10 fakta om vindkraft

Det är bra att vindkraft diskuteras. Det är viktigt att människor som påverkas får fråga om och diskutera sin oro för störande ljud och en förändrad landskapsbild samt påverkan på djur, natur och människor. Men det är inte bra när felaktiga och påhittade uppgifter om vindkraft sprids för att öka människors oro. 

1. Hur påverkar vindkraftverken fågellivet?

Fåglar kan dödas om de kolliderar med vindkraftverk men forskning visar att nya, större, vindkraftverk dödar väsentligt färre fåglar per producerad kWh än gamla och mindre vindkraftverk. I genomsnitt dör mellan 2,3 och 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. I slutet av 2020 fanns cirka 4 500 vindkraftverk i vårt land. Om alla dessa vindkraftverk var för sig dödade 7,3 fåglar per år, motsvarar det totalt 33 000 fåglar. Det motsvarar i sin tur cirka 0,2 procent av de fåglar som dör av mänsklig påverkan. 

I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att det sammanlagt dör nära 17 miljoner fåglar i Sverige varje år av följande orsaker: 

  • Katter dödar 10 miljoner fåglar varje år. 
  • Trafiken kräver 6 miljoner fåglars liv.
  • Varje år flyger 500 000 fåglar in i fönsterrutor och dör.
  • Kollisioner med elledningar dödar 200 000 fåglar årligen.
  • Oljeutsläpp dödar 100 000 fåglar per år.

I en ny rapport konstaterar Naturskyddsföreningen att vindkraften kan fyrdubblas i Sverige utan att det sker på bekostnad av biologisk mångfald och artrikedom.

Hotet från klimatförändringen är akut och påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att vi ersätter fossila bränslen med el från förnybara källor så snart vi kan.

2. Hur många arbetstillfällen ger vindkraften?

Flest arbetstillfällen skapas när vindkraftverken byggs. Då behövs arbetskraft för att bland annat bygga vägar, elnät, fundament och montera vindkraftverken.

När vindparken är byggd krävs ungefär en person per fem vindkraftverk för drift och underhåll under verkets livslängd, 30 år. Det är alltså inte så många som arbetar med vindkraftverken när de väl byggts, men den billiga elen från vindkraft bidrar till att svensk industri kan ställa om till mer klimatvänlig produktion. De miljarder som investerats i vindkraften bidrar alltså till att skapa arbetstillfällen, skatteintäkter och tillväxt.

3. Hur mycket påverkar vindkraften klimatet?

Ingen elproduktion är fri från klimatpåverkan, men vindkraften har mycket liten negativ påverkan i jämförelse med många andra kraftslag.

Vindkraftverkens livslängd har ökat. År 2010 var den cirka 25 år, medan dagens vindkraftverk beräknas stå i 30 år. Livscykelanalyser som Vattenfall gjort på moderna vindkraftverk, visar på utsläpp kring sex till sju gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme (g CO2e/kWh). Detta kan jämföras med el från nybyggda kolkraftvärmeverk, som släpper ut omkring 800 g CO2e/kWh.*

Redan efter 3 månader har ett nybyggt svenskt vindkraftverk producerat lika mycket el som det gått åt för att bygga det, enligt Energimyndigheten.

* Källa: Vattenfalls studie av sina nordiska elanläggningar från 2012.

4. Hur påverkar vindkraftverk fastighetsvärden?

Enligt en rapport från Naturvårdsverket* är forskare inte eniga i frågan om vindkraftverk påverkar värdet på fastigheter eller inte.

Det finns till exempel forskning i Europa som visar att vindkraftverk kan ha en negativ påverkan, samtidigt som det finns annan forskning som visar att det inte har någon påverkan. Det finns studier från Nordamerika som visar att det inte finns något samband. Det som gör det så svårbedömt är att vindkraftverk ofta finns på landsbygden där priserna på fastigheter generellt har sjunkit. Det gör det svårt att se om de lägre priserna beror på vindkraftverken eller inte.

Det finns också en ny svensk studie som visar på lägre fastighetsvärden när fastigheten befinner sig upp till åtta km från vindkraftverk. Studien har dock inte analyserat värden på samma fastigheter före och efter vindkraften byggts. I studien har heller ingen undersökning gjorts om prisvärdena beror på regionala skillnader.

*Naturvårdsverkets rapport ”Vindkraftens påverkan på människors intressen”, 2021.

5. Hur mycket mikroplast släpper ett vindkraftverk ifrån sig?

Den norska branschorganisationen för vindkraft, NORWEA, har gjort en granskning som visar att vingarna på vindkraftverk förlorar totalt cirka 2,25 kg i vikt per vindkraftverk under 15 år. Viktförlusten beror främst på färg som släpper i form av mikroplaster. Det innebär att alla svenska vindkraftverk tillsammans släpper ifrån sig cirka 645 kg mikroplaster per år. Det kan jämföras med Naturvårdsverkets bedömning om att cirka 13 000 000 kg mikroplast per år släpps ut sammanlagt i Sverige från

  • däckslitage
  • båtbottenfärg
  • konstgräsplaner
  • vägtrafik, utom däckslitage
  • produktion och hantering av ny plast, så kallad primärplast
  • målning av byggnader
  • hygienprodukter
  • tvätt av syntetfibrer.

6. Är vindkraft lönsamt?

Landbaserad vindkraft har lägst produktionskostnad, alltså kostnaden för både byggnation, drift och avveckling, av de kraftslag som kan byggas ut i Sverige. Produktionskostnaden för några olika energikällor är som följer:

  • landbaserad vindkraft, cirka 32 öre/kWh
  • solcellsparker, cirka 43 öre/kWh
  • kraftvärmeverk med avfall, cirka 49 öre/kWh
  • havsbaserad vindkraft, cirka 53 öre/kWh
  • kraftvärmeverk med skogsflis, cirka 55 öre/kWh
  • kärnkraft, cirka 56 öre/kWh

Produktionskostnaderna bygger på faktiska investeringar för landbaserad vindkraft och solcellsparker. För övriga energikällor så har antaganden gjorts av sakkunniga konsulter.  

För att få en komplett bild av den totala ekonomin för olika energislag så behöver man även titta på intäkter och systemkostnader. Sverige förväntas få en kraftigt ökad elanvändning på grund av elektrifiering av transporter och industrier. I och med detta kommer det behövas många olika energislag som kan bidra till energisystemet.

Källa: Energiforsk rapport ”El från nya anläggningar” från 2021.  

7. Är vindkraften subventionerad?

Sedan 2003 har subventionerna till vind-, vatten-, bio- och solkraft inte gått via skattsedeln utan via elcertifikatsystemet. Som biokraft räknas kraftvärmeverk med biobränslen. Elcertifikatspriset ligger idag nära noll – och så lär det förbli under överskådlig tid. Den nya landbaserade vindkraften kan därför inte räkna med något stöd framåt. 2003 – 2020 gick 46 procent av det stöd elcertifikatet då gav till biokraft och 39 procent till vindkraft. Räknat i pengar har biokraften fått mest stöd, ca 25,7 miljarder, följd av vindkraft 21,3 miljarder och vattenkraft 6,6 miljarder.

Elcertifikatsystemet kommer att avslutas 2035 och inga nya anläggningar som tas i drift efter 2021 får elcertifikat. Vindkraftsparker som planeras idag kommer byggas utan några subventioner.

8. Hur pålitlig är vindkraften i Sveriges elförsörjning?

Ett vindkraftverk levererar el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar. Produktionsmönstret är tydligt: på hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst. Vid lägre elproduktion hjälper elmarknaden till att justera efterfrågan genom att höja priset på elen och därmed skapa incitament för minskad förbrukning. De få timmar som Sverige importerar el handlar det främst om vattenkraft från Norge eller vindkraft från Danmark.

Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft ökar behovet av reglerkraft, vilket i Sverige i huvudsak utgörs av vattenkraft. När det blåser mycket sparas vatten i magasinen som sedan används för att producera el när det blåser lite. 

Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på teknisk utveckling och överföringskapaciteten i elnätet. En stor geografisk spridning av vindkraft minskar reglerbehovet, inte minst när vi är sammanlänkade med elnätet till övriga Europa. Variationerna i konsumtion är mycket större än vad variationerna i vindkraftsproduktion är. Därför finns det goda förutsättningar för att i framtiden kunna utjämna skillnaden mellan produktion och konsumtion genom energilagring och flexibel elanvändning. 

9. Går det att återvinna ett vindkraftverk?

Ett vindkraftverk kan återvinnas till 85 – 90 procent. Fundamentet, tornet, växellådan och generatorn är återvinningsbara och tas om hand när vindkraftverket monteras ner.

Vingarna är det som är svårast att återvinna idag. De återvinns helt eller delvis och används i nya produkter som till exempel cement. Det pågår ytterligare forskning om just återvinningen av kompositmaterial som till exempel glasfiber, vilket används även i andra stora sektorer, såsom flyg- och båtindustrin. För att få bygga vindkraftverk ställer miljöbalken krav på att vindkraftsföretaget sätter undan pengar för att montera ner vindkraftverken och återställa marken. 

10. Hur många vindkraftverk behövs i Sverige?

Naturvårdsverket och Energimyndigheten har utarbetat en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. I den står det att vi totalt behöver bygga ut vindkraften med 100 TWh till 2040-talet, varav 80 TWh på land. Utifrån den snabba teknikutvecklingen inom vindkraft så innebär det att det behövs cirka 4000 – 5000 moderna vindkraftverk.  

Vill du veta mer om ljud från ett vindkraftverk?

Här kan du läsa mer om ljudet från vindkraftverk generellt samt ta del av ett exempel på en beräkning för vårt vindkraftsprojekt i Bondrum. 

Ljudinformation - Vindkraftverk

Hjälpte denna information dig? Nej