Allt du behöver veta om el

El är en slags energi som kan göra att saker fungerar, till exempel att ugnen går att starta eller att du kan ladda och använda din mobil. Tänk dig att el är som en massa små partiklar som rör sig snabbt genom ledningar, precis som en grupp bollar som hoppar supersnabbt. Dessa partiklar, som kallas elektroner, ger energi till saker omkring oss.

Sveriges elproduktion

I Sverige produceras el av flera olika energikällor. Den största delen kommer från vattenkraft, följt av kärn- och vindkraft. Endast två procent produceras från fossila bränslen, som kol och olja.

Energimyndigheten tror att Sverige år 2045 kommer att behöva 160 procent mer el än vad vi har idag. Det är därför viktigt att det produceras mer el, men det är också viktigt att vi blir bättre på att hushålla med den el vi har så att den räcker till fler och mer. 

Diagrammet visar Sveriges elproduktion 2020. Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2020 - en översikt. 

Fördelning av elproduktion i Linköping 2022

Majoriteten av den el som Tekniska verken producerade 2022 kom från kraftvärmeverk som finns i Linköping, Mjölby och Katrineholm. Tekniska verken producerar också el från sol-, vind- och vattenkraft som finns på flera platser runt om i landet. Du kan bland annat se en av Sveriges största solcellsparker bredvid Gärstadverket intill E4:an.

Följ med på rundvandring på Tannefors vattenkraftstation

Acceptera kakor (cookies) för att se innehållet.
Rundvandring på Tannefors vattenkraftsstation

Följ med på rundvandring i ett vindkraftverk

Acceptera kakor (cookies) för att se innehållet.

Frågor och svar

I samband med energikrisen i Europa 2022 kom det upp flera diskussioner om el och energi, och vi fick också lära oss en hel del nya begrepp. Här hittar du svaren på några frågor som diskuterats mycket under 2022.

Nej, Sverige har inte elbrist. Sett över ett helt år har Sverige mer el än vad vi själva använder oss av. Den elen som vi inte använder oss av säljer vi till våra grannländer. Men under årets kallaste dagar kan vi ibland behöva mer el än vad vi själva kan producera, och då behöver vi köpa el från våra grannländer.

Det som många menar när man i folkmun säger elbrist är egentligen effekt- och kapacitetsbrist.

Effektbrist innebär att det inte finns tillräckligt med producerad el för att möta behovet som finns här och nu. På bilden kan du se ett exempel på effektbrist. Staden, till vänster, är i behov av att flera lampor ska lysa, men i produktionanläggningen, till höger, produceras bara el som räcker till en lampa. 

I Sverige ansvarar det statligt ägda bolaget Svenska kraftnät för att det finns tillräckligt mycket el i systemet. I de flesta fall räcker den el som vi själva producerar eller importerar från andra länder för vår egen användning, men om det till exempel blir riktigt kallt och elförbrukningen ökar kraftigt måste vi använda oss av en så kallad effektreserv som Svenska kraftnät har i beredskap.

Effektreserven består bland annat av reservkraftverk som med kort varsel kan börja producera el. Om inte effektreserven räcker för att täcka vårt behov av el kan effektbrist uppstå. Sverige har aldrig haft effektbrist, men om det skulle uppstå så blir elnätet överbelastat och vi får strömavbrott. Då kan det bli aktuellt att koppla bort elen för ett begränsat antal under ett par timmar för att förhindra ett större avbrott. För dig i Linköping är det som ett vanligt strömavbrott, samtidigt som till exempel sjukhus, polis och skolor fortfarande kommer att få el.

Kapacitetsbrist betyder att elnätets infrastruktur, kablarna i marken och luften, inte klarar av att överföra så mycket el som behövs här och nu. Man kan likna det vid att kablarna i marken och luften är för tunna för att elen ska kunna ta sig igenom. Om vi då skulle byta ut de tunna kablarna till tjockare ökar möjligheten att överföra mer el dit den behövs.

På bilden kan du se ett exempel på kapacitetsbrist. Produktionsanläggningen, till höger, har flera och grövre kablar, medan staden, till vänster, har tunnare och färre kablar som gör det svårt för staden att få tillräckligt mycket el.

Den nordiska elbörsen Nord Pool är den gemensamma handelsplatsen för el i Norden. Här säljer elproducenter, till exempel Tekniska verken, sin el till elhandelsföretagen, till exempel Bixia. Man kan se Nord Pool som en elgrossist och elhandelsbolagen, till exempel Bixia, som återförsäljare.

Priset på elbörsen styrs av tillgång och efterfrågan, precis som på den vanliga aktiebörsen. Det är många faktorer som påverkar elpriset, till exempel tillgången på fossilgas. Väderberoende elproduktion, som till exempel vind- och solkraft, gör att priset varierar. När det till exempel blåser mycket och solen skiner så finns det mycket el i systemet och elpriset blir lägre.

Sverige är indelat i fyra olika elområden och vi i Linköping befinner oss i elområde tre. Medelpriset på el i elområde tre 2022 hamnade på cirka 1,37 kronor per kWh, vilket är det högsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen Nord Pool. Det kan jämföras med 2021, då snittpriset var 67 öre per kWh, som då var det högsta som uppmätts.

Elnät är de kablar och ledningar i luft och mark som transporterar elen från där den produceras, från till exempel vattenkraftverk, hem till dina eluttag.

För att du ska kunna använda el behöver den transporteras från där den tillverkas till där den behövs. När elen transporteras passerar den genom tre typer av nät: stamnät, regionnät och lokalnät. Tillsammans fungerar elnätet som ett vägnät som kopplar samman hela Sverige. 

Stamnät

Stamnätet ägs av Svenska kraftnät, och fungerar som en motorväg. Stamnätet transporterar stora mängder el från kraftverk runt om i Sverige via högspänningsledningar. Stamnätet övergår sen till regionnät. 

Regionnät

Regionnätet kan liknas vid en landsväg. Här sänks spänningen och elen förs vidare till lokalnätet. 

Lokalnät

Lokalnätet är det som är närmast dig, och som till sist tar elen hem till dig. Det kan liknas vid gatorna inne i Linköping. I Linköping sköts lokalnätet av Tekniska verken.

Effekt är ett mått på hur mycket kraft någonting behöver för att kunna fungera. Det kan till exempel vara vad en elektrisk apparat kräver för att omvandla elektricitet till en annan energiform, som värme, ljud eller ljus. Du kan tänka på en högtalare. Högtalaren tar elektricitet och omvandlar det till ljud. En högtalare med hög effekt kan skapa mycket högt ljud, medan en högtalare med låg effekt skapar ett svagare ljud.

Om du använder en apparat med en viss effekt under en bestämd tid vet vi hur mycket energi som har använts. Mängden energi en apparat använder är helt enkelt apparatens effekt gånger den tiden som den används. Till exempel kan du ha tänt en lampa med en effekt på 60 watt i 2 timmar. För att räkna ut hur mycket energi lampan har använt under den här tiden gångrar du lampan effekt med tiden, 60 x 2 = 120. Lampan har alltså då använt 120 watt-timmar av energi.

Vilka apparater vi använder i vår vardag, när och hur länge vi använder dem påverkar helt enkelt vår totala energianvändning och behovet av effekt i elnäten.

Acceptera kakor (cookies) för att se innehållet.

Sveriges elnät hänger ihop med Europa

Elnätet måste ständigt vara i balans, det vill säga att elproduktionen och elförbrukningen måste vara lika stora så att spänningen i nätet alltid ligger på samma nivå, 50 Hz. Går spänningen över eller under 50 Hz blir det strömavbrott.

För att hålla balansen på 50 Hz behöver vi importera och exportera, köpa och sälja, el. El är en färskvara och kan inte lagras i stora mängder och behöver därför produceras och användas på samma gång. Därför säljer vi den el som blir över och köper el när vi inte producerar tillräckligt mycket i förhållande till vad som behövs i Sverige.

Eftersom elförbrukning och elproduktion ständigt varierar sker överföring av el hela tiden, både här i Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Tack vare att Sverige sitter ihop med det nordeuropeiska elnätet så minskar risken för elavbrott – både för oss själva och för våra grannländer. Att det svenska elnätet sitter ihop med Europa gör att det svenska elpriset påverkas av hur elpriset är i Europa i samma stund.

På Svenska kraftnäts webbplats kan du i realtid se hur mycket el som skickas mellan Sverige och våra grannländer. Du ser också hur mycket el olika energikällor ger och vad elpriset är just nu.

Den el du sparar spelar roll

På grund av energikrisen i Europa så uppmanade EU sina medborgare att spara och hushålla med elen vintern 2022/2023. Allt för att den el som producerades skulle räcka så länge som möjligt och att vi på så sätt också kunde hjälpa till att hålla elpriserna nere. Vi vaknar ungefär samma tid, tänder lampor, sätter på kaffekokaren, maskinerna på industrierna börjar arbeta och kontoren slår igång sina datorer. Om vi använder för mycket el samtidigt så kan vi få problem med effekt- eller kapacitetsbrist.

Tekniska verkens kunder i Linköping, Mjölby och Katrineholm använde 15 procent mindre el mellan oktober 2022 och mars 2023, jämfört med året innan. Förutom att minska sin elförbrukning så spred man ut sin elförbrukning över dygnet vilket gjorde att inte lika många behövde el samtidigt. Det gjorde att elpriset blev lägre än vad det annars hade blivit och att vi tillsammans minskade risken för att få strömavbrott.