Återvinna energi

Allt vi köper gör att det blir sopor. Det blir sopor när en vara produceras, sopor av förpackningarna, sopor från transporterna och sopor när den till sist är förbrukad och kastas. De flesta vet att det går att återvinna materialet i en produkt men alla vet inte att det också går att återvinna energin.

Det finns sopor som inte går att materialåtervinna av olika anledningar och det finns också olika material och ämnen som vi inte vill ha ut i samhället igen. Genom att använda soporna som bränsle i ett kraftvärmeverk kan vi istället ta vara på energin i dem. På så sätt får vi återvunnen energi i form av både återvunnen värme och varmvatten till våra hus och återvunnen el som kan användas till en mängd olika saker.

I filmen förklarar Anders ”Ankan” Johansson hur våra hushållssopor blir till fjärrvärme och el och varför det är klimatsmart.

Avfallstrappan

För att minska mängden sopor så har EU beslutat om att medlemsländerna ska använda sig av avfallstrappan. En trappa som steg för steg visar hur vi ska minska avfallet i våra länder.

Bilden visar EU:s avfallstrappa och de steg vi behöver ta för att så lite som möjligt ska kastas på soptippen och deponeras.

Köpa mindre (steg 1 och 2)

Visste du att vi svenskar i genomsnitt köper 13,7 kg kläder varje år? Och att vi sedan kastar 7,5 kg varje år? Mycket av det vi handlar idag är dessutom inte gjort för att kunna återanvändas eller återvinnas.

För att vi ska få så lite sopor som möjligt så är det första steget att köpa färre prylar och att använda de vi redan har så länge det går, till exempel laga innan man köper nytt. Det andra steget är att skänka eller köpa och sälja på loppis eller second hand.

Återvinna material och energi (steg 3 och 4)

Därefter handlar stegen om att återvinna på olika sätt. Först att återvinna material, till exempel göra nytt glas av gammalt glas eller återvinna vissa plaster till att göra fleece.

Visste du att i Linköping pantade vi nästan 29 miljoner burkar och petflaskor 2019? Genom att panta och återvinna en enda aluminiumburk så går det åt 95 procent mindre energi jämfört med om det hade tillverkats en ny. (Källa: Pantamera)

Men trots att vi återvinner material så finns det fortfarande avfall som inte går att materialåtervinna. Till exempel en del plaster som inte går att göra om till ny plast eller andra material, plaster som redan återvunnits så många gånger att fibrerna slitits sönder och som vi idag inte kan göra nya material av.

Det finns också en del material och ämnen som vi inte vill ha tillbaka ut i samhället igen. Till exempel en del industri- och sjukhusavfall, som istället måste förstöras.

Istället för att lägga dem på soptippen så kan vi använda det som bränsle i ett kraftvärmeverk. På så sätt tas energin i soporna till vara istället för att gå till spillo och blir till återvunnen energi i form av fjärrvärme och el.

Lägga på deponi (steg 5)

Det som sen blir kvar efter energiåtervinningen läggs på deponi, en slags slutförvaring för det som vi idag inte kan återvinna på något sätt.

I Sverige är vi bra på att både återvinna material och energi, och ur askorna som blir kvar efter energiåtervinningen återvinns större delen till konstruktionsmaterial. Totalt så lägger vi svenskar mindre än en procent på soptippen, deponi. Det kan jämföras med att 21 av EU:s 28 medlemsländer som slänger mer än hälften av sitt avfall, cirka 140 miljoner ton på deponi (Källa: Europas miljöproblem med deponi, Energiföretagen). I världen finns flera länder där närmare 100 procent läggs på soptippen och nästan inget återvinns alls.

Hos Energiföretagen Sverige kan du läsa mer om Europas miljöproblem med deponi.

I Linköping

Alla dina soppåsar hamnar på Gärstad avfallsanläggning i Linköping, där Gröna Påsen med matrester sorteras ut och tas om hand på biogasanläggningen.

Förutom soporna från alla som bor i Linköpings kommun så tas också sopor emot från cirka 20 andra kommuner i landet, som själva inte har några kraftvärmeverk som kan energiåtervinna avfall. Även sorterat avfall från Norge och Storbritannien kommer till Gärstad, liksom avfall från olika industrier och recyclingbolag.

Genom att använda avfall som bränsle i kraftvärmeverken och undvika att det läggs på deponi och orsaka utsläpp av klimatgaser, så bidrar vi i Linköping med att minska klimatutsläppen med 120 000 ton koldioxid, det är ungefär lika mycket som om 120 000 Linköpingsbor skulle avstå från att köra bil under ett år, det vill säga cirka 18 500 bilar per år.

Du kan läsa mer i Tekniska verkens Klimatbokslut för 2019, ett klimatbokslut som räknas fram av Profu, som är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena energi, avfall och miljö.

Importera sopor - är det klimatsmart?

Men varför tar inte andra svenska kommuner och andra länder hand om sina egna sopor? Varför ska vi i Linköping ta hand om det? Är det klimatsmart?

Anledningen är att en del svenska kommuner inte själva har några avfallseldade kraftvärmeverk så de kan ta hand om sina sopor och att de flesta länder varken har kraftvärmeverk eller en infrastruktur för fjärrvärme som Sverige.

Dessutom kanske vi har ett klimatansvar för sopor som uppstår på grund av vår konsumtion från andra länder? Mycket vi köper har aldrig producerats i Sverige, men orsakar avfall och utsläpp på andra platser i världen innan den når Sverige och butiken där du handlar.

När du köper:

  • en ny mobiltelefon så orsakar det 86 kg avfall och 110 kg CO2-utsläpp.
  • en ny laptop så orsakar det 1200 kg avfall och 210 kg CO2-utsläpp.
  • ett par nya byxor så orsakar det 25 kg avfall och 6,3 kg CO2-utsläpp.

Källa är Svenska Miljöinstitutets rapport "Produkters totala avfall - studie om avfallets fotavtryck och klimatkostnader" och där kan du kan läsa mer om olika produkters avfallsavtryck.

Filmen visar varför avfallsimport är klimatsmart och ett sätt för oss att ta ansvar för vår konsumtion. 

Hos Energiföretagen Sverige kan du läsa Import av avfall och energiåtervinning behöver inte påverka materialåtervinning i andra länder och du hittar mer information i Avfall Sveriges rapport om Avfallsimport och materialåtervinning.

Hjälpte denna information dig? Nej