Vi strävar efter att göra det bästa möjliga av de resurser som finns tillgängliga och de som annars skulle gå förlorade. Vi kopplar samman produktionskedjor, till exempel genom att ta vara på matavfall och göra biogas och biogödsel av det. Ett resurseffektivt samhälle är ett mer hållbart samhälle.
Du som passerar på E4:an förbi Linköping kan, utöver Gärstadverket, se en av Sveriges största solcellsparker. Marken, som ägs av Tekniska verken, bestod av energiskog som togs ner hösten 2019. I maj 2020 sattes de första solpanelerna upp, och parken stod sedan helt klar och kunde leverera förnybar el i juni samma år.
Solcellsparken är en gemensam satsning mellan flera parter och ska ge en mer hållbar elförsörjning. Alight, Infranode och Tekniska verken äger och finansierar parken tillsammans, medan Swedbank köper elen som produceras. Alight har också byggt och ansvarar för driften av parken. Totalt finns det 30 000 solpaneler i parken som tillsammans motsvarar 22 fotbollsplaner, 13 hektar. Elen som produceras räcker till cirka 2 300 villors årsbehov av hushållsel, det vill säga cirka 11,5 gigawattimmar (GWh). En solig sommardag beräknas parken producera el motsvarande den årliga hushållselen hos 18 villor eller 36 lägenheter.
I ett samarbete med Linköpings kommun byggde vi 2019 en faunapassage vid Nykvarnsholmen i Stångån samt anlade en lekplats för fisk vid Tannefors. Syftet med projektet var att gynna den biologiska mångfalden och skapa fria vandringsvägar för vattenlevande arter från Roxen upp till Tannefors. Den ovanliga och rödlistade fiskarten asp hör till de arter som nu kan passera, och det har den också gjort. Sent på kvällen den 5 april simmade den första aspen förbi i den nya faunapassagen.
Faunapassagen passar väl in i arbetet med den nationella planen för vattenkraft. Den bidrar också till att förverkliga EU:s vattendirektiv, som syftar till att uppnå god vattenkvalitet. För första gången på 150 år kan nu aspen och andra vattenlevande djur ta sig förbi det vandringshinder som dammen vid Nykvarns¬holmen utgjort.
Avloppsreningsverket på Nykvarn växer och utvecklas. För att ta hand om det slam som uppstår på ett mer resurseffektivt sätt byggde vi år 2020 en ny efterrötkammare där materialet från befintliga rötkamrar rötas ytterligare. Det gör att vi nu utvinner ännu mer metangas från rötslammet och släpper ut mindre metan från slamlagringen efteråt.
Efterrötningen bidrar till en ökad biogasproduktion, helt i linje med det nationella målet om en fossilfri fordonsflotta. Laboratorieförsök som vi har gjort visar att biogasproduktionen ökar med cirka sju procent, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på cirka 1,7 GWh i snitt per år. Det skulle räcka till att förse cirka 220 biogasdrivna personbilar med biogas under ett helt år. Enligt våra beräkningar minskar också metanemissionerna på anläggningen med minst fyra procent, troligen mer.
Minskningen av utsläppen motsvarar cirka 1 800 ton koldioxid per år under tio års tid, vilket är lika mycket som om 1 816 Linköpingsbor slutade köra bil under ett år. Eftersom biogasen som produceras ersätter fossila alternativ som bensin, minskas påverkan på växthuseffekten ytterligare.
Vi började 2021 att bygga en ny gastät gödselbrunn som ska ersätta den öppna gödselbrunnen på biogasanläggningen i Linköping. Biogödsel är en restprodukt från produktionen av biogas, och lagras i gödselbrunnen tills den transporteras med lastbil till bondgårdar. En öppen gödselbrunn släpper ut metan, som är en växthusgas. I och med att vi nu i stället har en gastät gödselbrunn bidrar det till att vi minskar våra utsläpp med drygt 2 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Samtidigt ökar vi produktionen av biogas med cirka 300 000 kilo per år.
I våra kraftvärmeverk producerar vi både el och värme samtidigt. Energiinnehållet i bränslet utnyttjas mycket bättre än i kraftverk som bara producerar el, eftersom värmen tas till vara istället för att gå till spillo.
Det är viktigt att vi hela tiden gör vad vi kan för att minska våra utsläpp. Exempel på saker vi gjort för att minska klimatpåverkan i vår el- och kraftvärmeproduktion:
I de kraftvärmeverk där vi inte energiåtervinner avfall, utan istället använder andra bränslen, arbetar vi med att bygga om våra pannor så att vi i så hög grad som möjligt kan elda med flytande eller fasta biobränslen.
Vi har byggt om pannorna vid kraftvärmeverket i centrala Linköping så att vi numera eldar med bioolja, returträ och avverkningsrester från skogsindustrin.
Konsumtion leder till avfall som behöver tas om hand. Det bästa vore såklart att minska uppkomsten av avfall och minimera mängden avfall som deponeras. Det visualiseras i EU-direktivet avfallstrappan.
Avfallstrappan har fem steg. Om vi följer dem tillsammans minskar vi vårt avfall och påverkan på miljön. De första stegen som är viktiga att vi alla hjälps åt med är att konsumera mindre, återanvända saker och att återvinna material.
Ett sätt att återvinna avfallet som inte återanvänds eller materialåtervinns är att energiåtervinna det. Genom att använda avfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk får vi återvunnen energi som värmer våra hus och ger oss el.
Energiåtervinning är helt enkelt en metod för att ta hand om, och få ut största möjliga nytta, av det avfall som skapas och finns i samhället. Energiåtervinning av avfall fyller en viktig funktion i att rena samhället från material och farliga ämnen, som exempelvis smittförande avfall från sjukvården och tungmetaller som ska bort ur kretsloppet.
Det bästa är att minska uppkomsten av avfall, men så länge det finns i samhället behöver det tas om hand. Det näst bästa alternativet är att återanvända och källsortera. Därefter energiåtervinner vi, alltså eldar soporna för att göra el och värme i våra kraftvärmeverk. Men ju mer vi minskar uppkomsten av sopor, återanvänder och sorterar, desto mindre eldar vi.
Energiåtervinning av avfall bidrar med stor klimatnytta, eftersom det bland annat gör att vi undviker att avfall läggs på deponi, vilket sker i stora delar av världen. När avfallet bryts ner bildas så kallad deponigas, som bland annat består av växthusgasen metan. Avfall på deponi står i dagsläget för 20 procent av världens metanutsläpp enligt UNEP, United Nation Environment Programme.
Idag är energiåtervinning nödvändigt för att få ut största möjliga nytta av det avfall som skapas i samhället. Genom förbränning av avfallet producerar vi el och fjärrvärme. Men avfall skapas inte för att vi eldar det, utan för att vi som samhälle ständigt konsumerar och slänger nyproducerade och billiga resurser. Det är tillflödet av nytt avfall som måste minska.
Av det avfall som produceras i dagens samhälle orsakar olika typer av plast särskilda problem. Plast är mycket svårt att bryta ner, vilket innebär att den finns kvar under mycket lång tid i vårt ekosystem. Vi vill inte elda plast, eftersom det till stor del består av fossila ämnen. Vi behöver inte heller plastavfall för vår energiproduktion. Det bästa vore om allt plastavfall kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan. Det skulle man kunna göra genom att exempelvis ställa högre krav på ecodesign av produkter eller att utveckla nya pantsystem som underlättar materialåtervinningen. Tyvärr bedömer vi att viss plast, till exempel giftig, kontaminerad eller allt för sliten plast, under överskådlig framtid kommer att behöva energiåtervinnas i brist på miljö- och klimatmässigt bättre alternativ.
Det finns ingen motsättning mellan materialåtervinning och energiåtervinning. Båda bidrar till att minska mängden avfall som läggs på soptipp, det som kallas för deponi. Energiåtervinning av avfall bidrar dessutom effektivt till att minska gifter och farliga ämnen i samhället.
Det korta svaret är att det är ett alternativ som är bra för att minska den globala klimatpåverkan. Därför importerar vi sopor.
Vårt största kraftvärmeverk, sett till mängd producerad värme och el, är Gärstadverket i Linköping. Där energiåtervinner vi framför allt avfall, cirka 600 000 ton per år. Samtidigt består avfallet vi får in till förbränning delvis av fossila material, vilket gör att vi får fossila utsläpp från Gärstadverket. Det bästa vore om det fossila materialet, som till stor del består av plast, kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan.
I en värld full av utmaningar, där allt färre resurser behöver räcka till allt fler och klimatförändringarna är ett faktum, vill vi ta ett större ansvar. Tillsammans med våra kunder tar vi hand om och nyttjar jordens resurser bättre. Vi återvinner, återanvänder och skapar nytt värde av det vi förbrukar så att resurser används på ett smartare sätt och att inget går till spillo.
Här kan du lämna in saker som du inte längre behöver. Vi skänker det till lokala ideella organisationer som säljer det vidare.
På återvinningscentralerna kan du lämna allt från soffor och farligt avfall, till vitvaror och trädgårdsavfall.
Vi samlar in hushållsavfall och matavfall från hushåll och restauranger.
I Linköping samlar vi in matavfall i gröna påsen och av det insamlade matavfallet tillverkar vi sen biogas. Under 2021 producerade vi totalt 111,3 GWh biogas, varav 53 procent komprimerad gas och 47 procent flytande gas.
Flytande biogas är enklare och effektivare att lagra och distribuera än biogas i gasform. Tillgängligheten på flytande biogas ger våra kunder, både inom industrin och transport, möjlighet att snabbare ställa om till en förnybar energikälla.
I samband med Almedalsveckan 2018 antog vi Fossilfritt Sveriges Transportutmaning. För oss innebär det att vi själva och våra underleverantörer år 2025 ska utföra alla transporter med fordon som använder fossilfritt bränsle. Sedan länge går en stor andel av våra fordon, inklusive tjänstebilar, på biogas eller el. Våra entreprenörers sopbilar drivs också av biogas.
Vår produktionsanläggning för biogas är den största i sitt slag i Sverige. Anläggningen producerar varje år flytande biogas som räcker till att exempelvis förse upp till 250 biogasdrivna lastbilar med bränsle, vilket innebär att de vardera kan köra 8 000 mil på den mängd flytande biogas som vi producerar. Under 2021 utökade vi kapaciteten på tankstationen i Linköping, så att två lastbilar kan tanka samtidigt. Vi tog även beslut om att bygga ytterligare en tankstation i Norrköping, som ska öppna 2022.
Varje dygn kommer cirka 40 000 kubikmeter avloppsvatten till vårt reningsverk i Linköping, via ledningar som är nästan 70 mil långa. Vi renar vattnet från bland annat näringsämnen och läkemedelsrester och tar bort skräp som tops, mensskydd, snus, underkläder och annat som felaktigt spolats ner i toaletten. Det renade vattnet rinner ut i Stångån igen tolv timmar senare.
Regn och smältvatten från snö som rinner bort från vägar, tak, parkeringsplatser och andra hårda ytor kallas för dagvatten. För att hindra att det smutsiga dagvattnet rinner rakt ner i Stångån, där Linköping bland annat får sitt dricksvatten ifrån, satsade vi 2021 på att bygga dammar och våtmark i Jakobsdal. Dammarna och våtmarken kommer via naturliga reningsprocesser rena dagvattnet innan det når Stångån.
Dagvattnet kommer via en bäckravin från ett stort område som täcker hela Ekholmen och sträcker sig ner till södra Ullstämma. Bäckravinen för med sig föroreningar som bland annat partiklar, metaller, grus och näringsämnen från till exempel gator och parkeringsplatser. Dammarna och våtmarken kommer då att rena vattnet från bäckravinen innan det släpps ut i Stångån, vilket leder till att Stångån blir renare och mikroplaster sjunker till bottensedimentet i stället för att följa med ut i Stångån.
Läs mer om hur dammar och våtmark renar dagvattnet i Jakobsdal.
Landets första permanenta och fullskaliga reningsanläggning för läkemedelsrensning i avloppsvattnet finns vid Nykvarns avloppsreningsverk i Linköping. Med hjälp av ozon kan vi rensa bort över 90 procent av läkemedelsresterna, som lämnar våra kroppar, på ett mycket effektivt sätt. Läkemedelsrester påverkar vattenmiljön negativt, bland annat har läkemedel med hormoner visat sig ge fiskar problem att föröka sig. Läs mer om hur vi renar vattnet från läkemedelsrester.
Dagvatten är det vatten som kommer från regn och smältsnö som inte naturligt tas upp av vegetation. Dagvattnet leds bort från gator och torg genom diken, brunnar eller ledningar i marken, men vid riktigt kraftig nederbörd kan det bli fullt i systemen och översvämningar uppstår. För att undvika och minska risken för översvämningar kan man använda sig av dagvattenmagasin.
Under våren 2021 började vi att gräva ner ett dagvattenmagasin i Trädgårdsföreningen med en kapacitet på 1 500 kubikmeter. Den kommer att samla upp det dagvatten som annars inte hade haft någonstans att ta vägen.
Desto mer en stad bebyggs och förtätas, och desto fler grönytor som tas bort för att göra plats åt byggnationer, får naturen det svårare att ta upp dagvattnet. Det gör att det i framtiden kommer bli mer aktuellt med fler dagvattenmagasin som kommer kunna hjälpa till att fånga upp vattnet så att det inte blir översvämningar.