Tekniska verken, vattenkraften och miljön

Tekniska verken strävar efter att skapa lösningar som är långsiktigt bra för samhället, miljön och ekonomin, så som vårt ägardirektiv säger. Ägardirektivet säger också att förnybara energikällor som solenergi, vindkraft och vattenkraft ska hjälpa till att ersätta energikällor som olja och kol.

Idag utgörs nästan hälften av Sveriges elproduktion av vattenkraft som är fri från direkta utsläpp av fossila bränslen, och våra vattenkraftverk hjälper till att reducera minst
140 000 ton CO2e/år. I vissa fall påverkas tyvärr djur och natur kring kraftstationerna på grund av bland annat uteblivna forssträckor och förändrade vattennivåer.

När vi beslutar om vilka miljöåtgärder som ska prioriteras så måste vi hela tiden göra avvägningar mellan klimatneutral elproduktion och levande sjöar och vattendrag. Utifrån det bestäms vilka eventuella insatser som ska göras.

Tekniska verken engagerar sig i en rad projekt kring våra vattenkraftstationer för att stötta fisk och fauna där, men samtidigt har vi regler att följa i de vattendomar som finns skrivna. En vattendom reglerar enligt lag bland annat hur mycket vatten som får eller måste tappas ur en sjö, damm eller vattenkraftverk, och inom vilka gränser vattennivån måste vara.

En del vattendomar är gamla och inte anpassade till de miljökrav som är norm idag, men för den skulle går det inte att bryta mot vattendomarna utan de gäller fram till dess att en ny vattendom träder i kraft. Följs inte en vattendom finns fängelse i straffskalan för verksamhetsutövare som bryter mot den. Dessutom kan det uppstå oönskade konsekvenser för både miljö, boende och verksamheter såväl uppströms som nedströms dammen/kraftverket.

Tekniska verken gör flera konkreta insatser för en förbättrad miljö kring våra vattenkraftverk

Vi jobbar med miljöförbättrande åtgärder i ett antal olika vattendrag. Arbetet är långsiktigt och eftersom många konkreta åtgärder kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen tar det ganska lång tid från idé till färdig produkt. Det gör också att det är extra viktigt att prioritera rätt från början.

Mot den bakgrunden håller vi på och kartlägger miljöpotentialen jämfört med kostnaden för alla våra kraftverk och dammar. Vi utreder möjligheten till och nyttan med faunapassage eller fiskväg vid respektive anläggning i relation till ökningen av klimatpåverkande utsläpp och kostnaden som åtgärden ger upphov till. Vi är på god väg, men ett antal anläggningar återstår att utreda. Hittills har utredandet lett till att vi valt att jobba vidare med två konkreta åtgärder där vi nu arbetar med att ta fram ansökningshandlingar till en tillståndsprövning i Mark- och miljödomstolen.

I slutet av september 2016 hade vi domstolsförhandling angående Laxbergsdammen vid Sommens utlopp. Här har vi ansökt om att få bygga om den befintliga laxtrappan till ett modernare inlöp. Först när inlöpet är på plats får man full utväxling på fiskvägen i Lillån som byggdes för några år sedan. Dessa båda projekt i kombination syftar till att förbättra möjligheterna för den nedströmslekande Sommenöringen. Detta projekt bedrivs i ett samarbete med både länsstyrelserna, kommunen, fiskevårdsområdesföreningen samt ett privat företag.

För att förbättra möjligheterna för ålen deltar vi ett bransch- och myndighetssamarbete som heter ”Krafttag ål”. I detta projekt bedrivs långsiktigt arbete i form av ett flertal större forskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur vi skall kunna hjälpa ålen. Det bedrivs också mer konkreta hands-on-åtgärder i form av utsättning av stora mängder ålyngel på platser där de inte påverkas av varken fiske eller vattenkraft, samt så kallat ”trap & transport-fiske”. Då fiskar man upp lekmogen ål som vill vandra ut från våra sjöar och vattendrag, och transporterar dem sedan säkert vidare ut till havet där de kan påbörja sin lekvandring. Tekniska verken fiskar för trap & transport i framförallt Roxen och Glan. 2015 flyttades ca 4500 ålar med denna metod, utfallet förväntas bli likvärdigt även 2016.

Utöver dessa exempel finns ett antal andra platser där vi genom frivilliga överenskommelser med framförallt länsstyrelserna undviker att använda våra tillstånd fullt ut genom att t.ex. spilla vatten kontinuerlig eller undvika att använda våra rättigheter till nolltappning under, framförallt, känsliga perioder för fisklek.

Hjälpte denna information dig? Nej