Cirkulär ekonomi

”Cirkulär ekonomi” har du säkert hört talas om. Men vad är det egentligen? Enkelt sagt handlar det om att skapa och konsumera produkter som stannar i vår ekonomi i ett kretslopp där ingenting går till spillo.

Vad betyder cirkulär ekonomi? 

Att ställa om till en cirkulär ekonomi är en del i att uppnå de globala målen i Agenda 2030. Cirkulär ekonomi innebär bland annat att vi på flera olika sätt strävar efter att minska påverkan på vårt klimat. För att minska vårt avtryck på klimatet behöver vi tänka om och använda våra resurser på ett smartare sätt. Resurser som inte längre behövs i en del av samhället kan komma till nytta på en annan plats och för ett annat syfte.

Genom att låta resurser cirkulera flera varv hos olika användare istället för att ständigt ersättas av nya kan vi spara på såväl klimat som ändliga tillgångar av olika slag. Vi behöver alltså skapa och konsumera produkter som stannar kvar i vår ekonomi längre – i ett kretslopp där ingenting går till spillo.

Delegationen för cirkulär ekonomi

För att stärka omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi, inrättade regeringen 2018 en delegation för cirkulär ekonomi. I delegationen ingår flera representanter ur näringslivet. Delegationen har till uppgift att stötta arbetet med att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi. Delegationen har tre områden i fokus: plast, design för cirkularitet och offentlig upphandling.

Vad är en cirkulär affärsmodell?

Om cirkulär ekonomi beskriver vad vi gör, beskriver den cirkulära affärsmodellen hur vi gör det. En cirkulär affärsmodell är alltså en beskrivning av hur man som företag skapar nytta genom att ta tillvara värdet i produkter och material över hela dess livslängd. En cirkulär affärsmodell hjälper oss att bli mer resurseffektiva, med möjlighet till bättre lönsamhet och nytta för miljön som resultat.

Vår affärsmodell bidrar till kretsloppet

Tillsammans med dig som kund tar vi ansvar för att resurser nyttjas både hållbart och cirkulärt. Vår affärsmodell bygger på lösningar som är långsiktigt hållbara för samhället, miljön och ekonomin.

Vi har utvecklat, och fortsätter att utveckla, ett av världens mest resurseffektiva energisystem genom att ta tillvara resurser som annars skulle gå förlorade. Vi arbetar ständigt med att erbjuda smarta energilösningar och möjliggör det digitala samhället. Genom att sätta samman produktionskedjor skapar vi en mer hållbar affär och får större flexibilitet och konkurrenskraft som koncern. Till exempel tar vi inte bara hand om matavfallet, utan använder det för att producera biogas och biogödsel.

Internationell uppmärksamhet om vår hantering av avfall

Under våren 2020 uppmärksammades vi internationellt, då BBC besökte oss för att göra ett reportage om hur vi använder vårt avfall som en resurs (Youtube).

Cirkulära flöden hos oss – fem exempel

För att åstadkomma cirkularitet behöver vi samverka med andra aktörer – både de som genererar resurser som vi kan använda och de som har nytta av de resurser som vår verksamhet skapar.

Exempel på cirkulära flöden och processer som vi jobbar med idag:

Under 2021 infördes sortering av hårdplast vid våra återbrukshallar. Detta för att öka mängden plast som går till materialåtervinning. Vi tar exempelvis emot uttjänta eller trasiga plastmöbler, batterilösa leksaker, tvättkorgar med mera. Under 2022 samlades drygt 213 ton hårdplast in. Plasten lämnade vi till vår samarbetspartner, Van Werven Sweden, som sorterar, rengör och mal ner den till råmaterial till plastindustrin.

Vi omvandlar spillvärmen från pappersbruket Billerud Korsnäs i Skärblacka till fjärrvärme. Billerud Korsnäs står för drygt hälften av leveransen av fjärrvärme till Skärblacka och Kimstad, cirka 17 GWh per år, vilket motsvarar ungefär 850 villors uppvärmningsbehov.

Vi samlar in hushållens matavfall och gör biogas av det. Företaget Biototal tar sedan vara på det biogödsel som bildas vid biogasframställningen. Biogödslet tas sedan tillvara på av lantbrukare i Östergötland som sprider det på sina åkermarker. På så vis kan nya grödor gro och bli ny mat, som i sin tur blir matavfall och ny biogas.

Våra tre återbrukshallar på återvinningscentralerna i Linköping och återvinningscentralen Vika i Katrineholm samverkar med flera ideella organisationer som ger längre liv åt insamlade kläder och föremål. De organisationer vi samarbetar med är Myrorna, Stadsmissionen, Hjärta till hjärta och Återvinningen.

Vi undersöker om den bottenaska som uppstår vid energiåtervinning av avfall, så kallat slaggrus, kan godkännas för användning i betong. Eftersom betongtillverkare idag använder fyllnadsmaterial såsom bergkross eller sten och sand i betong vill vi se om vår slagg kan ersätta dessa produkter. På så vis blir slaggruset en del av det cirkulära flödet, samtidigt som vi undviker att ny sten bryts för att användas i betong.

Relaterad information