Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla är resurseffektiva val. Här hittar du detaljerad information om fjärrvärmen och fjärrkylans miljöpåverkan, vilka bränslen som används och hur vi optimerar användningen av våra resurser. Informationen om fjärrvärme gäller för dig med verksamhet i Linköping, Katrineholm, Borensberg, Kisa, Skärblacka, Kimstad och Åtvidaberg. Fjärrkyla erbjuder vi idag bara för dig med verksamhet i Linköping.

Följ upp det avfall ni slänger

Allt avfall ni lämnar till oss ger en klimatpåverkan. Under 2024 var snittutsläppet 529 gram CO2 per kilo avfall som vi förbrände. Vi rekommenderar att ni följer upp ert avfall i er klimatuppföljning.

Basera dina beslut på framtida förutsättningar

Vår omvärld förändras hela tiden och det gäller även energisystemen. Ditt val av energikälla och hur mycket energi du använder har en direkt påverkan på miljön. Därför är det viktigt att förstå hur den framtid energikällan kommer att användas i ser ut, och hur dina val påverkar energisystemet under flera år framåt när du gör en investering. Ett ökat användande av fjärrvärme kan till exempel ge en effektiv samproduktion av el och värme, vilket minskar beroendet av fossil el från Nordeuropa.

Enligt Värmemarknadskommitténs överenskommelse (energiforetagen.se) bör vi använda ett beslutsperspektiv när vi överväger ändringar i till exempel uppvärmningssystem eller gör åtgärder för energieffektivisering. Det innebär att vi ska blicka framåt och basera våra beslut på framtida förutsättningar snarare än att enbart förlita oss på historisk data.

Tidstegen –  verktyg för att välja framtida energilösning

Verktyget Tidstegen från forskningsinstitutet IVL hjälper dig att göra smarta energival. Här kan du till exempel utvärdera effektivisering av energianvändning eller välja mellan fjärrvärme, fjärrkyla och andra alternativ.

Testa Tidstegen (ivl.se)

Har du frågor eller behöver du hjälp att komma igång med Tidsstegen?

Mejla oss på klimatvarden@tekniskaverken.se

Olika beräkningsmodeller för redovisningsvärden

Det finns flera olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Olika metoder är inte alltid jämförbara eftersom vad som ingår i beräkningarna kan skilja sig åt. Vi har tagit fram klimatberäkningar utifrån tre olika beräkningsmodeller:

Livscykelutsläpp (EPD) är en globalt erkänd metod, granskad av tredje part, och följer standarden ISO 14025. Den täcker miljöpåverkan under hela fjärrvärmesystemets livscykel – från utvinning av råvaror till byggande och avveckling av anläggningar och ledningsnät.

Metod enligt Polluters pay principle

Metoden följer "Polluters pay principle", som också stöds av Miljöbalken. Det betyder att den som orsakar miljöpåverkan också ska täcka kostnaderna för att åtgärda skadorna och minska framtida påverkan. För oss innebär det att utsläppen från avfall som återvinns till fjärrvärme, fjärrkyla och el räknas till den produkt som blev avfall – inte till fjärrvärmen eller fjärrkylan. I EPD-metoden räknas klimatpåverkan från ursprungsmärkt el som noll.

Idag finns bara EPD för Linköping

Idag finns bara livscykelutsläpp för fjärrvärmen i Linköping och fjärrkylan i näten Mjärdevi och City. Livscykelutsläppen gäller i fem år från det datum de publicerats. Du kan hitta deklarationerna på EPD Internationals webbplats (environdec.com). Där kan du också läsa mer om hur man beräknar miljö- och klimatpåverkan för produkter från ett livscykelperspektiv.

Tillsammans med Värmemarknadskommittén (VMK) har vi tagit fram en gemensam beräkningsmodell för att kunna följa upp utsläppen från varje fjärrvärme- och fjärrkylanät. Beräkningen utgår från ett bokföringsperspektiv och inkluderar utsläpp kopplade till både energiutvinning, bränslehantering och transport. 

Beräkningsmodellen fördelar utsläppen för förbränning av avfall till fjärrvärme- och elproduktion, och inte till de produkter som har blivit avfall. Den värme vi använder till fjärrkylan kommer enbart från restvärme som vi tar till vara från vår avfallsbehandling. Den värmen skulle annars ha kylts bort och gått till spillo. Eftersom värmen återanvänds skapar vi heller ingen ytterligare belastning på klimatet. Dessutom kan ursprungsgarantier användas som grund för att beräkna elens klimatpåverkan. Vi använder 100% ursprungsmärkt förnybar stödel i fjärrvärmeproduktionen. 

Mer om värmemarknadskommitténs metodik på Energiföretagens webbplats (energiforetagen.se)

Redovisning av klimatutsläpp enligt Sveriges Allmännytta

Om du följer Sveriges Allmännyttas vägledning för vetenskapliga klimatmål och klimatfärdplan rekommenderas du att redovisa utsläppen från avfallsförbränning i avfallsbaserad fjärrvärme separat från övriga utsläpp från köpt energi. 

Sveriges Allmännyttas mall för klimatomställningsplan bygger på Greenhouse Gas Protocol och Science Based Target initiative (SBTi), men är anpassad till svenska förhållanden. En viktig anpassning handlar om hur man ser på avfallsförbränning. Så här beskrivs det i mallen:

”Avfallsförbränning förebyggs: I Sverige används osorterat avfall som energibränsle för produktion av el och fjärrvärme. Klimatutsläppen från avfallsförbränningen kommer inte minska genom minskad fjärrvärmeanvändning. Den minskar däremot om uppkomsten av osorterat avfall förebyggs. Därför har målnivå och mätetal definierats för att säkra god sortering och förebygga hushållens restavfall vilket bedöms halvera mängderna. Detta innebär också att för målet om fossilbränslefri driftenergi anses avfall vara ett godkänt bränsle tills vidare.”

För att underlätta din klimatredovisning visar vi nu miljövärden för fjärrvärmen i Linköping både med och utan utsläpp från avfallsförbränning.

Klimatomställningsplan för bostadsföretag lanserad i Sverige (sverigesallmannytta.se)

Miljövärden för fjärrvärme

Här hittar du information om fjärrvärmens miljöpåverkan, bränslemix och resursutnyttjande för din ort.

Redovisningsvärden

Livscykelutsläpp gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Livscykelutsläpp (EPD), 2022-2027 10
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 110
Direkta produktionsutsläpp exklusive avfall (Sveriges Allmännytta), 2024 9,8

Livscykelutsläpp

Livscykelutsläpp (EPD) utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar ett värde för en femårsperiod.

Utsläpp g CO2e/kWh
Uppströms utsläpp 1,9
Utsläpp från kärnprocessen 6,0
Nedströms utsläpp 2,1
Summa 10

Så beräknas livscykelutsläpp

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh Exklusive avfall (g CO2e/kWh)
Förbränning (avfallets utsläpp är uppmätt genom mätning i rökgaser) 108,6 7,9
Transport och beredning av bränslen (värdet av bränslet kommer från EPD-beräkning) 1,9 1,9
Summa* 110 9,8

Så mäts värdena per kategori:

  • Förbränning: utsläpp från avfallet mäts genom rökgaser.
  • Transport och bredning av bränslen: bränslevärdet kommer från EDP-beräkning.

*Vill du veta emissionsfaktor för den allokerade fjärrvärmen? Mejla oss på: klimatvarden@tekniskaverken.se.

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,07
Andel restbränslen 96 %

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Icke-fossilt 96,80 %
Fossilolja 1,10 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Avfall 80,1 % Sverige, Norge, Island, Storbritannien, Italien, Polen, Finland, Danmark, Lettland
Returträ 15,6 % Sverige, Norge, Storbritannien
Restprodukter från skogsindustrin 2,10 % Sverige
Bioolja 1,30 % Sverige, Tyskland, Argentina
Fossil olja 1,00 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,355
Svavel 0,006
Stoft 0,003

Redovisningsvärden

Direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 11

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 7,0
Transport och beredning av bränslen 4,0
Summa 11,0

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,05
Andel restbränslen 72 %

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 99 %
Fossil olja 0 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland
Returträ 72,4 % Sverige, Norge
Restprodukter från skogsindustrin 27,6 % Sverige

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,32
Svavel 0,03
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 26

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 7,4
Transport och beredning av bränslen 18,9
Summa 26

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,16

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 100 %
Fossilolja 0 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland
Restprodukter från skogsindustrin 96,40 % Sverige
Bioolja 3,60 % Sverige

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,803
Svavel 0,011
Stoft 0,00

Redovisningsvärden

Direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 31

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 20,1
Transport och beredning av bränslen 10,4
Summa 31

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,1

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 96 %
Fossil olja 4 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 96 % Sverige
Fossil olja 4 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  Ingen mätning
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 10

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 5,9
Transport och beredning av bränslen 4,4
Summa 10

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,03

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 99 %
Fossil olja 1 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 99,1 % Sverige
Fossil olja 0,90 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  Ingen mätning
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2024 16

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp beräknade utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar både utsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik, där avfallet ingår, och utsläpp enligt Sveriges Allmännyttas rekommendationer, där avfallet inte räknas med. Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 8,6
Transport och beredning av bränslen 7,2
Summa 16


Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,05

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 99 %
Fossil olja 1 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 99 % Sverige
Fossil olja 1 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,276
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Miljövärden för fjärrkyla

I Linköping erbjuder vi också fjärrkyla. Här kan du som har, eller funderar på att skaffa, fjärrkyla se uppgifter om fjärrkylans klimat- och miljöpåverkan samt produktionsmix.

Vårt fjärrkylasystem baseras på energieffektiv absorptionskyla och frikyla samt kompletteras med en mindre andel kompressorkyla. När vi behöver kompressorkyla använder vi främst ammoniak som köldmedel. Ammoniak har en mycket låg klimatpåverkan och värdet för global uppvärmning (GWP) är lika med noll.

Klimatpåverkan, gram CO2e per kWh fjärrkyla:

Beräkningsmodell City Mjärdevi Tannefors Övriga nät
Livscykelutsläpp (EPD), 2023-2028 11,3 13,3 Saknas Saknas
Direkta produktionsutsläpp, 2024 0 0 0 0

Så fungerar de olika beräkningsmodellerna

Produktionsmix

Kategori City Mjärdevi Tannefors Övriga nät Totalt
Absorptionskyla 71% 68% 72% 10% 69%
Kompressorkyla 7% 17% 20% 87% 14%
Frikyla 22% 15% 8% 4% 16%

Tillförd energi

Kategori City Mjärdevi Tannefors Övriga nät Totalt
Kyla från luft/vatten 17% 12% 7% 4% 14%
Spillvärme från avfallsförbränning 74% 81% 82% 63% 78%
El 8% 7% 11% 33% 8%

Relaterad information

Fjärrvärme

Med fjärrvärme som uppvärmningsform gör du en hållbar och prisvärd investering samtidigt som du bidrar till sänkta utsläpp. 

Fjärrkyla

Fjärrkyla ger ett behagligt inomhusklimat utan bullriga kylmaskiner. En enkel och hållbar lösning för större fastigheter