Sällsynt dålig tajming för skatt på bioolja
Regeringen föreslår att skattebefrielsen för grödobaserade biooljor som används för uppvärmning ska avskaffas. Nuvarande skattebefrielse bygger på ett statsstödsgodkännande från EU-kommissionen som snart går ut.
Om förslaget blir verklighet blir det ytterligare en käftsmäll mot den svenska kraft- och fjärrvärmen, som de senaste åren har drabbats av flera andra skattehöjningar. Detta trots god klimatprestanda och en hög omställningstakt när det gäller att avskaffa den sista återstående andelen fossila bränslen i energiproduktionen.
Fossil olja används idag endast som spetsbränsle i den svenska kraftvärmen. Det handlar ofta om reservanläggningar som endast körs korta tider när det är riktigt kallt. Alla större svenska fossileldade kraftvärmeverk har idag avvecklings-eller konverteringsbeslut. Även när det gäller mindre anläggningar, exempelvis fossileldade hetvattenpannor, så konverteras de i snabb takt till förnybara bränslen. En orsak till detta är de kraftiga skattehöjningar på fossila bränslen i kraftvärmen som infördes av regeringen våren 2018.
Tekniska verkens arbete med att få bort den sista fossila oljan ur kraftvärmen inleddes för flera år sedan. En av våra största pannor är den oljeeldade panna 2 på kraftvärmeverket i Linköping. Pannan togs i drift 1963 och är på hela 154 MW. De senaste decennierna har den enbart fungerat som spetsanläggning. Under våren 2020 har pannan konverterats för eldning av lätta biooljor, typ RME. RME är ett förnybart bränsle av raps. Raps är förövrigt i princip en nationalgröda i Östergötland där de gula fälten sommartid breder ut sig i alla riktningar. Potentialen för lokal råvarutillgång är således god. Åtgärden kommer att leda till avsevärt minskade utsläpp av koldioxid från anläggningen. Vintern 2020/2021 var tänkt att bli första eldningssäsong.
Därför kommer ett avskaffande av skattebefrielsen på biooljor nu synnerligen olämpligt. Biooljor är redan idag betydligt dyrare än fossil olja. Med föreslagen skatteökning bedöms Tekniska verkens kostnader för åtgärden ökad med omkring 10 miljoner kronor per år. En lösning skulle vara att istället använda biooljor som fortsatt är skattebefriade, exempelvis MFA-oljor från återvunna råvaror. Det skulle emellertid innebära tilläggsinvesteringar på uppskattningsvis 60 miljoner kronor. Det handlar bland annat om investeringar i filter för att klara villkor för stoftutsläpp. Dessutom har Tekniska verken redan investerat totalt 5,5 miljoner kronor för att möjliggöra eldning av olja med RME-kvalitet vilket då skulle riskera att bli en ”sunk cost”. Med anledning av regeringens förslag är det nu höst osäkert hur den fortsatta vägen bort från fossil olja i kraftvärmen kommer att se ut. Vi har redan konverterat ytterligare en mindre anläggning för eldning av RME och flera andra stod på tur. Vilket bränsle vågar vi välja för dessa?
Kostnadsökningarna på bränslesidan kommer med stor sannolikhet att försena eller till och med hindra ersättandet av fossila bränslen i den svenska kraftvärmen. Det framkommer emellertid inte alls i regeringens promemoria om den planerade skattebefrielsen. Där konstaterar man istället att värmesektorns beroende av RME är lågt och att konsekvenserna med skattehöjningen därmed blir låga. Det må vara historiskt sant, men det stämmer inte alls idag när hela branschen letar alternativ till fossil olja till sina spetsanläggningar!
Med anledning av dessa konsekvenser vore det önskvärt att regeringen gjorde sitt yttersta för att pröva möjligheterna att få till ett förlängt statsstödsgodkännande från EU-kommissionen även för grödobaserade biooljor. Att först lägga en skatt på en typ av bränsle (fossil olja, kol och gas) för att sedan året efter börja beskatta de förnybara bränslen som den första skatten skulle främja är inte god energipolitik!
Skriv en kommentar