Vi behöver ett styrmedel som främjar planerbar elproduktion
Den senaste tiden har en rad utredningar och projekt om Sveriges framtida energibehov presenterats. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins projekt ”Vägval för klimatet” och Fossilfritt Sveriges & energibranschens ”Färdplan el” är två exempel. En gemensam nämnare i flera av dessa utredningar är att de kommer till slutsatsen att behovet av el kommer att öka i flera samhällssektorer, men särskilt inom industrin. Bara Vattenfall, SSAB och LKAB:s HYBRIT-projekt för fossilfri stålproduktion beräknas kräva omkring 15 TWh el vilket motsvarar ungefär tio procent av Sveriges elkonsumtion på årsbasis idag.
Tillgången på el behöver alltså öka. När det gäller tillkommande svensk elproduktion kan vi konstatera att det för närvarande byggs ganska mycket väderberoende elproduktion i form av vindkraft tillsammans med en i sammanhanget symbolisk gnutta solel. När det gäller tillkommande planerbar elproduktion som exempelvis effekthöjningar i vattenkraften eller ny kraftvärme är utbyggnadstakten obefintlig. Det beror bland annat på att den förändrade elproduktionsmixen på årsbasis ger fler timmar med lägre elpris vilket i ett ekonomiskt perspektiv kan hanteras bättre av de väderberoende energislagen som dessutom fortfarande åtnjuter diverse subventioner. Genom att den väderberoende elproduktionen i princip saknar marginalproduktionskostnad tenderar den att tidvis helt enkelt tränga ut den dyrare planerbara kraftproduktionen från marknaden.
Tillkommande elproduktion i form av vind och sol gör tveklöst stor klimatnytta. Det gäller inte minst genom möjligheten att exportera svensk fossilfri el till kontinenten där den på marginalen ersätter kolbaserad kraftproduktion med mycket dålig klimatprestanda. Den förändrade elproduktionsmixen innebär emellertid ökade utmaningar med att över tiden effektförsörja det svenska elsystemet. Detta har på nationell nivå uppmärksammats av Svenska Kraftnät. Även på lokal nivå har effektproblematiken fått stor uppmärksamhet det senaste året. Där spelar bristande kapacitet i elnätet en stor roll, men också nedstängningen av lokal planerbar kraftproduktion på grund av den senaste tidens omfattande skattehöjningar. Effektutmaningarna kan i princip lösas på följande sätt:
- Ökad tillgång på planerbar kraftkraftproduktion
- Efterfrågeflexibilitet
- Förbättrade överföringsmöjligheter (elnät)
- Energilagring
Såväl tekniskt som samhällsekonomiskt är det sannolikt en kombination av ovanstående som behövs. Tillgången på planerbar kraftproduktion är emellertid en viktig delkomponent och då inte minst på grund av att efterfrågeflexibilitet och energilagring åtminstone volymmässigt är tekniker som ännu befinner sig på utvecklingsstadiet.
De ekonomiska förutsättningarna för att satsa på nya planerbar kraftproduktion påverkas mycket av vår nuvarande marknadsmodell för elhandel som är av typen ”energy-only”. Det innebär att endast energi har ett värde på elmarknaden. Övriga systemtjänster som exempelvis tillgång på effekt över tiden har inget värde utan levereras gratis med energileveransen. Planerbar kraftproduktion som exempelvis vattenkraft och kraftvärme får alltså inte något extra betalt för sin förmåga att leverera effekt på beställning trots att det är en mycket viktig egenskap för elsystemets funktion.
Kraftvärmeverket, Gärstad.
Den uppenbara lösningen på problematiken är givetvis att på något sätt låta marknaden premiera planerbar kraftproduktion. Det måste bli mer värdefullt att kunna leverera effekt när sådan behövs än att låta naturens krafter styra produktionen. En sådan modell skulle exempelvis främja investeringar i ny kraftvärme framför rena värmepannor, effektökningar i befintlig vattenkraft och energilagring. Det skulle sannolikt också bidra till teknikutveckling för ökad styrbarhet av vindkraft och teknik som power-to-gas.
Exakt hur ett sådant styrmedel skulle se ut är svårt att säga. Fossilfrihet är givetvis en hygienfaktor. I vissa länder finns rena kapacitetsmarknader som garanterar viss tillgänglig effekt. Nackdelen är att det innebär stora och kostsamma reservanläggningar som sällan körs. Andra varianter skulle kunna vara att komplettera elcertifikatsystemet med en effektkomponent som ger förnybar planerbar kraft en större del av kvoterna än oplanerbar produktion. Även andra varianter på kvotpliktsystem skulle kunna vara aktuella. En förändring av elmarknaden får stora samhällsekonomiska konsekvenser vilket kräver att en sådan reform utreds mycket noga innan den implementeras. Säker tillgång till el är avgörande för hela samhällets funktion. Det är skäl nog för att ge lämplig myndigheten ett utredningsuppdrag att undersöka möjliga styrmedel för att främja planerbar kraftproduktion.
Skriv en kommentar