Kraftvärme gör nytta i flera samhällssektorer – vem ser till helheten?

Den svenska kraftvärmen började byggas ut redan i början av 1950-talet. Genom att nyttiggöra varmt vatten i form av fjärrvärme kunde vi ta steget bort från ineffektiv ved-och oljeledning i våra hus samtidigt som vi fick ett nytt elproduktionsslag utöver vattenkraften.

På den tiden var kraftvärmen huvudsakligen fossileldad vilket fortsatte ända fram till oljekrisen i början av 1970-talet. Då påbörjades en för sin tid oerhört framsynt omställning från olja och kol till biobränslen och avfall. Denna omställning är idag i princip klar med undantag för riktigt kalla vinterdagar då olja fortfarande används som spets under de mest ansträngda timmarna.

Under just kalla vinterdagar ger fjärrvärmen ett viktigt bidrag till den svenska effektbalansen. Detta kommer bli allt viktigare i takt med att vi stadigt ökar andelen oplanerbar kraft (vind, sol) i elsystemet. Reglerbar kraft såsom kraftvärme är en förutsättning för att klara denna utveckling med bibehållen leveranssäkerhet. Utan omställningen till bio-och avfallseldad kraftvärme hade Sveriges klimatpåverkan varit betydligt högre än vad den är idag. Vi skulle inte heller kunnat hjälpa våra grannländer med att ta hand om deras avfall som då istället skulle behöva gått på deponi med avsevärda metangasutsläpp som följd.

Kraftvärmen är också ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi genom att olika restprodukter i samhället kommer till nytta i produktionen för att sedan komma tillbaka till kunden i form av el och värme. Den bioeldade kraftvärmen gör att skogsindustrin kan att få avsättning för restprodukter som GROT (Grenar Och Toppar), det vill säga resurser som annars skulle gått till spillo. På samma sätt nyttiggörs andra avfallsfraktioner från industri och hushåll som inte kan materialåtervinnas effektivt. Detta gör att kraftvärmen är verksam i flera olika branscher, exempelvis energibranschen, återvinningsbranschen, skogsindustrin och bostadssektorn för att nämna några. Detta är naturligtvis mycket positivt ur ett energisystemperspektiv, men det kan samtidigt bli problematiskt när det gäller utformningen av lagar och styrmedel.

Frågor och ansvarsområden som berör kraftvärmen är nämligen fördelade på ett stort antal myndigheter med separata ansvarsområden. Det kan handla om byggregler, bränslekriterier, utsläppshandel och avfallshantering. I många fall fungerar det att hantera dessa frågor separat, men när det gäller kraftvärmen kan regelverk för husbyggande konsekvenser för skogsindustrins avsättning av restprodukter, avfallsbestämmelser påverkar elpriset och så vidare. Tyvärr kan vi i många fall konstatera att samordningen mellan ansvariga myndigheter är svag vilket gör att beslut fattas utan hänsyn till hur de påverkar kraftvärmens olika nyttor. Den svenska kraftvärmen fyller en viktig funktion i det svenska energisystemet som vi måste värna om. Detta kommer kräva att våra myndigheter och politiken går ifrån dagens ”stuprörstänkande” och tar ett helhetsgrepp på frågor som rör denna unika resurs!

• Taggar:
• Kraftvärme
• El
• Fjärrvärme

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips