeå Energi utvecklingen av FossilEye, det fossila ögat. Det är ett mätsystem som kommer att göra det möjligt att skanna hur mycket plast som finns i ett avfallslass. Målet är att öka återvinningen av plast och minska utsläppen från kraftvärmeproduktionen.
En miljon ton plast eldas upp varje år trots att en stor del skulle kunna återvinnas och få ett nytt liv. Därför har FossilEyes pilotanläggning utvecklats hos leverantören Robowaste. Under hösten 2023 kommer tekniken att testas skarpt på plats i Linköping, Uppsala och Umeå där projektgruppens anläggningar ligger.
– Allt handlar om att minska andelen fossil plast i förbränningen. Upplägget idag är inte rättvist eftersom det är fjärrvärmekunden och inte avfallskunden som får bära skulden för utsläppen, säger Henrik Lindståhl, forsknings- och utvecklingsingenjör på Tekniska verken samt upphovsman till FossilEye.
FossilEyes uppgift är att avgöra hur stor del av ett avfallslass som är fossil plast. I dagsläget görs den analysen i rökgasen från förbränningen, vilket försvårar arbetet med att spåra avfallet till källan.
För att en beteendeförändring ska kunna ske behövs starkare incitament för att sortera bort plast. Med hjälp av FossilEye ska sortering av plast bli en bra affär och samtidigt minska koldioxidutsläppen eftersom det blir tydligt för avfallskunden att det är dyrare att slänga plast.
– Det gör att det kommer att löna sig att sortera bättre och redan från början lämna plasten där den ska vara, nämligen i materialåtervinningen. Både energiföretagen och förpackningsindustrin måste göra mer för att underlätta sorteringen och dessutom ta fram säljande produkter som också är enkla att återvinna. Som det är idag är ofta locket av en typ av plast, etiketten en annan och burken en tredje, säger Henrik Lindståhl.
Tillsammans med Linköpings universitet kommer projektgruppen också att göra en studie av hur detta nya verktyg bäst ska användas för att bidra till bättre sortering som gör att plasten redan från början hamnar där den ska vara, nämligen i materialåtervinningen, menar Henrik Lindståhl. Han tillägger att allt i slutändan handlar om att använda våra resurser så klokt som möjligt i produktionen av fjärrvärme. Bara det som inte kan återvinnas på annat sätt ska förbrännas.
– Vi vill att FossilEye ska bli en teknik som kan implementeras i stor skala. Det tjänar alla på – inte minst vår miljö. Det hela är ett utmärkt exempel på hur vi på Tekniska verken arbetar mot vår vision om att bygga världens mest resurseffektiva region.
Om pilotanläggningen FossilEye
Stickprover från blandat avfall körs in i anläggningen och sprids ut på ett två meter brett band. Sensorer skannar avfallet och avgör vad som är plast och vilken typ av plast det rör sig om. Maskinen klarar 10 kubikmeter avfall i varje skanning. Samma teknik kan också användas för att sortera ut plasten från övriga sopor så att plasten kan gå till återvinning i stället för att eldas upp.
Övriga fakta
- Provmängden ska motsvara ett helt lastbilslass
- Kapacitet > 5 ton/h
- Utveckling av produkten i samverkan med leverantören under testperioden
- Noggrannhetsmål: σ < 5 % på plastvikten
Projektets viktigaste fördelar
- Snabbt besked till kunder om fossilmängd i i ett avfallslass
- Ansvar för CO2-utsläppet riktas mot avfallskunden istället för fjärrvärmekunden
- Välkommet verktyg för energiutvinningsanläggningar som betalar för CO2-utsläppet som orsakas av plasten i avfallet
Tidplan för projektet
Provprogrammet kommer att utföras i den mobila anläggningen under hösten 2023. Först vid Tekniska verken i Linköping, sedan vid Vattenfall Värme i Uppsala och sist vid Umeå Energi. Just nu utformar forskningsinstitutet IVL också en metod för verifiering av scannande system. Med hjälp av den ska prestandan hos FossilEye verifieras i fråga om mätnoggrannhet, kapacitet och vilka typer av avfall den lämpar sig för.