Gärna solel - men i rättvis konkurrens med andra klimatinvesteringar

Per Everhill 17 maj 2018

Förra veckan spreds nyheten om att den amerikanska delstaten Kalifornien planerar att göra det obligatoriskt med solpaneler på nya fastigheter. Kalifornien har mycket goda förutsättningar för solelsproduktion, bland annat då man har minimala vädermässiga säsongsvariationer. Dessutom kommer idag ungefär hälften av den lokala elproduktionen från naturgaseldade kraftverk som skulle trängas ut från elmarknaden på grund av solelens obefintliga produktionskostnader med stor klimatnytta som följd. (Det ger dock en del andra utmaningar med att få tillgång till tillräckligt med planerbar kraft över tiden, men det är en annan fråga). Mot bakgrund av detta är det lätt att reflexmässigt applådera initiativet, men är det egentligen så särskilt smart?

Problemet med att lagstifta om krav på viss teknik är att det alltid får negativa konsekvenser för konkurrerande teknik. Det kapital som nu kommer att gå till investeringar i solceller lyfts nu bort från marknaden för alternativ miljöteknik för nya hus. Det lär påverka viljan att investera i exempelvis geoenergilösningar, solvärme, varm-eller kalluftsåtervinning eller att ansluta sig till ett förnybart fjärrvärmesystem. Kapital är vanligtvis en begränsad resurs och när staten pekar med hela handen och kräver investeringar i solceller blir det mindre över till annat. Minskad konkurrens minskar också incitamenten för teknikutveckling. Solcellsinstallatörerna kommer inte behöva anstränga sig lika hårt för att få sälja sina produkter. Samtidigt kommer sannolikt vissa producenter av annan miljöteknik inte prioritera att utveckla sin teknik för nya hus eftersom de vet att de inte kan konkurrera med de enligt lag obligatoriska solcellerna.  

En invändning mot detta resonemang skulle kunna vara att utan obligatorium skulle husbyggarna inte gjort några miljöteknikinvesteringar alls. Det är riktigt, men lösningen är fortfarande inte att ställa krav på investeringar i en enskild tekniklösning. Om man istället inför ett teknikneutralt styrmedel eller lagkrav skulle de miljötekniklösningar som ger mest klimatnytta för pengarna i förhållande till sin kostnad främjas. Det skulle leda till ökad konkurrens och teknikutveckling. Det skulle också göra det möjligt för husbyggarna att skapa mer skräddarsydda och därmed klimatmässigt effektivare tekniklösningar. Vissa hus kanske har ett stort värmebehov, andra behöver kyla och en tredje minska sin vattenförbrukning. Med det liggande förslaget måste alla dessa aktörer investera i solel istället för bergvärme, isolering och vattenbesparingsteknik. Genom sänkta priser och ökad effektivitet skulle resurser kunna frigöras i samhället som skulle kunna användas till andra typer av klimatåtgärder.

Vilka slags styrmedel skulle då kunna användas? Ett högt pris på utsläpp av koldioxid är ett bra exempel som gynnar alla typer av klimatinvesteringar. Dyrare utsläpp inom energisektorn och industrin får genomslag i hela samhället genom energi och produkter. Det gynnar energieffektivisering, skapar ett större prisgap mellan förnybar och fossil energiproduktion och ger incitament för teknikutveckling. Skatt på koldioxid är ett annat exempel som vi med framgång tillämpat i Sverige. Ett tredje exempel är energikrav på byggnader som om de utformas på ett teknikneutralt sätt ger incitament för såväl energieffektivare hus som smarta energilösningar.

Med Kaliforniens goda förutsättningar för solel är det dessutom inte osannolikt att ett brett teknikneutralt styrmedel skulle leda till fler solpaneler även i konkurrens med andra investeringar. Då hade det emellertid skett på egna meriter och inte genom att med lagstöd slå undan fötterna för konkurrerande teknik.  

Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga och forskningen betonar ständigt vikten av att vi i tid genomför tillräckliga åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. För att lyckas med detta måste vi alltid sträva efter största möjliga klimatnytta per investerad krona. I det perspektivet är teknikspecifik lagstiftning sällan en väg till framgång.