Inga smarta elnät utan forskning och utveckling
De senaste åren har den svenska intäktsregleringen för elnätsverksamhet varit flitigt omdebatterad i såväl media som i domstolar. Debatten har främst handlat om vilka intäkter elnätsföretagen ska ha rätt att ta ut av sina kunder. En minst lika viktig fråga som fått betydligt mindre uppmärksamhet är vad elnätsföretagen får ta betalt för.
Exempelvis får svenska elnätsföretag idag inte ta ut några avgifter från sina kunder för att bedriva forskning och utveckling. Intäktsregleringen ger visserligen möjlighet att ta betalt för effektiviseringar, exempelvis om elnätsföretaget lyckas minska sina förluster. Däremot saknas möjligheter att ta betalt för exempelvis utveckling av nya smarta mätarfunktioner som gynnar energieffektivisering, digitaliserad störningsinformation till kund eller metoder för att sprida information om vart nedgrävda kablar är belägna. På avreglerade marknader finansieras sådan utveckling av slutkunden som sedan också får nytta av dessa innovationer. Dagens regleringsmodell belönar främst traditionella investeringar i kablar och fysiska anläggningar ute i terrängen.
I många andra länder, exempelvis Storbritannien har reglermyndigheterna insett att även reglerade elnätsföretag måste utvecklas för att vi ska kunna få till de smarta elnät som alla pratar om i branschen. Därför tillåts elnätsföretagen höja sina avgifter något om de kan hänföra höjningen till forskning och utveckling. I Storbritannien är dessa pengar specifikt deciderade till forskning som leder till energieffektivisering. Det faktum att svenska elnätsföretag inte kan få täckning för sina forskningskostnader medan andra utländska bolag får det kommer på sikt leda till att den svenska elnätsbranschen kommer ligga efter omvärlden i dessa frågor.
Genom införandet av smarta elmätare 2009 hamnade Sverige teknikmässigt i framkant i Europa. I de flesta andra EU-länder är det fortfarande mekaniska mätare som gäller. Vi har alltså en enorm fördel när det gäller att ta stegen mot ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar med distribuerad produktion, ökad volatilitet och energilagring. Energimarknadsinspektionen borde verka för att vi kan behålla detta försprång. Detta görs enklast genom en regleringsmodell som tillåter svenska elnätsföretag att vara innovativa.
Skriv en kommentar