Låt elskatten styra mot smartare elanvändning

Per Everhill 27 okt 2015

Smarta elnät är ett återkommande ”Buzzword” som ofta lyfts fram som svaret på många av de utmaningar som energibranschen står inför i framtiden. Främst handlar det om att kunna möta en mer variabel tillgång på el som kommer av en förväntat högre andel oreglerbar kraft i energisystemet, exempelvis sol-och vindkraft.

Genom att använda smart teknik är det möjligt att i allt högre grad anpassa vår elanvändning till aktuell tillgång. Det kan handla om att vår elektronik lär sig att ladda sig när efterfrågan är låg (och elpriset lågt) eller att i någon form lagra el och mata ut den på elnätet när efterfrågan ökar (och priset stiger). Sådana åtgärder ger dessutom positiva miljöeffekter eftersom vi använder dyrare och mer klimatpåverkande produktionsmetoder ju högre efterfrågan är.

För att det ska vara lönsamt för elkunden ändra sitt beteende och investera i smart teknik (exempelvis batterier eller smarta värmepumpar) som kan reagera på elkostnadens toppar och dalar måste skillnaden mellan dessa vara tillräckligt stor. De senaste åren har flera utredningar presenterats med förslag för att skapa sådana incitament. 2012 infördes möjligheten för privatpersoner att köpa el per timme i Sverige vilket gjorde det lönsamt att anpassa sin förbrukning efter elpriset på elbörsen. Energimarknadsinspektionen har också utrett hur elnätsavgifternas struktur kan användas för att främja efterfrågeflexibilitet och sådan styrning kommer säkert komma på plats framöver.

Dessa lagar och förslag fokuserar tyvärr enbart på två av de tre komponenterna som utgör kundens totala elkostnad. Den består av kostnaden för elanvändning (elpris), kostnaden för elöverföring (elnätavgifter) samt skatter och avgifter. Den ungefärliga fördelningen mellan dessa kan du se i nedanstående diagram:

Medan vi alltså går mot energieffektivare prismodeller för elanvändning och elöverföring är skatter och avgifter konstanta per kWh oavsett om elen används när efterfrågan är hög eller låg!

För att elkunden ska få största möjliga incitament till förändring måste självklart hela elkostnaden variera utifrån efterfrågan på el. Med timmätning skulle det inte vara några konstigheter att låta skatten vara låg på exempelvis helger, sommartid eller nätter då efterfrågan är låg och hög när industrin peakar sin efterfrågan på vardagar. Skattesystemet skulle till och med kunna vara intäktsneutralt genom att låta elskatten variera så att den del av kundkollektivet som använder el smart gynnas samtidigt som ineffektiva användare skulle få betala högre skatt. 

Om vi i framtiden i allt högre grad ska kunna lita på den oreglerbara kraften för vår elförsörjning måste vi också göra något för att variera vår efterfrågan.  Då duger det inte att låta 40 procent av elkostnaden vara statisk!