Material del 2: Besök på Kolmården

Inför  besöket

För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården vill vi att ni respekterar följande:

• Besöket i Kolmårdens djurpark ska ses som en del i elevernas lärande och inte en nöjesresa.
• Åkattraktioner, restauranger och kiosker är stängda så se till att ta med utflyktsmat som inte behöver värmas utan kan ätas som den är. Skolan beställer själva matpaket åt eleverna.
• Parken är endast öppen för skolklasser, därför välkomnar vi lärare och elever men det är inte tillåtet att ta med föräldrar eller vårdnadshavare.
• Medföljande lärare är själv ansvarig för sin grupp och att eleverna håller ihop och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Detaljerat schema för respektive grupp med hålltider och stationernas ordningsföljd finns tillgängligt längre ned på sidan och kommer även att delas ut vid ankomst till Kolmårdens djurpark. Respektera hålltiderna för respektive grupp så att alla får möjlighet att utnyttja resurserna på bästa sätt.
• Eleverna får aldrig lämnas ensamma eller gå iväg på egen hand. De får på inga villkor klättra på staket eller på annat sätt utsätta sig själva eller andra för risker.
• Medföljande lärare är även ansvarig för att varje elev respekterar parkens regler samt visar respekt för djuren. Detta innebär t.ex. att inte knacka på rutor eller mata djuren.
• Under besöket kommer klassen vistas utomhus hela dagen. Det är därför viktigt att alla har kläder efter väder. Ett sittunderlag kan vara bra att ha med då även lunch intas utomhus.

Under besöket

Dagen börjar kl 9:30 och avslutas kl 14:45. Tiderna nedan anges med reservation för eventuella ändringar för dagen på grund av till exempel väder eller andra oförutsedda händelser. Vi rekommenderar att eleverna har med sig något att äta på fikarasten kl 9:45, utöver maten de har med till lunch. Lunchen är i första hand planerad att intas vid lekområdet Kulmården.

När ni kommer fram till Kolmården så blir er grupp/klass tilldelad en siffra: 5, 6, 7 eller 8. Siffran anger vilket schema nedan som ni går efter. Hela klassen kommer att följa samma schema hela dagen. 

OBS! När ni kommer till Kolmården stannar bussen och släpper av er på parkeringen vid Vildmarkshotellet. Ni går därifrån upp till entrégrinden som leder in i parken. Ni ska alltså inte ner till hotellet. Vid grinden blir ni välkomnade av personal från Kolmårdens utbildningsavdelning.

Schema grupp/klass 5 och 6

Schema grupp/klass 7 och 8

Stationsinnehåll

Säl (4 grupper/klasser)

På den här stationen hålls en visning med sälarna där ni får lära er mer om deras anpassningar till ett liv i havet. 

Ministationer (Marine World) (4 grupper/klasser)

Klasserna roterar på några olika ministationer med interaktivt innehåll, såsom en övning där vi följer plastens väg genom en marin näringskedja, och ett ”kläder i världen”-quiz med möjlighet till lite rörelse!

Syftet är att ge inblick i människans påverkan på miljö och klimat med avstamp i vattentemat och vad vi kan göra för positiva förändringar. 

Savann (4 grupper/klasser)

I den här visningen bekantar vi oss med några djur som bor på den afrikanska savannen och hur djuren i djurparken kan bidra till att bevara vilda djur.

Kolosseum (4 grupper/klasser)

Klasserna roterar här på två stationer:

• Skräp. Eleverna får på den här stationen träffa de charmiga surikaterna och i deras sällskap fundera kring nedbrytning av olika sorters avfall och hur det kan tänkas påverka djur och natur.
• Bajs i världen. Vi bekantar oss också med ett typ av avfall som det produceras stora mängder av på Kolmården, djurens spillning! Vi kikar närmare på hur det kan fungera med sanitetslösningar i världen samt vilka problem som kan uppstå med hantering av avfall i form av avföring. 

Syftet är att ge insikt i olika materials möjlighet till nedbrytning och dess effekt på miljön samt att koppla detta till vikten av att ta hand om avfall på rätt sätt.

Asien – sopberget (2 grupper/klasser)

Vi lär oss om den asiatiska vildåsnan, kulanen, som är starkt utrotningshotad. Hur arbetar man för att den ska finnas kvar i det vilda? Vi utforskar hur sopsorteringssystem kan se ut i världen jämfört med här i Sverige och att icke-fungerande system kan bidra till att det bildas s.k. sopberg. Hur påverkar det djur och natur? Finns det något vi kan göra?  

Syftet är att väcka en nyfikenhet kring att det finns olika system och sätt att lösa en utmaning på. Vad som fungerar i ett land är inte alltid genomförbart i ett annat, men, vi har möjlighet att påverka genom de val vi gör i vår vardag. 

Sydamerika – matsvinn (2 grupper/klasser)

Vi lär oss om några sydamerikanska arter och inspireras av deras sinnen till att bli bättre på att nyttja våra egna och på så sätt bidra till att minska matsvinnet. 

Syftet är att uppmärksamma problematiken kring matsvinnet och dess effekter. 

Soldatara – elektroniskt avfall (4 grupper/klasser)

Vi avslutar dagen med att titta närmare på konsumtionen av elektronik och avfallet kopplat till det. Vi möter soldataran, en sorts papegoja, som lever i Sydamerikas regnskogar och tar reda på varför det är viktigt för dem att vi är medvetna om konsekvenserna av våra val i vardagen.

Syftet är att väcka tankar kring "slit-och-släng"-mentalitet och återanvändning.

Begreppslista

En del ord används under Kolmårdsbesöket som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

• Art = En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
• Dräktig = Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.
• Däggdjur = Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
• Ekosystem = Allt levande (t.ex. djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (t.ex. jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område bildar tillsammans ett ekosystem.
• Global uppvärmning = Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser, t.ex. när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden så ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir jorden.
• Himalaya = Bergskedja i centrala Asien, där finns bl.a. världens högsta berg Mount Everest.
• Klimatförändringar = Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
• Livsmiljö = Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
• Marin = Sådant som har med havet att göra.
• Marina däggdjur = Däggdjur som lever i hav, t.ex. delfiner och sälar.
• Näring = Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, t.ex. vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
• Näringskedja = En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
• Regnskog = Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.
• Revir = Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.