Vi gör el av sol vind och vatten - naturens egna krafter. Med förnybara energikällor kan vi producera hållbar energi som hjälper oss att tillsammans ta ett steg mot ett grönare samhälle.
Konsumtion leder till avfall som behöver tas om hand. Det bästa vore såklart att minska uppkomsten av avfall och minimera mängden avfall som deponeras. Det visualiseras i EU-direktivet avfallstrappan.
Avfallstrappan har fem steg. Om vi följer dem tillsammans minskar vi vårt avfall och påverkan på miljön. De första stegen som är viktiga att vi alla hjälps åt med är att konsumera mindre, återanvända saker och att återvinna material.
Det första steget handlar om att minska orsaken till att avfall uppstår, det vill säga att minska vår konsumtion. Varje år köper vi i Sverige snitt 13,7 kilo kläder per person, men mycket av det vi handlar idag är inte gjort för att varken kunna återanvändas eller återvinnas. När vi köper en produkt uppstår det avfall både vid tillverkning av produkten och när den paketeras.
När vi har minskat våra köp så är det näst bästa sättet att minska avfallet på att återanvända våra saker. Det gör vi genom att skänka, hyra, sälja eller att köpa saker på exempelvis loppis eller second hand. Det gör att saker som vi inte längre har användning för kan komma till nytta hos någon annan, utan att behöva köpa nytt.
Det tredje steget handlar om att materialåtervinna. Exempelvis är glasflaskor, metallburkar, papper och tidningar material som vi idag återvinner. År 2024 pantade varje Linköpingsbo i snitt 246 burkar och flaskor. Totalt motsvarar det drygt 41 miljoner burkar och flaskor. Genom att panta en aluminiumburk sparar vi 95 procent energi jämfört om vi hade tillverkat en ny.
Du kan sortera och lämna ditt avfall i dina nya soptunnor, eller på på någon av våra återvinningscentraler. Funderar du på hur frigolit eller trasigt glas ska sorteras? Eller vad som egentligen ska slängas i gröna påsen? Hitta svaren i sorteringsguiden.
Det avfall som är kvar så här långt ner i trappan kallas för restavfall. Det är olika typer av material som idag inte går att återanvända eller materialåtervinna, som dammsugarpåsar, tops, blöjor, kattsand och hushållspapper. Även material som redan har återvunnits och som inte går att återvinna igen och olika industriavfall och kemikalier, sjukhusavfall med mera är restavfall.
Restavfallet innehåller i sin tur energi, det vill säga energi från de råvaror som använts för att producera den ursprungliga varan. Den energin går att återvinna igen genom att elda det i våra kraftvärmeverk där den omvandlas till ny energi i form av värme och el.
När alla andra möjligheter är uttömda, alltså att vi har gått nerför hela avfallstrappan till det sista steget, så tas det som återstår om hand via deponering. I Sverige deponerar vi mindre än en procent av hushållsavfallet, men i Europa är siffran cirka 25 procent.
Att ställa om till ett cirkulärt kretslopp är viktigt för att nå de globala målen i Agenda 2030. Cirkulära flöden hjälper oss att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling.
Vi samlar in matavfall och gör biogas av det. Företaget Biototal tar sedan vara på det biogödsel som bildas vid produktionen. Biogödslet erbjuds sen både till privatpersoner och lantbrukare i Östergötland, där de senare sprider det på sina åkermarker. På så vis kan nya grödor gro och bli ny mat, som i sin tur blir matavfall och ny biogas.
På återvinningscentralerna i Linköping och Katrineholm samlar vi in föremål och textilier för återbruk. Vi samarbetar med flera hjälporganisationer som tar hand om det som lämnas in. Hela och rena textilier kommer från och med hösten 2025 även kunna lämnas i särskilda textilboxar som ställs ut på 35 återvinningsstationer runt om i Linköpings kommun. Trasig och smutsig textil ska sorteras för sig och lämnas i en egen behållare på återvinningscentralerna Ullstämma, Gärstad och Malmen.
Varje år bildas ungefär 100 000 ton slagg från vår kraftvärmeproduktion på Gärstad. Vårt mål är att hitta sätt att använda den i olika byggprojekt, till exempel som underlag till cykelbanor. Under 2024 levererade vi drygt 97 000 ton slagg till andra företag, som använde den för att täcka sina avfallsdeponier. En mindre del använde vi själva till byggarbeten på Gärstadområdet.
Ett sätt att återvinna avfallet som inte återanvänds eller materialåtervinns är att energiåtervinna det. Genom att använda avfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk får vi återvunnen energi som värmer våra hus och ger oss el.
Energiåtervinning är helt enkelt en metod för att ta hand om, och få ut största möjliga nytta, av det avfall som skapas och finns i samhället. Energiåtervinning av avfall fyller en viktig funktion i att rena samhället från material och farliga ämnen, som exempelvis smittförande avfall från sjukvården och tungmetaller som ska bort ur kretsloppet.
I Sverige är vi bra på att energiåtervinna vårt avfall. Mindre än en procent läggs på deponi. Vissa andra länder har inte kommit fullt lika långt. Eftersom vi har större möjlighet att energiåtervinna avfall kan andra länder köpa våra tjänster. På så vis kan vi tillsammans bidra till att mindre mängd avfall hamnar på deponi.
På Gärstadverket behandlar vi restavfall från cirka 20 kommuner och verksamhetsavfall från både lokala företag och nationella recyclingbolag. Vi importerar också restavfall från Europa, till exempel Norge och Storbritannien. Det fraktas hit med lastbil eller båt till närliggande hamnar och körs sedan till Gärstad avfallsanläggning.
Att vi tar hand om utländskt avfall i våra effektiva svenska kraftvärmeverk ger dessutom en global klimatnytta, som är större än den klimatpåverkan som transporterna av avfallet ger. Under 2025 importerade vi cirka 350 000 ton brännbart avfall från andra länder. Totalt eldade vi cirka 600 000 ton avfall.
Vi har samma leveranskrav på allt restavfall vi tar emot, oavsett vilken kommun, verksamhet eller land det kommer ifrån. Det innebär att vi kontinuerligt granskar hanteringen och kontrollerar att avfallet är väl sorterat och uppfyller våra krav. Det gör vi med stickprover och proveldningar.
Innan vi tar emot restavfall från nya kommuner, större verksamheter eller internationella recyclingbolag gör vi alltid besök hos dem. Det är för att säkerställa att hanteringen av avfallet sker enligt gällande regelverk.
Vi importerar sopor för att det minskar klimatpåverkan globalt sett. Många länder saknar idag effektiva metoder att tillgodogöra sig energi från restavfall. Värmebehovet kan vara lågt och fjärrvärmen är mindre utbyggd. Det gör ofta deponering till det vanligaste sättet att hantera avfall, vilket har stor klimatpåverkan.
Deponier läcker metangas, en gas med mycket högre klimatpåverkan än koldioxid. Att vi energiåtervinner avfall från andra länder i våra högeffektiva kraftvärmeverk ger en klimatnytta som är mycket större än påverkan från avfallstransporterna.
Många av våra projekt påverkar växt- och djurlivet. Därför arbetar vi aktivt för att skydda och stärka den biologiska mångfalden. Det kan handla om allt från smart belysning och fladdermusstyrning till fiskvägar och sandhögar. Här är några exempel på hur vi arbetar med det.
Sedan 2010 deltar vi i programmet Krafttag ål. Programmet finns för att skydda det europeiska ålbeståndet, som minskar bland annat på grund av vandringshinder vid vattenkraftverk och dammar. Vi samarbetar med Havs- och vattenmyndigheten och flera andra vattenkraftbolag i detta viktiga arbete.
En av de åtgärder vi gör är att sätta ut ålyngel för att stärka ålbeståndet. Varje år placerar vi ut cirka 125 000 ålyngel på nio olika platser. Detta görs enligt våra vattendomar, som styr hur vi ska hantera våra vattenkraftverk.
En annan åtgärd är att vi fångar in lekmogen ål och transporterar dem till havet, förbi våra vattenkraftverk. Denna metod kallas ”trap and transport”. I Östergötland fångar vi ål i sjöarna Sommen, Roxen och Glan. Varje år transporterar vi runt 6 000 ålar, drygt 8 000 kilo, förbi kraftverken och släpper ut dem i havet.
Innan vi bygger nya vindkraftverk genomför vi inventeringar av fåglar, fladdermöss och natur. Beroende på vad inventeringarna säger har vi flera sätt att anpassa våra projekt. Till exempel så har våra vindkraftverk i Fredriksdal vindpark i Nässjö och vår vindkraftspark i Tanum, som ska vara klar nu i sommar, fladdermusstyrning. Det innebär att vindkraftverken stängs av under varma sommar- och höstnätter med låg vindhastighet, när fladdermössen är som mest aktiva.
Vid regleringsdammen Laxberg, vid Sommens utlopp i Svartån, har vi byggt en fiskväg. Det gör det möjligt för fiskar och andra vattenlevande djur som lever både i Svartån och Sommen att ta sig förbi dammen. Fiskvägen förbättrar livsmiljöerna för flera arter, bland annat den nedströmslekande sommenöringen utan att negativt påverka produktionen av förnybar el. Längs fiskvägen har vi också sått ängsblommor för att skapa bättre förutsättningar för pollinatörer.
I fiskkameran vid dammen kan vi se att fiskvägen används av många olika vattenlevande djur.
När vi bygger solcellsparker försöker vi alltid bygga dem på mark som inte kan användas till något annat och som inte har någon biologisk mångfald. I solcellsparken vid Löt Gårdsmejeri har vi anlagt sandhögar för vildbin och steklar. Där är det nu full aktivitet. Vi har också sått ängsfrö för att gynna pollinatörer. På området går dessutom getter som hjälper till att hålla nere vegetationen mellan solcellsraderna.
Tillsammans med Linköpings kommun har vi byggt en faunapassage vid Nykvarnsholmen och en fiskränna vid Tannefors slussar. Det gör att fiskar och andra vattenlevande djur kan ta sig fram utan att hindras av vattenkraftverken.
Vi arbetar ständigt för att anpassa våra verksamheter och tjänster till ett klimat som är i förändring. Här är några exempel på vad vi gör för att vara redo för framtiden.
Regnvatten och smält snö rinner snabbt vidare från tak, gator och torg. I naturen sipprar det ner genom marken, men i städer behöver vattnet någonstans att ta vägen så det inte blir översvämningar i källare och gatubrunnar.
Därför bygger vi även dagvattenmagasin i olika stadsdelar i Linköping. När det kommer mycket vatten på en gång samlas då vattnet i magasinet, istället för att fylla upp rör och skapa översvämning och annan skada.
I takt med att samhället elektrifieras ställer det höga krav på att elnätet är säkrat mot väder och vind samt att det klarar en ökad elförbrukning. Vi bygger därför kontinuerligt ut och förstärker våra elnät. För att höja leveranssäkerheten:
Dagvattnet kan bli förorenat av olika saker. Till exempel från biltrafik eller att någon tvättar bilen hemma på uppfarten. Eftersom dagvattnet inte renas i ett reningsverk innan det når Stångån kan det behöva renas på andra sätt. Ju närmare föroreningskällan man rengör vattnet, desto bättre blir resultatet.
För att kunna rena dagvattnet har vi byggt flera reningsanläggningar i Linköping. Här går vattnet genom flera naturliga reningssteg. Föroreningar sjunker till botten och renas med hjälp av växter innan vattnet rinner vidare. Den senaste dagvattenreningsanläggningen, som ligger i Jakobsdal, byggde vi tillsammans med kommunen.
