Energiläget i Linköping, Sverige och världen

Visste du att vi använder mer och mer energi i världen varje dag? Energi är som bränsle som driver allt runt omkring oss - våra bilar, telefoner och till och med datorer. Men ju mer energi vi använder, desto större blir påverkan på vår planet. Men hur ser energiläget ut i Linköping, Sverige och i världen? Och varför är det så viktigt att vi börjar tänka på hur vi kan använda energi på ett smartare och mer hållbart sätt?

Acceptera kakor (cookies) för att se innehållet.

Världen använder alltmer energi

Alltmer saker i samhället behöver energi. De senaste 40 åren har världen mer än fördubblat sin energianvändning. Satsningar görs hela tiden på mer förnybar energiproduktion, som sol-, vind- och vattenkraft, men fossila energikällor, som kol och olja, används fortfarande mest. Användningen av fossila energikällor har till och med fördubblats de senaste 40 åren, och utsläppen från dessa är det som påverkar klimatet mest. 

En stor utmaning vi står inför är att vi behöver minska de fossila energikällorna, men vi måste också minska våra utsläpp. Det kan vi göra genom att minska vår energianvändning och använda jordens resurser på ett mer hållbart sätt. 

Diagrammet visar att vi använder alltmer energi i världen. Den visar också att energiproduktionen till största del kommer från fossila källor som kol och olja. Källa: International Energy Agency, Key World Energy Statistics 2021.

Vad är det för skillnad på energi och el?

Energi finns överallt. Det finns till exempel i solen, vinden och vattnet. För att vi ska kunna använda energin behöver den omvandlas till en form som vi kan använda. Det kan till exempel vara att vi omvandlar energin till el, värme eller drivmedel som i sin tur går att använda till olika saker. El passar till exempel för att ladda mobilen eller värma upp vatten.

Energikrisen i Europa 

Både klimatkrisen och säkerhetsläget påverkar just nu energiläget i Europa. Temperaturer ökar och det regnar och snöar mindre. Att det regnar och snöar mindre påverkar bland annat vatten- och kärnkraften negativt.

När det regnar och snöar mindre minskar vattennivåerna i magasinen till vattenkraftverken, vilket gör att mindre mängd vatten kan släppas igenom turbinerna. Det är när vattnet släpps igenom turbinerna som el kan produceras. Om vi har mindre mängd vatten i magasinen finns det mindre mängd vatten som kan släppas igenom i turbinerna och mindre mängd el kan produceras. Sommaren 2022 drabbades vårt grannland Norge extra hårt av den minskade mängden regn och snö då de inte kunde producera lika mycket el som tidigare.

För att kunna producera kärnkraft behöver kärnkraftverken kylas ner med hjälp av vatten, och med mindre regn och snö blir det svårare att kyla dem. På grund av detta stod stora delar av Frankrikes kärnkraftsproduktion helt stilla sommaren 2022 och kunde inte producera någon el.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022 har sanktioner från EU och andra länder gjort att Europa inte har samma tillgång till fossilgas till sin elproduktion som tidigare. Fossilgas är en typ av fossilt bränsle, som kol och olja. Bristen på fossilgas har bland annat påverkat Tyskland väldigt hårt, då stor del av den el som produceras använder fossilgas som bränsle.

Energiläget i Sverige

Nya industrier, tekniktjänster och elbilar gör att vi i Sverige använder alltmer el. Energimyndigheten tror att Sverige år 2045 kommer att behöva 160 procent mer el än vad vi har idag. Omställningen till mer väderberoende och förnybar el och att fler producerar el hemma, i stället för några få stora företag, ställer också nya krav på Sveriges elnät.

Det svenska elnätet är inte byggt för att klara av den stora efterfrågan på el. Det gör att det kan uppstå flaskhalsar i de ledningar som är för små för att överföra den mängd el som kunder ute i elnätet behöver. Sveriges elnät utvecklas, men inte i samma takt som samhällets ökade elförbrukning. Det, tillsammans med energikrisen i Europa, gjorde att det började pratas alltmer om elbrist i Sverige hösten 2022, och inte minst ett högre elpris.