El

I Linköping produceras el via kraftvärme, vattenkraft och vindkraft. Elnätet som ser till att elen kommer fram till bostäder och verksamheter ägs och drivs av Tekniska verken. Anslutning till elnätet behövs både för att få tillgång till el eller om man ska producera sin egen el. 

Vårt elnät är sammankopplat med Europa

Den el som produceras i Sverige kommer huvudsakligen från energikällor med låg påverkan på klimatet.

Det innebär dock inte att vår elanvändning saknar klimatpåverkan. Vårt elnät är sammankopplat med våra grannländer där elen till stor del produceras med fossila bränslen. Det innebär att om vi producerar mer el i Sverige än vad vi själva behöver kan vi exportera den till andra länder där den ersätter fossil elproduktion. Om vi har ett underskott måste vi istället importera fossiltung el från andra länder. Det finns alltså ingen ”svensk el”, utan elen flödar över nationsgränserna.

El är en energibärare

El kan inte lagras utan skickas ut i kraftledningarna i samma ögonblick som den produceras. I Sverige finns idag omkring 575 000 kilometer elledningar, vilket motsvarar drygt 14 varv runt jorden (Källa: Energiföretagen, Energiåret).

El produceras genom att energi omvandlas, exempelvis när strömmande vatten leds genom en turbin i vattenkraftverk, när solens strålar skapar en kemisk reaktion i kiselplattorna på en solpanel eller när bränsle eldas och ger ånga till en turbin i ett kraftvärmeverk. El är en bärare av energi med unika förmågor som gör att den kan användas till en mängd olika ändamål. Elen ska främst användas för de ändamål där dess förmågor kommer till sin rätt. Många energibärare klarar av att värma upp eller flytta saker, men endast el kan driva datorer, telefoner och elvispar.

Ett system i balans - el när behovet finns

Energisystemet måste vara dimensionerat för att klara toppar när användarna behöver energin som mest. Det måste tillföras lika mycket el till elnätet som i samma stund används. Det får aldrig finnas ett underskott på el eftersom det då inte skulle finnas så det räcker till alla som vill ha den samtidigt. Tänk om vi plötsligt stod utan el? Elanvändningen varierar över tid. Behovet är till exempel större vissa tider på dygnet och under mörkare och kallare delar av året jämfört med när vi sover eller under det ljusa sommarhalvåret. Olika sätt att producera el har olika förmåga att möta behovet av elanvändningen. Vi behöver alltså förlita oss på flera sorters energikällor för att kunna ha ett system i balans. 
  

Vilka energikällor har vi i Sverige?

Om vi tar en titt på hur vi producerar energi i Sverige så använder vi en blandning av olika energikällor. Alla med olika för- och nackdelar för att få ihop så mycket energi som vi kan behöva under en dag, alla dagar på året.

Diagrammet visar Sveriges elproduktion 2016. Vilka energikällor som används och hur stor andel. Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2019 - en översikt.

Förnybara energikällor

Det finns flera förnybara energikällor – sol, vind och vatten – som vi tar tillvara på.

Vattenkraft
Vattenkraften ger oss nästan hälften av all el som produceras i Sverige och är den största anledningen till att vi har så stor andel förnybar elproduktion. Den har mycket låga klimatutsläpp men har dock en påverkan på närmiljön runtomkring vattenkraftstationerna och dess djur och natur.

Vattenkraften är också den enda förnybara energikällan som går att lagra. Det görs genom att styra när och hur mycket vatten som släpps från vattenmagasinen genom turbinerna på vattenkraftverken. På så sätt kan elproduktionen anpassas till när på dygnet och året som energin behövs som bäst. Något som är mycket värdefullt för helheten i energisystemet och det kallas för att vattenkraften är reglerbar. 

I regionen runt Linköping finns 42 vattenkraftverk där Tekniska verken producerar förnybar el. Här hittar du mer information om vattenkraftverkens produktion och var de finns.

Solenergi och vindkraft
Solenergi och vindkraft är relativt nya energikällor i vår energiproduktion. Liksom vattenkraften ger de låga klimatutsläpp men är å andra sidan helt beroende av rådande väderförhållanden. En mulen dag eller stilla natt så produceras inte särskilt mycket solenergi eller vindkraft. De energikällorna kan därför inte garantera att el alltid produceras, vilket innebär en viss risk när elanvändningen i samhället är hög. 

Solenergi och vindkraft är därför beroende av att det finns någon annan reglerbar energikälla för att komplettera energiproduktionen och för att producera så mycket energi som vi i samhället behöver.

Kärnkraft

Vi har också en hel del kärnkraft i den svenska energiproduktionen. Liksom vattenkraften utgör den knappt hälften av Sveriges elproduktion.

Kärnkraften har mycket låga klimatutsläpp men slutförvaringen av kärnavfallet diskuteras flitigt. Uran används som bränsle i reaktorerna och energi skapas när atomkärnor klyvs. Kärnkraftverken går normalt för fullt, med stopp för underhåll och ombyggnationer.

Fossila energikällor

I Sverige använder vi oss också av fossila energikällor som kol, olja och naturgas. Största användningen av fossil energi i Sverige används till transporter som fordonsbränslen till exempelvis bilar, bussar och lastbilar. Endast någon procent används till att göra värme och el.

Elnät

Elnätsföretagen ansvarar för den infrastruktur, dvs ledningar och kablar, som behövs för att distribuera elen till bostäder och verksamheter. Det skulle bli väldigt kostsamt och rörigt om de olika elnätsföretagen skulle dra egna ledningar hem till kunder spridda över hela landet. Därför har riksdagen beslutat att elnätsföretagen ska ha ensamrätt på eldistributionen inom det område där det aktuella elnätet finns.  

Går det att klara sig utan el?

Eli och Ella tävlar om allt! Ella lever gärna som förr i tiden, medan Eli alltid använder strömmen till sin förd-el! För vad vore livet utan el? Mörkt, dötrist och ganska tråkigt.

Laga mat utan el

Sätta upp en hylla utan el

Tvätta utan el

Skriva en bok utan el

 

Hjälpte denna information dig? Nej