Om vikten av teknikneutrala styrmedel
Idag har olika former av styrmedel och subventioner stor påverkan på hur energimarknaden utvecklas. Med dagens låga elpriser kan olika stödsystem vara direkt avgörande för huruvida en investering blir verklighet eller inte. Då vår energiproduktion är intimt sammankopplade med flera politiska mål som till exempel minskade utsläpp av växthusgaser är det också naturligt med en politisk inblandning på marknaden.
Det finns också vissa produkter som ger systemnyttor som inte marknaden betalar för, exempelvis biodrivmedel som biogas och etanol som gör det möjligt för oss att nyttiggöra restprodukter. Dessa kan behöva stöd då de gynnar samhället i stort på olika sätt. Idag finns en växande tendens mot att rikta styrmedel och subventioner mot enskilda tekniker eller kraftslag. Förra året infördes en särskild elbusspremie och sedan flera år finns särskilda bidrag för just solel.
Flera av dessa styrmedel gör definitivt nytta och driver marknaden åt rätt håll, exempelvis när det gäller miljöprestanda. Problemet med teknikspecifika styrmedel är att de riskerar att hindra framkomsten av annan bättre teknik. Låt oss göra ett tankeexperiment och förflytta oss tillbaka till början av 1900-talet. Detta är en tid då många stora uppfinningar blev kommersiellt gångbara som exempelvis flygplanet, bilen och den elektriska gatubelysningen. Alla denna nya teknik slog efterhand ut sina föregångare eftersom den var bättre och levererade större nytta till ett lägre pris. Om vi samtidigt tänker oss att dåtidens politiker infört särskilda stödsystem för transporter med häst och vagn, gasbelysning och vedeldning och sedan hållit fast vid dessa under lång tid, hade vi då haft bilar, elbelysning och elspisar idag? Kanske, men det hade definitivt tagit lägre tid.
I detta sammanhang är det viktigt att skilja på styrmedel och bidrag till forskning och utveckling. Det sistnämnda handlar om att utveckla ”omogen” ny teknik som ännu ej kunnat kommersialiseras. Sådana bidrag gör definitivt nytta, men när tekniken börjar fungera måste den stå på egna ben för att marknaden inte ska snedvridas till någons fördel. Det finns också en risk att marknaden för viss teknik förändras vilket gör att styrmedel styr fel. Ett exempel är främjandet av etanol. Svensk etanol har mycket hög miljöprestanda medan sydamerikansk etanolproduktion sker på bekostnad av skövlad regnskog. När den senare exporteras till Europa och gynnas av våra styrmedel som då ger direkt negativa miljökonsekvenser trots att det inte var tänkt så från början.
Det finns alltid en risk att teknikspecifika styrmedel hindrar teknisk utveckling av något som är bättre i framtiden. Vem kunde i början av 1900-talet förutsäga att våra kök skulle vara helt elektrifierade idag? Även om dagens teknik för exempelvis solceller, elbilar och liknande verkar och dessutom sannolikt är rätt väg framåt är det oklokt att peka ut dem specifikt som den enda lösningen. Dessutom kan sådan teknik stödjas med hjälp av teknikneutrala styrmedel som direkt utformas mot det mål det är tänkt att uppnå, exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser, ökad förnybar elproduktion eller energieffektivisering. Elbusspremien främjar elbussar. Punkt. Vårt elcertifikatssystem främjar istället den producent av förnybar el som kan levererar sådan till lägsta möjliga pris oavsett teknik. Det senare är naturligtvis ett betydligt bredare styrmedel som tillåter teknikutveckling och innovation. Det kan vara svårt att utforma styrmedel helt teknikneutrala, men vi måste alltid sträva i den riktningen. Ett högt pris på koldioxidutsläpp är ett exempel på styrmedel som skulle gynna all slags förnybar elproduktion utan att främja enskild teknik.
Skriv en kommentar