Det osynliga avfallet
Att minska mängden avfall och farliga ämnen i omlopp är det högst rankade steget i avfallstrappan. Avfallstrappan beskriver den ordning som styr hur vi ska ta hand om avfall i Sverige och inom EU. Det bästa för miljön vore om det inte fanns något avfall alls!
Enligt WWF:s klimatkalkylator skulle vi behöva mer än fyra jordklot om alla som bor på jorden skulle leva som vi gör här i Sverige. Vi lever över våra tillgångar och använder mer resurser än vad jorden återskapar.
Vad har det här med avfall att göra kanske du tänker? Men avfall hänger tätt ihop med allt vi köper. Det mesta vi köper och gör leder till avfall och det gäller inte bara när vi ska slänga det vi vill bli av med utan börjar långt tidigare.
Vid framtagning av material, tillverkning, transporter, i lager och i butiker innan det når oss. När vi sen är färdiga med det vi köpt så blir det till slut också ett avfall.
Förebygga avfall - vad innebär det?
Det handlar till exempel om att konsumera på ett mer hållbart sätt och ge saker ett längre liv. Att välja högre kvalitet som håller längre och att tänka efter om man verkligen behöver köpa en grej för att äga den själv.
En hållbar konsumtion betyder flera förändringar. Produkter behöver få en längre livslängd, bli enklare att reparera, lättare att återvinna och slutligen måste de vara helt giftfria den dag de ska återvinnas. Genom att öka produkternas livslängd minskar behovet av att tillverka nya produkter och då minskar också mängden avfall som skulle blivt resten från den tillverkningen. Ett stort ansvar för att detta ska kunna bli verklighet vilar på de som beslutar om lagar, regler och andra styrmedel för produktion och konsumtion.
Produkters avfallsfotavtryck - det osynliga avfallet
När man tittar lite närmare på hur mycket avfall som prylar, kläder och livsmedel lämnar efter sig vid tillverkning så är det en hel del. Det "osynliga" avfallet ser ju aldrig vi som köper sakerna. Innan vi har ett par jeans hemma i garderoben så har mycket hänt på vägen. Först odlar någon bomullen och den behöver en hel del vatten för att växa. För att bomullen ska växa bra behöver man bekämpningsmedel för att hålla ohyra borta från växterna. När bomullen sedan ska bli tyg och få sin färg går det åt vatten, färg och kemikalier. Sedan transporterar någon byxorna till lager och vidare till butiker innan de slutligen kommer hem till oss. Avfallsfotavtrycket för ett par bomullsbyxor (vikt 445 gram) har beräknats till 25 kg.
Elektroniska produkter ger de högsta avfallsfotavtrycken, det vill säga kilo avfall per produkt. Avfallet uppstår mestadels vid gruvdrift och anrikning av metaller:
- Bärbar dator: 1200 kg
- En mobiltelefon: 86 kg
- En borrmaskin 52 kg
Kläder ger också upphov till en hel del avfall:
- Ett par bomullsbyxor: 25 kg
- Träningskläder: 17 kg
- Ett par läderskor: 12 kg
De huvudsakliga källorna till avfall beskrivs i rapporten, Produkters totala avfall -en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad.
Vad kan var och en göra?
Det är inte lätt att alltid vara en medveten och eftertänksam. Men våra val är viktiga och de betyder mycket för vårt samhälle i stort eftersom tillsammans blir vi många. Om man dessutom tänker på att vi inte alltid använder det vi köper, slänger mat i onödan och så vidare så har det här avtrycket då också skett helt i onödan.
Låna, laga och hyra - det är bra sätt att minska avfallet!
Låna, laga och hyra är exempel på hur vi kan förebygga avfall. Saker som vi sällan använder passar bra att dela med andra genom att hyra eller låna.
- Om du till exempel åker på skidsemester någon gång ibland eller bara åker skridskor vid enstaka tillfällen, då passar det bra att låna eller hyra skidor eller skridskor.
- Vara rädd om och laga grejor du har. En skicklig skomakare kan laga både klackar och trasiga sömmar på ett kick! Ett par snygga jeans som spricker i grenen kan lätt fixas med nål och tråd.
- Kanske kan vi välja att ha våra grejer lite längre innan vi byter ut dem?