En man står i ett återvinningsrum och håller i en bunt tidningar ovanför ett blått avfallskärl.

Del 1: avfall - så funkar det!

Har du någonsin undrat vad som händer med ditt avfall? I den här delen lär du dig om avfallstrappan och hur vi tillsammans kan hantera avfall på bästa sätt. Följ med på en resa genom de olika stegen och upptäck hur vi alla kan hjälpa till att minska vårt avfall och ta hand om vår planet!

Steg för steg i avfallstrappan

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfall ska tas om hand i EU. Den visar hur vi kan minska mängden avfall och undvika stora sophögar. Den har fem steg som vi kan följa för att minska vårt avfall. Genom att köpa mindre, återanvända saker och återvinna material kan vi alla hjälpa till att skydda vår planet.

  1. Förebygga. Det första steget i avfallstrappan handlar om att minska mängden avfall vi skapar. Det betyder att vi ska köpa färre saker. Mycket av det vi köper idag kan varken återanvändas eller återvinnas. Saker vi köper ger upphov till avfall. Istället kan vi köpa färre saker, eller låna, hyra eller laga saker vi redan har.
  2. Återanvända. När vi har minskat våra köp är nästa bästa sätt att minska avfallet att återanvända våra saker. Det kan vi göra genom att ge bort, hyra, sälja eller köpa saker på loppis eller second hand. Då kan saker som vi inte längre behöver komma till nytta för någon annan, istället för att köpa nytt. På våra återvinningscentraler kan du lämna saker för återbruk.
  3. Materialåtervinna. Det tredje steget handlar om att återvinna material. Till exempel återvinner vi glasflaskor, metallburkar, papper och tidningar för att kunna göra nytt material av det igen.
  4. Energiåtervinna. Det avfall som är kvar så här långt ner i trappan kallas restavfall. Det är material som vi inte kan återanvända eller återvinna, till exempel dammsugarpåsar, tops, blöjor, kattsand och hushållspapper. Det kan också vara saker som redan återvunnits men inte kan återvinnas igen, till exempel industriavfall och sjukhusavfall.

    Restavfall innehåller energi från de råvaror som användes för att göra sakerna från början. Den energin kan vi få ut igen genom att bränna restavfallet i våra kraftvärmeverk . Då omvandlas energin till fjärrvärme, fjärrkyla och el.
  5. Deponera. Det sista steget är att lägga avfallet på deponi, stora sophögar. I Sverige är det förbjudet att deponera avfall som kan återvinnas. Mindre än 1 procent av hushållsavfallet deponeras i Sverige, medan länderna i EU i genomsnitt deponerar cirka 22 procent. Jämför man med många länder i världen är mängden avfall som deponeras, eller till och med dumpas, ofta betydligt högre än i både Sverige och EU.

    I många länder i världen är deponering en vanlig metod för att bli av med hushållsavfall. Hur miljöpåverkande en deponi är beror på hur den är byggd och sköts. Vissa moderna deponier kan ta hand om gaser som bildas när avfallet bryts ner, men i många länder saknas sådana system. Det gör att deponering kan påverka både miljön och klimatet negativt.

Sortera och återvinn

Det kan vara klurigt att sortera avfall ibland eftersom allt vi använder består av olika material. Vad är till exempel en klocka eller en kaviartub gjord av, och hur ska de sorteras? Varje sak har sin plats när det kommer till återvinning. Här får du veta hur några av de vanligaste sakerna du har hemma ska sorteras!

Senast under 2026 införs fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar av papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas samt tidningar i Linköpings kommun. Det innebär att hushållet får sorterade förpackningar och tidningar hämtade vid hemmet.Två nya soptunnor med fyra fack i varje tunna kommer att levereras till de som bor i villa, radhus eller fritidshus från slutet av mars till slutet av juni.

Även du som bor i lägenhet ska kunna lämna sorterade förpackningar och tidningar i till exempel ett återvinningsrum nära fastigheten där du bor. Ibland finns det också möjlighet att lämna lampor, batterier och elektronik.

Lägenhetskunder kommer från och med hösten slänga matavfallet i en egen tunna.

Soptunna 1 – töms en gång i månaden

I soptunna 1 slänger du: restavfall 165 liter, plastförpackningar 165 liter, metallförpackningar 20 liter och tidningar 20 liter.

Här sorterar du:

  • restavfall (t. ex. servetter, hår, blöjor, snus) i knuten påse
  • plastförpackningar
  • metallförpackningar
  • tidningar och trycksaker
  • batterier, småelektronik och lampor.

Soptunna 2 – töms två gånger i månaden

Soptunnor

Här sorterar du:

  • matavfall i gröna påsen
  • pappersförpackningar
  • ofärgade glasförpackningar
  • färgade glasförpackningar.

När du har sorterat allt som kan återvinnas, finns det saker kvar som du slänger i vanliga soppåsen. Det kallas restavfall. Här är några exempel:

  • tandborstar och servetter
  • hår från hårborsten
  • blöjor och bindor
  • tejprester och presentsnöre.

Knyt en dubbelknut på påsarna med restavfall och släng dem i din soptunna.

När vi börjar använda de nya soptunnorna med fyra fack kommer påsar med restavfall och påsar med matavfall att ha varsitt fack. Även sopbilen har fyra fack så att avfallet hålls isär hela vägen till återvinningen.

Redan nu har några lägenhetshus separata soptunnor för mat och restavfall. Under hösten 2026 införs separata soptunnor för matavfall vid alla lägenhetshus eller hus där man delar soptunnor och avfallsrum med grannar. Både matavfall och restavfall vägs och man betalar per kilo.

Så blir dina sopor fjärrvärme, fjärrkyla och el

  1. Sopbilen tömmer soptunnorna.
  2. a) Har man nya soptunnor där man sorterar avfallet i olika fack körs restavfallet till Gärstad avfallsanläggning och matavfallet till biogasanläggningen.
    b) Har man kvar sin gamla soptunna där matavfall och restavfall slängs i samma tunna, körs alla påsar till en optisk sorteringsanläggning. Där sorteras de gröna påsarna ut innan de körs till biogasanläggningen.
  3. På Gärstadverket blir restavfallet bränsle som används för att producera fjärrvärme, fjärrkyla och el.

I gröna påsen slänger du mat som blivit över från matlagning, som blivit gammal eller som lämnats kvar på tallriken. Det bästa för miljön är om vi äter upp så mycket som möjligt av maten. Men när du måste slänga matrester, ska de läggas i den gröna påsen. Då kommer både näring och energi i matavfallet till nytta.

Med hjälp av gröna påsen blir matrester till biogas och biogödsel. Biogasen används för att köra lastbilar och bilar i stället för till exempel diesel. Biogödsel används som näring på åkrar för odling. Det du behöver göra är att slänga matrester i den gröna påsen, så tar vi hand om resten.

Från matavfall till biogas - så går det till

  1. Du slänger ditt matavfall i gröna påsen.
  2. När påsen är full, knyter du en dubbelknut och slänger den i soptunnan. Har du nya soptunnor slänger du matavfall och restavfall i olika fack. 
  3. a) Har du nya soptunnor körs restavfallet till Gärstad avfallsanläggning och matavfallet till biogasanläggningen.
    b) Har man kvar sin gamla soptunna där matavfall och restavfall slängs i samma tunna, körs alla påsar till en optisk sorteringsanläggning. Där sorteras de gröna påsarna ut innan de körs till biogasanläggningen.
  4. Matavfallet i de gröna påsarna blir där till biogas och biogödsel. 
  5. Biogasen används som fordonsbränsle för lastbilar och bilar. Biogödsel används som näringsrik gödning i lantbruket. På så sätt återvinns näringen i matavfallet för att odla ny mat.

Tidningar och förpackningar kan bli nya saker igen, och vissa förpackningar kan till och med återvinnas många gånger om. Visst är det bra? Det vi Linköpingsbor behöver göra är att sortera rätt och lämna till återvinning. Från och med 2026 sorterar du det här direkt i dina nya soptunnor om du bor i villa, radhus eller fritidshus. Samtidigt kommer du fortfarande att kunna lämna exempelvis större förpackningar på din närmaste återvinningscentral eller återvinningsstation. 

De flesta som bor i flerbostadshus har återvinningsrum där de sorterar förpackningar av papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas samt tidningar redan idag.

Så sorterar du rätt

  • Pappersförpackningar. Till exempel mjölkkartonger, pappersrullar och presentpapper. Du plattar till dem och lägger i behållaren för pappersförpackningar. De blir sen till exempel nya kartonger. Fibrerna i pappret går att återvinna flera gånger innan de slits ut.
  • Plastförpackningar. Till exempel flaskor för ketchup, burkar, glasslådor och plastpåsar. De återvinns till bland annat nya plastprodukter.
  • Metallförpackningar. Till exempel konservburkar, kaviartuber och aluminiumfolie. Metallen återvinns och blir till bland annat till nya metallprodukter. Metall kan återvinnas om och om igen och ändå hålla god kvalitet.
  • Färgade glasförpackningar och ofärgade glasförpackningar ska sorteras var för sig. Lock och kapsyler ska tas bort och sorteras för att underlätta återvinningen. Glaset återvinns till bland annat nya glasflaskor och glasburkar. Glas kan smältas ned om och om igen utan att kvaliteten blir sämre.
  • Tidningar. Till exempel tidningar, broschyrer, reklamblad och kataloger lägger du löst i behållaren för tidningar. Det återvinns till nytt tidningspapper, toalettpapper och hushållspapper. Fibrerna i pappret kan återvinnas flera gånger.

Om en förpackning består av flera material ska du sortera den efter det material som den främst består av. Ofta står det på förpackningen, eller visas i form av en symbol, hur den ska sorteras.

Tips för att sortera dina förpackningar

  • Töm förpackningarna helt, men du behöver inte diska dem.
  • Skölj av kladdiga förpackningar så de inte luktar illa.
  • Ta bort lock och andra lösa delar och sortera efter material.
  • Platta till kartonger för att spara plats.

Det händer med förpackningarna

Förpackningar och tidningar körs till Gärstad avfallsanläggning. Där hämtas de av olika återvinningsaktörer som i sin tur återvinner materialet.

I Sverige köper vi mycket nya kläder och hemtextilier varje år, till exempel kuddar och lakan. Samtidigt slänger vi en stor mängd kläder i soporna som skulle kunna återvinnas. Många känner att de har för mycket kläder och använder inte allt i sin garderob.

Att tillverka kläder kräver mycket energi, material, vatten och färg innan de når våra garderober. Vi kan minska vår miljöpåverkan genom att tillverka kläder på mer hållbara sätt och göra klokare val när vi köper kläder och andra textilier.

Skänk eller återvinn dina kläder och textilier

I Linköping kan du lämna kläder du vuxit ur eller inte längre använder på våra återvinningscentraler. Många hjälporganisationer tar också emot kläder direkt i sina butiker. På våra återvinningsstationer finns det också "klädboxar" där du kan lämna textilier som du inte längre använder. Tänk på att lägga kläderna i en påse och knyta ihop den för att skydda dem.

Genom att återanvända kläder minskar vi avfallsmängden och sparar resurser och energi eftersom det inte behöver tillverkas lika många nya plagg.

Har du trasiga eller smutsiga kläder kan du lämna även dem på bemannade återvinningscentraler i en separat behållare. Samtidigt är det tillåtet att slänga exempelvis en trasig strumpa bland restavfallet.

Elavfall är saker som lyser, blinkar, låter eller har en sladd eller har ett batteri. Till exempel:

  • mobiltelefoner, surfplattor och datorer
  • batterier
  • eltandborstar, locktänger och hårtorkar
  • leksaker, klockor, radio och TV.

Du lämnar elavfall på återvinningscentralen. Från och med hösten kan villakunder även slänga småelektronik i boxen som följer med de nya soptunnorna. Det går också bra att lämna småelektronik i Elvinn-skåp. Butiker som säljer elektronik måste också ta tillbaka liknande produkter.

För lägenhetskunder kan det vara möjligt att slänga elavfall, men det är inget krav på fastighetsägaren.

Företaget Elkretsen tar hand om elavfall i Sverige. De hämtar elavfallet från återvinningscentralerna och kör det till återvinningsanläggningar. Där plockas elavfallet isär för att återvinna materialen , till exempel olika metaller och plaster. Farliga ämnen tas bort för att skydda naturen och människor.

Farligt avfall är till exempel batterier, målarfärg, nagellack, mobiltelefoner och trasiga glödlampor. Farligt avfall kan innehålla farliga ämnen som till exempel bly, kvicksilver och kadmium. Det är viktigt att vi tar hand om det eftersom varje liten mängd kan påverka miljön mycket.

Lämna farligt avfall på återvinningscentralerna

Du kan lämna farligt avfall på återvinningscentralen. Märk avfallet tydligt så att vi lätt kan förstå vad det är. Vi sorterar det för hand innan vi skickar det vidare till anläggningar för att förstöra eller återvinna det. Se till att kemikalieförpackningar är hela och väl förslutna så att de inte läcker.

Lämna småelektronik till Elvinn

Småelektronik såsom lampor, batterier och hushållskemikalier kan lämnas i Elvinn, som finns i större matbutiker. 

Vad händer med avfallet?

När du lämnar farligt avfall på återvinningscentralen eller i Elvinn sorterar personalen det innan det transporteras till vårt mellanlager. Där sorteras det igen för att sedan skickas till specialiserade behandlingsanläggningar. Förpackningarna måste vara märkta och hela för att undvika farliga reaktioner.

Vanligaste sättet att hantera farligt avfall är att förbränna det för att utvinna energi till el och värme. En del farligt avfall kan återvinnas genom nya metoder där farliga ämnen tas bort. Vissa typer av farligt avfall kan inte återvinnas eller utvinna energi ifrån och deponeras då på ett säkert sätt.

En kund och en medarbetare på återvinningscentralen står och pratar bredvid kundens kärra.

Sortera och återvinn på återvinningscentralen

På våra tre återvinningscentraler i Linköping kan du lämna allt från soffor och farligt avfall till kylskåp och trädgårdsavfall. Vi tar emot saker som går till materialåtervinning, energiåtervinning och deponering, alltså steg två, tre, fyra och fem i avfallstrappan. Det finns alltid personal att fråga om du behöver hjälp. Allt som kommer in till återvinningscentralerna lämnar vi vidare till olika anläggningar som är proffs på att ta hand om avfallet.

På återvinningscentralen kan du också lämna saker till återbruk i våra återbrukshallar. Det kan till exempel vara möbler och dekorationer. Kläder lämnas i behållare utanför återbrukshallen.

Det osynliga avfallet

Att minska mängden avfall och farliga ämnen är det viktigaste steget i avfallstrappan. Enligt WWF:s klimatkalkylator skulle vi behöva mer än fyra jordklot om alla skulle leva som vi gör i Sverige. Vi lever över våra tillgångar och använder mer resurser än vad jorden återskapar.

Avfall hänger tätt ihop med allt vi köper. Det mesta vi köper och gör leder till avfall, inte bara när vi ska slänga det utan börjar långt tidigare. Avfall uppstår när vi tar fram material till en sak, vid tillverkningen, i transporter, i lager och i butiker innan det når oss. När vi sen är färdiga med det vi köpt så blir det till slut också ett avfall.  

Det bästa vi kan göra är att köpa saker som håller längre och använda dem så mycket vi kan. Du kan välja produkter som är av bra kvalitet, laga saker när de går sönder och tänk efter om du verkligen behöver köpa nytt. Produkter som vi köper behöver hålla längre, vara lättare att laga och återvinna, och de får inte innehålla farliga ämnen när de ska återvinnas. Om vi använder saker längre minskar vi behovet av att tillverka nya produkter, och då minskar också mängden avfall. Det är också viktigt att de som bestämmer lagar och regler ser till att produkterna blir bättre för miljön.

Prylar, kläder och livsmedel lämnar efter sig mycket avfall vid tillverkning, vilket vi som köper sakerna aldrig ser. Ta till exempel ett par byxor. Först behövs bomull som behöver mycket vatten och bekämpningsmedel för att växa. När bomullen blir tyg och färgas går det åt ännu mer vatten och kemikalier. Därefter transporteras byxorna till lager och butiker innan de kommer hem till oss.

Elektroniska produkter har de högsta avfallsfotavtrycken:

  • Bärbar dator: 890 kg
  • Elsparkcykel: 430 kg
  • Mobiltelefon: 120 kg
  • Smartklocka: 32 kg.

Kläder ger också upphov till mycket avfall:

  • Jeans: 28 kg
  • Träningskläder: 17 kg
  • Sneakers: 7 kg

De huvudsakliga källorna till avfall beskrivs i rapporten Produkters totala avfall -en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad

Vi kan låna, laga och hyra istället för att köpa nytt. Låna eller hyra saker du sällan använder, till exempel skidor eller skridskor. Reparera saker i stället för att slänga dem, till exempel att laga trasiga skor eller kläder. Välj att använda dina grejer längre innan du byter ut dem. Genom dessa val minskar vi mängden avfall och sparar på jordens resurser.

Mer från Bästa världen

Del 2: avfall - besöket på Kolmården

Del 3: avfall - vad kan vi göra?