En medarbetare går bredvid solcellsparken vid Gärstad.

Vårt miljö- och klimatuppdrag

Vi strävar efter att göra det bästa möjliga av de resurser som finns tillgängliga och de som annars skulle gå förlorade. Vi kopplar samman produktionskedjor, till exempel genom att ta vara på matavfall och göra biogas och biogödsel av det. Ett resurseffektivt samhälle är ett mer hållbart samhälle.

Medarbetare arbetar med fjärrkyla på KV1

Inga fossila utsläpp till atmosfären 2045

Vårt långsiktiga mål, som vi beslutade om 2022, är att vi senast 2045 inte ska ha några fossila utsläpp till atmosfären. All den fossila koldioxid som kommer från vår produktion ska vi antingen återanvända eller lagra. Vårt mål ligger väl i linje med Linköpings kommuns mål om att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045. Målet innebär att Linköpings kommun, som geografisk yta och som kommunkoncern, inte ska tillföra atmosfären något nettotillskott av växthusgaser. Kommunens mål är en del av det nya Klimat- och energiprogrammet som beslutades under 2022 och som innehåller övergripande mål och prioriterade områden fram till 2030.

Hållbara höjdpunkter

Vi har byggt en ny sorteringsanläggning på Gärstadområdet. Det är den första i Sverige som automatiskt kan sortera ut fem olika material ur restavfall: plast, papper/kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall och matavfall.
Anläggningen är 8 000 kvadratmeter stor och kan hantera 40 ton avfall i timmen.
När den är i full drift, kommer den att ta hand om ungefär 200 000 ton avfall per år. Det gör att vi kan återvinna mer material och minska utsläppen av växthusgaser med tiotusentals ton koldioxid.

Framtidens sorteringsanläggning i Linköping - Tekniska verken

Vi är först i Sverige med att bygga en anläggning som fångar in koldioxid från matavfall. Koldioxiden bildas när vi gör biogas och brukar annars renas bort.
Vi räknar med att ta hand om cirka 13 000 ton koldioxid per år.
Den insamlade koldioxiden är så ren att den kan användas till kolsyrade drycker, kylning av mat eller för att få växter att växa bättre i växthus. Vi planerar att ta anläggningen i drift under 2025.

Forskning och pilotprojekt - Tekniska verken

Vid vår regleringsdamm Laxberg i Boxholm, vid Svartåns utlopp i Sommen, har vi byggt en ny, modern fiskväg – ett så kallat inlöp. Inlöpet ser ut som en slingrande å och den leder cirka 4 500 liter vatten per sekund runt dammen. Det gör att de arter som periodvis lever i både Svartån och Sommen kan simma förbi dammen.

Det är en viktig åtgärd för att återskapa en god livsmiljö för en rad olika arter och framför allt för att säkra den unika nedströmslekande Sommenöringens framtid. Med sina 125 gånger 6 meter är det även Sveriges största inlöp.

Vår satsning på hållbar vattenkraft - Tekniska verken

Du som passerar på E4:an förbi Linköping kan, utöver Gärstadverket, se en av Sveriges största solcellsparker. Marken, som ägs av Tekniska verken, bestod av energiskog som togs ner hösten 2019. I maj 2020 sattes de första solpanelerna upp, och parken stod sedan helt klar och kunde leverera förnybar el i juni samma år.

Solcellsparken är en gemensam satsning mellan flera parter och ska ge en mer hållbar elförsörjning. Alight, Infranode och Tekniska verken äger och finansierar parken tillsammans, medan Swedbank köper elen som produceras. Alight har också byggt och ansvarar för driften av parken. Totalt finns det 30 000 solpaneler i parken som tillsammans motsvarar 22 fotbollsplaner, 13 hektar. Elen som produceras räcker till cirka 2 300 villors årsbehov av hushållsel, det vill säga cirka 11,5 gigawattimmar (GWh). En solig sommardag beräknas parken producera el motsvarande den årliga hushållselen hos 18 villor eller 36 lägenheter.

Under 2023 kopplades ett batteri till anläggningen som kan lagra upp till 2 000 kWh solel in på flexibilitetsmarknaden.

Våra satsningar på solkraft - Tekniska verken

En kund tittar på kläder i en second hand-butik

Tillsammans minskar vi avfallet enligt avfallstrappan

Konsumtion leder till avfall som behöver tas om hand. Det bästa vore såklart att minska uppkomsten av avfall och minimera mängden avfall som deponeras. Det visualiseras i EU-direktivet avfallstrappan.

Avfallstrappan har fem steg. Om vi följer dem tillsammans minskar vi vårt avfall och påverkan på miljön. De första stegen som är viktiga att vi alla hjälps åt med är att konsumera mindre, återanvända saker och att återvinna material.

Avfallstrappans fem steg

Gärstadverket utifrån med lakvattendamm i förgrunden.

Vi energiåtervinner - vad innebär det?

Ett sätt att återvinna avfallet som inte återanvänds eller materialåtervinns är att energiåtervinna det. Genom att använda avfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk får vi återvunnen energi som värmer våra hus och ger oss el.

Energiåtervinning är helt enkelt en metod för att ta hand om, och få ut största möjliga nytta, av det avfall som skapas och finns i samhället. Energiåtervinning av avfall fyller en viktig funktion i att rena samhället från material och farliga ämnen, som exempelvis smittförande avfall från sjukvården och tungmetaller som ska bort ur kretsloppet.

Biogasanläggningen i närbild

Vi fångar in koldioxid från vår biogasanläggning

 
Vi har byggt en ny anläggning som fångar in koldioxid från biogasproduktionen. Koldioxiden kan användas till flera saker, till exempel:
 
• att öka tillväxten i växthus
• att kyla livsmedel
• i brandsläckare.
 
När vi fångar in koldioxiden blir det ännu bättre för klimatet. Det kan ge över 100 % klimatnytta om man ser till hela livscykeln.
 
Anläggningen är den första i Sverige. Den började användas sommaren 2025. Vi tror att vi kan ta hand om 13 000 ton koldioxid varje år. Det motsvarar 20 000 flygresor mellan Linköping och London.
Gärstad avfallsanläggning sett från E4:an. Foto.

Ny teknik ska fånga in koldioxid från rökgaser

Vi samarbetar med Grimaldi Development (G Dev) och KTH i ett nytt forskningsprojekt. Där testar vi en teknik som fångar koldioxid från rökgaser i kraftvärmeverk. Målet är att hitta lösningar som är både smarta och billiga.

I september kopplas en mobil containeranläggning till rökgaserna från vårt största kraftvärmeverk, Lejonpannan.

Vi vill ta fram system som fångar in koldioxid, som sedan kan lagras eller användas till att göra bränsle eller byggmaterial. På sikt vill vi bygga en större anläggning som ger negativa utsläpp.

Tekniken kombinerar sprej och centrifug för att skilja ut koldioxiden. En vätska sprejas in i röken, binder koldioxiden och separeras i en centrifug.

Projektet är en del av Sveriges omställning mot klimatmålet 2045. 

Varför eldar vi avfall i våra kraftvärmeverk?

Det bästa är att minska uppkomsten av avfall, men så länge det finns i samhället behöver det tas om hand. Det näst bästa alternativet är att återanvända och källsortera. Därefter energiåtervinner vi, alltså eldar soporna för att göra el och värme i våra kraftvärmeverk. Men ju mer vi minskar uppkomsten av sopor, återanvänder och sorterar, desto mindre eldar vi.

Energiåtervinning av avfall bidrar med stor klimatnytta, eftersom det bland annat gör att vi undviker att avfall läggs på deponi, vilket sker i stora delar av världen. När avfallet bryts ner bildas så kallad deponigas, som bland annat består av växthusgasen metan. Avfall på deponi står i dagsläget för 20 procent av världens metanutsläpp enligt UNEP, United Nation Environment Programme.

Eldar för att få ut största möjliga nytta av avfall

Idag är energiåtervinning nödvändigt för att få ut största möjliga nytta av det avfall som skapas i samhället. Genom förbränning av avfallet producerar vi el och fjärrvärme. Men avfall skapas inte för att vi eldar det, utan för att vi som samhälle ständigt konsumerar och slänger nyproducerade och billiga resurser. Det är tillflödet av nytt avfall som måste minska.

Vi vill inte elda plast

Av det avfall som produceras i dagens samhälle orsakar olika typer av plast särskilda problem. Plast är mycket svårt att bryta ner, vilket innebär att den finns kvar under mycket lång tid i vårt ekosystem. Vi vill inte elda plast, eftersom det till stor del består av fossila ämnen. Vi behöver inte heller plastavfall för vår energiproduktion. Det bästa vore om allt plastavfall kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan. Det skulle man kunna göra genom att exempelvis ställa högre krav på ecodesign av produkter eller att utveckla nya pantsystem som underlättar materialåtervinningen. Tyvärr bedömer vi att viss plast, till exempel giftig, kontaminerad eller allt för sliten plast, under överskådlig framtid kommer att behöva energiåtervinnas i brist på miljö- och klimatmässigt bättre alternativ.

Materialåtervinning och energiåtervinning kompletterar varandra

Det finns ingen motsättning mellan materialåtervinning och energiåtervinning. Båda bidrar till att minska mängden avfall som läggs på soptipp, det som kallas för deponi. Energiåtervinning av avfall bidrar dessutom effektivt till att minska gifter och farliga ämnen i samhället.

Vårt största kraftvärmeverk, sett till mängd producerad värme och el, är Gärstadverket i Linköping. Där energiåtervinner vi framför allt avfall, cirka 600 000 ton per år. Samtidigt består avfallet vi får in till förbränning delvis av fossila material, vilket gör att vi får fossila utsläpp från Gärstadverket. Det bästa vore om det fossila materialet, som till stor del består av plast, kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan. 

Import av sopor

I Sverige är vi bra på att energiåtervinna vårt avfall. Mindre än en procent läggs på deponi. Vissa andra länder har inte kommit fullt lika långt. Eftersom vi har större möjlighet att energiåtervinna avfall kan andra länder köpa våra tjänster. På så vis kan vi tillsammans bidra till att mindre mängd avfall hamnar på deponi.

3 exempel på hur vi återanvänder vårt restavfall

Att återanvända restavfall och skapa cirkulära kretslopp är en del av vårt arbete för att minska avfall och öka resurseffektiviteten. Genom att omvandla restprodukter till nya resurser minskar vi avfallet och tar vara på dess fulla potential.

Vi återvinner metaller från den aska som bildas vid energiåtervinning av avfall. Slaggruset, som är den kvarvarande askan, är ett grusliknande material som kan ersätta naturmaterial i markkonstruktioner eller användas för att täcka gamla deponier på ett säkert sätt.

Under 2023 användes cirka 102 000 ton slaggrus i olika projekt. Vi undersöker också om slaggruset kan användas i betong och testar nu dess hållfasthet och sprickbildning genom provgjutningar.

Slammet från vårt avloppsreningsverk, som innehåller värdefull växtnäring, är Revaq-certifierat. Det betyder att slammet får användas som jordförbättringsmedel på åkermark. Under 2023 spreds allt slam från reningsverket på åkrar.

Vi har testat ny teknik för att utvinna kväve från slammet i vårt avloppsreningsverk för att minska utsläppen av lustgas. Det förnybara kvävet kan till exempel användas som gödsel på åkermark eller för att rena rökgaser i våra kraftvärmeverk. Arbetet görs tillsammans med forskare från Linköpings universitet och fortsätter under 2024.

Relaterad information

Vårt samhällsuppdrag

Vi är en viktig del av det närsamhälle och den region vi verkar i. Därför är det en självklarhet att vi tar ett socialt ansvar som omfattar allt från ansvar för leverantörskedjan till lokalt samhällsengagemang. 

Forskning och pilotprojekt

För att leverera tryggt och säkert i framtiden satsar vi på forskning och utveckling. Vi förvandlar idéer till verklighet för att vardagen ska fungera smidigt – nu och framåt.

Sorteringsanläggning i framkant

Vår högteknologiska sorteringsanläggning på Gärstad är den första i landet med att sortera ut fem olika material ur hushållsavfall. Läs om projektet här.