Material del 2: Besök på Kolmården

Här hittar du information inför besöket på Kolmården

Snabblänkar:

Viktigt att tänka på, Under besöket

Karta, Scheman för dagen

Djurstationer, Åkattraktioner

Arbetsblad, Begreppslista

Viktigt att tänka på

För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården vill vi att ni respekterar följande:

• Besöket i Kolmårdens djurpark ska ses som en del i elevernas lärande och inte en nöjesresa. Vi önskar därför att medföljande lärare engagerar och stöttar eleverna i de olika lärotillfällena under dagen.
• Restauranger och kiosker är stängda, så se till att ta med utflyktsmat som inte behöver värmas utan kan ätas som den är. Skolan beställer själva matpaket åt eleverna. Det finns även tid avsatt för en fikapaus. Det är önskvärt att eleverna tar med något att äta även till denna.
• Attraktioner utöver de som ingår i dagsprogrammet är stängda.
• Parken är endast öppen för skolklasser, därför välkomnar vi lärare och elever men det är inte tillåtet att ta med föräldrar.
• Läraren är själv ansvarig för sin grupp och att eleverna håller ihop och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Detaljerat schema för respektive grupp med hålltider och stationernas ordningsföljd finns tillgängligt längre ned på sidan och kommer även att delas ut vid ankomst till Kolmårdens djurpark. Respektera hålltiderna för respektive grupp så att alla får möjlighet att utnyttja resurserna på bästa sätt.
• Eleverna får aldrig lämnas ensamma eller gå iväg på egen hand, till exempel vid lunch eller vid toalettbesök, utan ska följa klassen och läraren hela tiden.
• De får på inga villkor klättra på staket eller fordon eller på annat sätt utsätta sig själva eller andra för risker.
• Läraren är även ansvarig för att varje elev respekterar parkens regler och personal samt visar respekt för djuren. Detta innebär till exempel att inte knacka på rutor, kasta in saker till djuren, mata eller skrika på dem.
• Under besöket kommer klassen vistas utomhus hela dagen. Det är därför viktigt att alla har kläder efter väder. Ett sittunderlag kan vara bra att ha med då även lunch intas utomhus.

Här på Bästa världen-webben finns en film om vad ni ska tänka på när ni är på besök i parken. Se den tillsammans med eleverna före besöket.

Under besöket

Dagen börjar klockan 9.30 och avslutas klockan 15.00. Tiderna nedan anges med reservation för eventuella ändringar för dagen på grund av till exempel väder eller andra oförutsedda händelser. Vi rekommenderar att eleverna har med sig något att äta till fikarasten, utöver maten de har med till lunch.

Karta

Scheman för dagen

När ni kommer till Kolmården så blir er grupp/klass tilldelad en siffra: 1, 2, 3, 4, 5 eller 6. Siffran anger vilket schema nedan som ni går efter. Observera att hela din grupp/klass följs åt och har samma schema under hela dagen, du ska alltså inte dela upp din klass ytterligare.

Schema grupp 1 

Schema grupp 2

Schema grupp 3

Schema grupp 4

 Schema grupp 5

 Schema grupp 6

Djurstationer

Eleverna kommer att få möjlighet att sätta sig in i djurens värld med fokus på temat Energi. Nedan följer en översiktlig beskrivning av stationerna.

Elefantvisning (3 grupper samtidigt)

Möt elefanterna och deras djurvårdare! En visning där träning av elefanterna och information om dem sys ihop blir ett spännande sätt att öka kunskapen ochförståelsen för världens största landlevande däggdjur. Hoten mot den asiatiska elefanten och dess naturliga livsmiljö, regnskogen belyses sedan i den påföljande övningen.

Övning (1 grupp i taget)

En interaktiv övning med fokus på olika energiproduktionsformers påverkan på vilda djur och vad som kan göras för att minska negativa effekter.

Kamelvisning (2 grupper samtidigt)

Inspireras av ett mycket energieffektivt djur – kamelen. Vi tittar närmare på hur kamelerna ser ut, och vilka anpassningar de har för att spara på sin energi, i den extrema miljö som de lever i.

Björnvisning (3 grupper samtidigt)

Vi möter brunbjörnen som har sitt eget speciella sätt att anpassa sig till den varierande tillgången på energi över året.

Energisparande-Quiz (1 grupp i taget)

Kan eleverna matcha de energisparande djuren? Vilka val i vardagen sparar energi? Det testar vi genom ett flervals-quiz! Vem blir klassens kamel/björn?

Juggerfalk

Rovfåglar (6 grupper samtidigt)

Under dagen kommer eleverna att komma i kontakt med g-krafter och uppleva hur det påverkar deras egen kropp. Men, hur ser det ut i djurriket? Djurvårdare introducerar er för några av accelerationens mästare - rovfåglarna!

Åkattraktioner

Eleverna får undersöka några fysikaliska krafter genom att uppleva dem! Förståelsen för de grundläggande fysikaliska krafterna är nödvändiga för att få en djupare förståelse för energi. Vi tar några av attraktionerna på Kolmården till hjälp.

Delfinexpressen

Kolmårdens personal kommer att förklara upplägget på plats - vad det är som ska undersökas samt dela ut experimentmaterial vid de olika attraktionerna. Det är inget krav på att medföljande lärare har kunskaper i fysik, men naturligtvis får lärare med dessa kunskaper gärna följa med för att ytterligare hjälpa eleverna att få förståelse för de fysikaliska begreppen. Arbetsbladet är tänkt att fungera stöttande eftersom det innehåller frågor som är kopplade till varje station. Dessa frågor kan sedan tas med och arbetas vidare med i klassrummet.

Åkturerna är självfallet frivilliga. Det finns även frågor som är avsedda att besvaras från marken. Samarbete mellan elever på marken och de som åker underlättar också vid en del av frågeställningarna.

Nyfiken på tivolifysik? Här finns det mängder av resurser på ämnet: https://tivoli.fysik.org/

Arbetsblad att lösa i parken

I samband med besöket i parken ska eleverna få lösa ett antal uppgifter i ett arbetsblad som ges ut på plats. Frågorna är kopplade till innehållet vid attraktionerna. Vi erbjuder också ett arbetsblad med några fler frågor som kan arbetas med före, under eller efter besöket på Kolmården. Nedan finns arbetsbladen, inklusive facit, att ladda hem i pdf-format

Minihopp (1 grupp)

Vi undersöker vilka krafter som verkar på oss under turen i Minihopp. Kolmårdens personal delar ut slinkys (trappfjädrar) till eleverna som uppmanas att observera hur slinkyn beter sig under turen med uppföljande diskussionsfrågor kopplat till upplevelsen. Det finns möjlighet att lösa frågor i arbetsbladet både från marken och kopplat till åkturen.

Sjörövarskeppet (3 grupper)

Vad är en pendel? Lös uppgifterna i arbetsbladet som är uppdelade i 1) observation från marken och 2) åkturen. Här ska eleverna observera en flytande vätska och se vad som händer under en tur i Sjörövarskeppet. När känner man sig tyngst och var under åkturen upplever man viktlöshet?

Delfinexpressen (3 grupper)

En berg- och dalbana är ett utmärkt exempel på hur energi omvandlas! Här ska eleverna få fundera kring detta och också om det blir någon skillnad i tågets hastighet om den körs med eller utan passagerare. Arbetsbladet innehåller frågor som kan besvaras efter en åktur och medan man står på marken och observerar attraktionen. 

Begreppslista

En del ord som används under Kolmårdsbesöket är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

Acceleration
När ett föremål ökar sin hastighet under en viss tid.

Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.

Centrifugalkraft
Det som får ett föremål att försöka flyta utåt från en cirkulär bana. Är egentligen inte en riktig fysikalisk "kraft".

Centripetalkraft
Den kraft som får ett föremål att hålla sig i en cirkulär bana. Kraften är riktad in mot mitten av cirkeln. Centripetalkraften gör så att föremål inte flyger iväg från cirkeln utan så att de fortsätter runt med samma hastighet. Jobbar emot centrifugalkraften.

Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.

Ekosystem
Allt levande (t.ex. djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (t.ex. jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område bildar tillsammans ett ekosystem.

Friktion
Är det motstånd som uppstår när två ytor dras mot varandra och beror på att ett föremåls yta aldrig är helt slät.

G-krafter (även accelerationskrafter)
De krafter eller belastningar som ett föremål utsätts för vid acceleration. Mäts i enheten g. 1g motsvarar den kraft som drar ett föremål mot jordens mitt. 4 g betyder då att man utsätts för en kraft som är 4 gånger starkare än när man står still på marken.

Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser, t.ex. när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden så ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir jorden.

Gravitation (även gravitationskraft eller tyngdkraft)
En kraft som drar (attraherar) föremål mot varandra. Jordens gravitationskraft gör att föremål dras mot jordens mitt.

Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.

Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.

Luftmotstånd
Är en kraft som bromsar rörelsen för ett föremål och som skapas av luften.

Lägesenergi
Är den energi som lagras i ett föremål när den höjs upp ovanför marken (nollnivån). Till exempel: om vi bär ett föremål uppför en backe så lagras energi i föremålet på vägen upp. Ju högre upp föremålet kommer från marken ju mer lägesenergi har föremålet fått.

Massa
Ett föremåls vikt, (eller hur mycket materia ett föremål innehåller).

Marina däggdjur
Däggdjur som lever i hav, t.ex. delfiner och sälar.

Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, t.ex. vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.

Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.

Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.

Revir
Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.

Rörelseenergi
Är den energi som ett föremål i rörelse har.

Tyngdlöshet
Uppstår vid fritt fall när man bara påverkas av tyngdkraften och inget ”mottryck” från marken finns, (som det normalt gör när man befinner sig på marken).

Värmeenergi
Energi kan aldrig förstöras eller försvinna utan bara omvandlas till en annan form, (energiprincipen). I samband med rörelse omvandlas alltid en del av energin till värmeenergi. Till exempel om du springer, gnuggar händerna eller bara rör dig så blir du varmare= en del av din rörelseenergi har omvandlats till värmeenergi.