Förnybar vattenkraft

Vattenkraft är en förnybar energikälla och är i stort sett fri från direkta utsläpp och avfall. Nästan hälften av Sveriges elproduktion kommer från vattenkraft.

Det går dessutom att lagra vatten i dammar och på så sätt styra när elen ska produceras i kraftverken. Något som blir allt viktigare när det byggs mer väderberoende vindkraft och solkraft.

Nackdelen är att vattenkraften påverkar djur och natur i sin närmiljö genom att vattennivåer och flöden ändras och att det är svårt för fiskar att passera vattenkraftverken.

Moderna miljövillkor

Vattenkraftverk styrs av vattendomar, som i en del fall kan vara mer än hundra år gamla. För att moderna miljövillkor ska gälla tog regeringen beslut 2020 om en Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP). De genomförde även ändringar i Förordningen om vattenverksamheter, som ska genomföras fram till 2037.

Vattenkraftverkens olika vattendomar kommer därför bli förnyade för att leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och samtidigt se till att Sverige har en effektiv tillgång till förnybar el från vattenkraft.

Vattenkraftens miljöfond

Ett antal vattenkraftsägare, där Tekniska verken är en, har också gått samman och satsat 10 miljarder kronor i Vattenkraftens Miljöfond. Fonden ska finansiera större delen av insatserna i NAP:en.

Förbättra miljön vid våra vattenkraftverk

Sedan länge arbetar vi med en rad olika åtgärder för att förbättra miljön runt våra vattenkraftverk.

  • Drillaån (Stångån) i Rimforsa
    Ett pågående projekt där vi arbetar tillsammans med många lokala aktörer. Vi har som mål att på sikt öppna upp vattendraget genom att sänka vattennivån i dammar och ta bort vandringshinder för fisk och fauna. Här jobbar vi före kraven i den nationella planen då Stångån ska omprövas för moderna miljövillkor 2029.

  • Stångåns naturfåra, Säbybro-Bjärka Säby i Linköping
    Ett projekt där vi har arbetat mycket med att visa på möjligheterna med naturfåran som en bitvis fin strömsträcka. Projektet har pausats i väntan på en omprövning av miljövillkoren enligt den nationella planen 2029.

  • Stångån, Nykvarn i Linköping
    Ett arbete för att bidra till den biologiska mångfalden och skapa fria vandringsvägar för vattenlevande arter från Roxen upp till Tannefors, bland annat för den ovanliga fiskarten asp. Tillsammans med Linköping kommun har vi byggt en faunapassage på Nykvarnsholmen och en fiskränna vid Tannefors slussar.

    Tack vare faunapassagen kan aspen och andra vattenlevande djur för första gången ta sig förbi de vandringshinder som dammen har varit i 150 år.
    Ett arbete som blev klart 2021.

    Det finns en kamera monterad i inloppet till faunapassagen som registrerar allt som passerar. Här kan du ta dig en titt! 

  • Laxberg, Svartåns utlopp ur Sommen i Boxholm
    Under drygt tio år har vi arbetat för att kunna bygga en modern fiskväg vid Laxberg. En fiskväg som är tänkt att fungera för alla arter och ska ersätta den gamla. Vi arbetar tillsammans med Motala Ströms Samfällighetsförening (MSS), som är ägare till dammen, samt Länsstyrelsen, Boxholms Kommun, Sommens fiskevårdsområdesförening och Boxholms Skogar.

    I Motala Ströms Samfällighetsförening ingår de bolag som använder dammen för att producera förnybar el från vattenkraft – Tekniska verken, Mjölby-Svartådalen Energi samt Holmen Energi. I januari 2021 tog föreningen ett beslut om att bygga den nya fiskvägen, ett så kallat omlöp. Omlöpet är en anlagd åfåra som leder vatten runt dammen så att fiskar kan simma förbi vattenkraftverket.

    Omlöpet är den viktigaste pusselbiten i ett större arbete i Sommen för att återskapa en bättre livsmiljö för en rad olika arter. Den biologiskt viktigaste är den, för området, unika nedströmslekande Sommenöringen. Projektet är en frivillig miljöinvestering av bolagen som ingår i Motala Ströms Samfällighetsförening. Bolagen står för ungefär hälften av kostnaden och resten kommer från statliga medel samt bidrag från olika organisationer som ingår i projektet. Vi planerar bygget av omlöpet 2022 och arbetet kommer kosta cirka 30 miljoner kronor.

  • Svartåfors, Svartån i Linköping
    Vid Svartåfors vattenkraftverk släpper vi kontinuerligt på mer vatten under våren för att underlätta för aspen att leka. En insats som har visat sig fungera bra och det finns återigen ett lekande bestånd med asp nedströms Svartåfors vattenkraftverk.

  • Forsa, Nyköpingsån i Katrineholm
    Sedan mitten av 1990-talet har vi vetat om att det finns musslor i Forsa och sedan 2005 har vi följt statusen för stormusslor men främst den akut hotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Beståndet är livskraftigt och för att säkra deras överlevnad ser vi till att hålla ett kontinuerligt flöde i vattendraget.

    Nyköpingsåns samtliga vattenkraftverk ska senast 2023 omprövas för moderna miljövillkor enligt den nationella planen. Vi äger två vattenkraftverk i Nyköpingsån som kommer omprövas.  

  • Söderköpingsån i Söderköping
    Här arbetar vi intensivt med att få fram underlag för alla våra vattenkraftverk som kommer att omprövas för moderna miljövillkor enligt den nya nationella planen senast 2023. Vi äger alla de fyra vattenkraftverken samt tre dammar som finns i Söderköpingsån. 

  • Krafttag ål
    Sedan 2010 deltar vi i programmet Krafttag ål. Anledningen till programmet är att det europeiska ålbeståndet minskar, bland annat på grund av vandringshinder vid vattenkraftverk och dammar. Tekniska verken är med i Krafttag ål tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och flera andra vattenkraftbolag.


    Att sätta ut ålyngel är en viktig del i arbetet för att bevara ålbeståndet och en av åtgärderna som vi på Tekniska verken gör för att minska påverkan från våra vattenkraftverk. Arbetet gör vi utifrån våra fastställda vattendomar och totalt sätter vi ut cirka 125 000 ålyngel på nio olika platser varje år. 

    En annan åtgärd är att vi fångar in lekmogen ål och transporterar ut dem till havet och förbi vattenkraftverken, så kallat ”trap and transport”. I Östergötland fångar vi den lekmogna ålen i Sommen, Roxen och Glan. Varje år fångar vi totalt in och transporterar nästan 4 000 ålar, cirka 5 000 kilo, förbi vattenkraftverken och släpper ut dem i havet.

  • Stångån i Linköping
    Vi mäter och ser kontinuerligt till att syrehalten i vattnet är på en bra nivå genom en aktiv vattenreglering. Arbetet gör vi för att motverka fiskdöd som förekom i perioder under 1990-talet.

  • Sjön Yxern i Småland
    Västerviks och Vimmerbys kommuner har, i nära samarbete med oss på Tekniska verken och andra vattenkraftsägare i Botorpsströmmen, lämnat in en ansökan till Mark- och Miljödomstolen om att riva ut regleringsdammen i Yxerns utlopp. Anledningen till det är att återskapa en naturligare reglering av sjön och den nedströms liggande Yxeredsån.

Vattendomar styr hur hög vattennivån är vid ett vattenkraftverk

Liksom alla verksamheter som påverkar miljön så måste man ansöka om ett miljötillstånd för att få bedriva sin verksamhet. När det gäller vattenkraft så kallas det miljötillståndet för en vattendom.

I vattendomen står både vilka rättigheter och skyldigheter som ägaren till vattenkraftverket eller dammen har. Det handlar till exempel om hur mycket eller lite vatten ägaren ska och får tappa ut och vilka vattennivåer som är tillåtet att ha vid olika tider på året.

Det är Mark- och Miljödomstolen som beslutar om innehållet i en vattendom, utifrån de lagar som gäller. Skulle verksamheten inte följa det som står i vattendomen så riskerar företaget att begå ett miljöbrott.

Många vattendomar är idag gamla och inte anpassade till moderna miljökrav. Men fram tills att en ny vattendom finns på plats så är det den gamla som gäller. Att få fram en ny vattendom är en process som ofta tar flera år att få klar.