Elnätens regleringsmodell motverkar nödvändiga säkerhetssatsningar Per Everhill I mitten av oktober presenterade regeringen sin proposition för totalförsvarets frågan ökad markant de senaste åren. När det gäller de svenska elnätens säkerhetsarbete finns det tyvärr regulatoriska hinder som direkt motverkar branschens

samhällskritisk nytta som måste ha mycket hög leveranssäkerhet. För att garantera en hög leveranssäkerhet i fjärrvärmesystemet krävs att det alltid finns den samhällsnytta som reservanläggningarna ger idag i form av ökad leveranssäkerhet i fjärrvärmesystemet. På sikt utgör liggande förslag ett hot mot hela

koncessionen kommer krav på elsäkerhet, anslutningsplikt för kunder, krav på mätning, IT-säkerhet, intrångsersättningar, leveranssäkerhet med mera som naturligtvis bygga elnäten billigare? Är kapitalkostnaderna rimliga? Är kraven på leveranssäkerhet för låga? Den svenska elnätsdebatten borde kretsa kring sådana frågor

deras rimlighet utifrån det aktuella elnätets utformning, anläggningar, leveranssäkerhet, effektiviseringspotential samt en skälig avkastning på investerat med stränga krav på leveranssäkerhet främjas effektiva företag. Dessa kan öka sin vinst genom att med bibehållen leveranssäkerhet driva sin verksamhet

tradition på tisdagen. Här skulle jag vilja tipsa om Ellevios seminarium om cybersäkerhet med fokus på elnätet. Frågan är aktuellt inte minst genom attackerna energiföretagen avseende cybersäkerhet. Det är tung uppslutning i panelen med representanter från bland annat MUST och MSB. Cybersäkerhet inom energibranschen

försämrade säkerhetsläget i vår omvärld tycker jag det är viktigt att säkerhetsfrågan ligger högt på dagordningen. Det handlar bland annat om IT-säkerheten för lång erfarenhet av dessa frågor från verksamhet i länder med stora säkerhetsutmaningar. Sist, men inte på något sätt mindre viktigt skulle jag vilja lyfta

kraftvärme är en förutsättning för att klara denna utveckling med bibehållen leveranssäkerhet. Utan omställningen till bio-och avfallseldad kraftvärme hade Sveriges

som ställs på olika aktörer i form av exempelvis hygienkrav, säkerhetskrav, konsumentsäkerhet och garantier. Som jägare får jag inte sälja mitt överskott vara värt lite lägre skatteintäkter eller inom rimliga gränser sänkta säkerhetskrav. Ett bra exempel på hantering i den riktningen är de senaste årens förenklingar

Almedalen. Frågan har i allra högsta grad en politisk dimension eftersom leveranssäkerheten i elsystemet berör oss alla. Det skulle räcka med ett rykte om risk mellan länder är inte heller någon enskild ”silver bullet” avseende leveranssäkerhet vilket exempelvis problematiken med instängningseffekter i förbindelserna

har det historiskt varit den bästa lösningen för att garantera en hög leveranssäkerhet. De senaste åren har emellertid teknikutveckling gått framåt i ett

oförändrat jämfört med tidigare förvaltningscykel.  Viktiga aspekter som dammsäkerhet och påverkan på kulturmiljöer beaktas inte alls. Vattenmyndigheternas

generellt ROT-avdrag för investeringar i solel skulle ge en betydligt större säkerhet för den enskilde investeraren. Vi hoppas nu att se samma utveckling som

investering. Förutom kapacitetsbehov kan det handla om till exempel leveranssäkerhet, obsoleta nätkomponenter eller förbättringar med hjälp av ny teknik elektrifiering på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Ansvaret för driftsäkerheten i det svenska elsystemet måste tydliggöras. Det handlar till exempel

hantera.  Det finns ett behov av att politiken definierar vilket behov av leveranssäkerhet vi ska ha i Sverige och vad det får kosta. Frågan om framtidens effektförsörjning

det svenska elsystemet, inte minst när det gäller att med bibehållen leveranssäkerhet kunna integrera stora mängder framtida oplanerbar kraftproduktion.