Material del 2: Besök på Kolmården

Inför besöket

För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården vill vi att ni respekterar följande:

  • Besöket i Kolmårdens djurpark ska ses som en del i elevernas lärande och inte en nöjesresa.
  • Åkattraktioner, restauranger och kiosker är stängda så se till att ta med utflyktsmat som inte behöver värmas utan kan ätas som den är. Skolan beställer själva matpaket åt eleverna.
  • Parken är endast öppen för skolklasser, därför välkomnar vi lärare och elever men det är inte tillåtet att ta med föräldrar.
  • Läraren är själv ansvarig för sin grupp och att eleverna håller ihop och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Detaljerat schema för respektive grupp med hålltider och stationernas ordningsföljd finns tillgängligt längre ned på sidan och kommer även att delas ut vid ankomst till Kolmårdens djurpark. Respektera hålltiderna för respektive grupp så att alla får möjlighet att utnyttja resurserna på bästa sätt.
  • Eleverna får aldrig lämnas ensamma eller gå iväg på egen hand. De får på inga villkor klättra på staket eller på annat sätt utsätta sig själva eller andra för risker.
  • Läraren är även ansvarig för att varje elev respekterar parkens regler samt visar respekt för djuren. Detta innebär t.ex. att inte knacka på rutor eller mata djuren.
  • Under besöket kommer klassen vistas utomhus hela dagen. Det är därför viktigt att alla har kläder efter väder. Ett sittunderlag kan vara bra att ha med då även lunch intas utomhus.

Bästa världen-hemsidan finns en film om vad ni ska tänka på när ni är på besök i parken. Se den tillsammans med eleverna före besöket.

Under besöket

Dagen börjar kl 9:40 och avslutas kl 15:00. Tiderna nedan anges med reservation för eventuella ändringar för dagen på grund av till exempel väder eller andra oförutsedda händelser. Vi rekommenderar att eleverna har med sig något att äta på fikarasten kl 11:00, utöver maten de har med till lunch.

När ni kommer fram till Kolmården så blir er grupp tilldelad en bokstav: I, J, K eller L. Bokstaven anger vilket schema nedan som ni går efter.

Schema grupp I och J

09:40 Ankomst huvudentrén
10:00 - 10:25 Elefantvisning
10:30 - 10:55 Ministationer Elefant
11:00 - 11:20 Mellanmål / Fika (Savannlodgen/Ökenlodgen)
11:25 - 11:45 Kamelvisning
11:55 - 12:25 Röd panda
12:30 - 13:00 Lunch (Kulmården)
13:10 - 13:40 Gibbon
13:50 - 14:30 Utbildningsvisning delfin
15:00

Hemfärd från huvudentrén

Schema grupp K och L

09:40 Ankomst huvudentrén
10:00 - 10:25 Ministationer elefant
10:30 - 10:55 Elefantvisning
11:00 - 11:20 Mellanmål / fika (Savannlodgen/Ökenlodgen)
11:25 - 11:45 Kamelvisning
11:55 - 12:25 Gibbon
12:30 - 13:00 Lunch (Kulmården)
13:10 - 13:40 Röd panda
13:50 - 14:30 Utbildningsvisning delfin
15:00

Hemfärd från huvudentrén

Stationsinnehåll

Elefantvisning (2 grupper)
Stationen börjar med en visning med djurvårdare där de berättar om skötsel och träning av elefanterna. Vi kommer sedan att gå in på vad energi har för roll i djurens liv, hur energiomvandling i kroppen fungerar och hur olika djur förhåller sig till temperaturen i sin livsmiljö. Syftet är att visa hur energi ständigt omvandlas och är en del av hela ekosystemet, allt från smått till stort.

Ministationer Elefant (2 grupper)
Två ministationer i anslutning till Elefant:

  1. Djurparker har en viktig roll i arbetet med att bevara utrotningshotade arter. Få känner till hur det här arbetet går till. Här kommer eleverna få lära sig mer om detta och få chans att lufta eventuella funderingar.
  2. Vi kommer att göra ett quiz där eleverna får fundera på olika frågor om noshörningar. Syftet är att engagera eleverna i frågor som har med bevarandet av djur att göra.

Kamel (4 grupper)
Djurvårdare visar en kamel och berättar om vilka anpassningar djuren har för att spara på energi i den extrema miljö de lever i. Syftet är att väcka tankar om resurseffektivitet.

Röd panda (2 grupper)
Vi berättar om den röda pandan, vilka hot som finns mot den och det bevarandearbete som bedrivs för att rädda den. En viktig del har varit att förse lokalbefolkningen med nya spisar för att minska behovet av att gå ut och hugga ner skogen för att få ved. Vi kommer att prata om energieffektivisering i hushållet, hur vårt energibehov påverkar naturen runtomkring oss och att en viktig del av bevarandearbete är att hjälpa människor att leva mer hållbart.

Syftet är att väcka tankar kring energianvändning i hushållet och att detta kan se annorlunda ut i olika delar av världen.

Gibbon (2 grupper)
Den här stationen handlar om gibboner och deras liv i trädkronorna i Sydostasiens regnskogar. Klasserna får här varsitt uppdrag. Den ena klassen börjar med att undersöka hur gibbonerna har anpassat sig till ett liv högt upp i trädtopparna. Den andra klassen kommer få reflektera kring gibbonernas livsmiljö, regnskogen, och vad som utmärker den. Klasserna byter sedan plats med varandra. Syftet är att väcka tankar kring vårt resursutnyttjande.

Delfinvisning (4 grupper)
Eleverna får uppleva våra delfiner i Delfinariet och lära sig om deras liv i haven och de hot som finns mot de marina ekosystemen.

Begreppslista

En del ord används under Kolmårdsbesöket som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.

Dräktig
Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.

Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.

Ekosystem
Allt levande (t.ex. djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (t.ex. jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område bildar tillsammans ett ekosystem.

Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser, t.ex. när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden så ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir jorden.

Himalaya
Bergskedja i centrala Asien, där finns bl.a. världens högsta berg Mount Everest.

Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.

Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.

Marin
Sådant som har med havet att göra.

Marina däggdjur
Däggdjur som lever i hav, t.ex. delfiner och sälar.

Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, t.ex. vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.

Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.

Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.

Revir
Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.

Hjälpte denna information dig? Nej