Del 2: energi – besöket på Kolmården

Schema grupp 1

Schema grupp 2

Schema grupp 3

Schema grupp 4

Schema grupp 5

Schema grupp 6

Vi förväntar oss att medföljande lärare ansvarar för att:

• Hålla ihop gruppen
• Stötta och engagera eleverna
• Ej tilllåtet att knacka på rutor, skrika åt djuren, kasta in föremål/mat till djuren eller klättra på staket/fordon

Vi önskar er en lärorik och spännande dag!

Eleverna kommer att få möjlighet att sätta sig in i djurens värld med fokus på temat energi.

Elefantvisning

Träffa elefanterna och deras djurvårdare. Under visningen får du se hur elefanterna miljöberikas och lära dig mer om dem. Du får också veta mer om hoten mot den asiatiska elefanten och regnskogen där de lever. Tre grupper deltar i visningen samtidigt.

Energiproduktionens påverkan på vilda djur

En interaktiv övning som visar hur olika sätt att producera energi påverkar vilda djur och vad vi kan göra för att minska negativa effekter. Övningen genomförs självständigt av en grupp åt gången.

Kamelvisning

Lär dig om det energieffektiva djuret kamelen. Vi tittar närmare på deras utseende och hur de sparar energi i sin extrema miljö. Tre grupper deltar i visningen samtidigt.

Björnvisning

Möt brunbjörnen och lär dig hur den anpassar sig till den varierande tillgången på energi över året. Tre grupper deltar i visningen samtidigt.

Energisparande-quiz

Kan eleverna matcha de energisparande djuren? Vilka val i vardagen sparar energi? Testa era kunskaper med ett flervals-quiz! Vem blir klassens kamel eller björn? En grupp åt gången genomför övningen.

Rovfåglar

Under dagen får eleverna uppleva g-krafter och hur de påverkar kroppen. Men hur är det för djuren? Djurvårdare visar några av accelerationens mästare - rovfåglarna! Sex grupper deltar i rovfågelvisningen samtidigt.

Eleverna ska uppleva och undersöka fysikens krafter på Kolmården för att förstå energi bättre. Kolmårdens personal förklarar upplägget och delar ut experimentmaterial vid attraktionerna. Lärare behöver inte ha fysikkunskaper, men de som har kan hjälpa eleverna mer. Åkturerna är frivilliga. 

Hitta ännu fler uppgifter på ämnet (lu.se)

Arbetsblad att lösa i parken

Under besöket i parken ska eleverna lösa ett antal uppgifter i ett arbetsblad som delas ut på plats. Frågorna är kopplade till de olika stationerna. Vid åkattraktionerna finns också frågor som kan besvaras från marken. Samarbete mellan de som åker och de på marken hjälper vid vissa frågor.

Arbetsbladen och facit

• Uppgifter att lösa i parken (pdf)
• Facit - Uppgifter att lösa i parken (pdf)

Åkattraktioner:

Under dagen kommer eleverna att få åka tre av nedanstående åkattraktioner. Vilka det blir får ni besked om på morgonen då ni kommer.

Minihopp

Vi undersöker vilka krafter som verkar på eleverna under turen i Minihopp. Kolmårdens personal delar ut slinkys (trappfjädrar) till eleverna. Eleverna ska se hur slinkys rör sig under turen. Efteråt diskuterar eleverna vad de såg. 

Sjörövarskeppet

Vad är en pendel? Här ska eleverna från marken undersöka om amplituden spelar någon roll för svängningstiden. Under en tur i Sjörövarskeppet får de fundera över när de känner sig som tyngst och var under åkturen de upplever viktlöshet? En grupp i taget gör övningen.

Delfinexpressen

Berg- och dalbanan visar hur energi omvandlas. Vi går igenom teorin från marken och provar sedan att åka. Eleverna får också genom tidmätning avgöra om tåget går olika snabbt med eller utan passagerare. En grupp i taget gör övningen.

Godiståget

Våra kroppar påverkas ständigt av krafter och motkrafter. Vilka krafter utsätts man för i en berg-och dalbanas backar och snabba svängar? Här får eleverna iaktta kamraternas färd från marken och själva känna efter under en tur i Godiståget. En grupp i taget gör övningen.

En del ord som används under Kolmårdsbesöket är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

• Acceleration: När ett föremål ökar sin hastighet under en viss tid.
• Art: En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
• Centrifugalkraft: Kraften som får ett föremål att röra sig utåt i en cirkelbana. Det är egentligen inte en riktig fysikalisk ”kraft”.
• Centripetalkraft: Kraften som håller ett föremål i en cirkelbana. Kraften är riktad inåt mot mitten av cirkeln. Centripetalkraften gör så att föremål inte flyger iväg från cirkeln utan så att de fortsätter runt med samma hastighet. Jobbar emot centrifugalkraften.
• Däggdjur: Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
• Ekosystem: Allt levande (till exempel djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (till exempel jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område är tillsammans ett ekosystem.
• Friktion: Motståendet som uppstår när två ytor dras mot varandra. Friktion beror på att ett föremåls yta aldrig är helt slät.
• G-krafter: Krafter vid acceleration och mäts i g. 1g är den kraft som drar mot jorden mitt. 4 g betyder då att man utsätts för en kraft som är 4 gånger starkare än när man står still på marken.
• Global uppvärmning: Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser till exempel när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir alltså jorden.
• Gravitation: Kraften som drar föremål mot varandra. Jorden gravitationskraft gör att föremål dras mot jordens mitt.
• Klimatförändringar: Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
• Livsmiljö: Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
• Luftmotstånd: Kraften som bromsar rörelsen för ett föremål genom luften.
• Lägesenergi: Energi som lagras i ett föremål när det höjs upp ovanför marken. Till exempel kan det vara om vi bär ett föremål uppför en backe. Då lagras energi i föremålet på vägen upp. Ju högre upp föremålet kommer från marken ju mer lägesenergi har föremålet fått.
• Massa: Ett föremåls vikt.
• Marina däggdjur: Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
• Näring: Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, till exempel vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
• Näringskedja: En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
• Regnskog: Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.
• Revir: Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.
• Rörelseenergi: Den energi som ett föremål i rörelse har.
• Tyngdlöshet: Uppstår vid fritt fall när man bara påverkas av tyngdkraften.
• Värmeenergi: Energi som omvandlas till värme, till exempel när du rör dig blir du varm.