Energispektrum: Hur kan vi öka investeringarna i elnäten?
Idag arrangerar energibranschen sin årliga energipolitiska debatt ”Energispektrum” i Almedalen. En frågeställning som kommer att lyftas är hur vi kan öka investeringarna i elnäten. Bakgrunden är naturligtvis den senaste tidens uppmärksammade kapacitetsbrist i elnäten som nu tydligt visar sig i storstadsområdena där planerade företagsetableringar riskerar att utebli på grund av att det är för trångt i näten.
Orsaken till problematiken står framför allt att finna i samhällets snabbt ökade behov av elenergi. Från 80-talet och fram tills för några år sedan var den totala elanvändningen i Sverige i princip konstant. De senaste åren har vi emellertid haft en snabb samhällsutveckling mot ett ökat eleffektbehov. Det handlar exempelvis om laddstationer till elfordon, etablering av datacenter och andra typer av elintensiva företag. Vi har samtidigt haft en kraftig befolkningsökning med tillhörande byggboom vilket ytterligare belastar elnäten. Det är viktigt att poängtera att detta inte enbart är någon storstadsproblematik. Det råder redan idag kapacitetsbrist i flera mindre elnät då begränsningar i stam- och regionnät får spridningseffekter, exempelvis i Mälardalen.
Utvecklingen har gått fort och av olika skäl har elnätsutbyggnaden inte kunnat hänga med. Det finns flera orsaker till detta. Under ganska lång tid kunde vi leva på ett historiskt arv med överkapacitet i vårt energisystem. Sedan några år tillbaka har vi emellertid en elnätsreglering som tydligt främjar effektivitet. Den straffar också företag som bygger anläggningar och ledningar med överkapacitet. Det är en nödvändig princip för att säkerställa samhällsekonomisk effektivitet, men det är också en anledning till att bristsituationer uppstår när kapacitetsbehoven snabbt ökar i expansiva områden. Elnätet behöver inte bara kunna hantera större och fler nyanslutningar. Det finns också ett behov av att förstärka befintliga nät för att klara ett förändrat kapacitetsbehov hos befintliga kunder som exempelvis kan bero på ökad lokal elproduktion.
Ett annat skäl till dagens situation är de långa tillståndsprocesserna för att bygga nya ledningar. Tyvärr har flera stora nätutvecklingsprojekt försenats de senaste åren på grund av omständliga koncessionsprocesser. I vissa fall kan det handla om ledtider på över 10 år från projektstart till färdig ledning. Det är alldeles för långsamt för att möta dagens snabba samhällsutveckling.
Hur kan vi då lösa dessa utmaningar? En viktig åtgärd är att tydligare integrera elnätsplanering i den övergripande samhällsplaneringen. Idag tar många aktörer tillgång till el för given vid nyetableringar och arbetar med betydligt kortare planeringshorisont än elnätsföretagen. Här behöver vi få in elnätsperspektivet betydligt tidigare än idag i exempelvis plan- och byggprocesser. Det skulle underlätta den långsiktiga elnätsplaneringen och göra det möjligt att ligga på förhand när det gäller exempelvis uppkommande förändringar av lokala kapacitetsbehov.
Vi måste också få till betydligt effektivare tillståndsprocesser. Det handlar främst om de stora linjeprojekten, men dessa påverkar indirekt våra många lokalnät. Processerna kan bli mindre formella och mer ansvar kan läggas på elnätsföretagen i samråd med berörda markägare. Den nyligen framlagda elnätskoncessionsutredningen presenterar här flera intressanta förslag.
Vi behöver också justera intäktsregleringen för elnätföretag så att framsynt proaktiva investeringar främjas, snarare än enbart satsningar för att lösa dagens kapacitetsbehov. Generellt behöver satsningar på olika slags kapacitetsfrämjande teknik gynnas tydligare i regleringen, exempelvis energilagring. Dagens regleringsmodell straffar tyvärr satsningar på exempelvis pilotprojekt och FoU.
Sist, men inte minst finns det faktiskt en rad åtgärder som kan minska behov av elnätsförstärkningar. Smarta elnät har länge varit ett ”buzzword” i energibranschen med tekniker som energilagring, efterfrågeflexibilitet och smart styrning. Tyvärr har vi inte sett så mycket av detta i praktiken i de svenska elnäten.
En förklaring till detta är att alla komponenter av elpriset (elhandel, elnät, skatter och avgifter) huvudsakligen baseras på uttagen kilowattimme. Detta gynnar inte alls sparsamhet på effekt och därmed elnätskapacitet. Nu går många elnätsföretag, bland annat Tekniska verken, mot allt mer effektbaserade avgiftsstrukturer, men elnätskostnaden utgör endast en mindre del av kundens totala elkostnad. För att få till en effektiv prissignal borde flera komponenter av elpriset främja ett effektivt kapacitetsutnyttjande. Det skulle också främja utvecklingen av ny smart kapacitetsbevarande teknik som idag tyvärr ofta är olönsam.
Med de reformer som beskrivs ovan skulle vi efterhand ha goda möjligheter att möta samhällets kapacitetsbehov. Frågan är hur lång tid vi har på oss innan problemen får allt för omfattande samhällskonsekvenser. Vilket tålamod har till exempel stora globala företag med etableringsplaner i Sverige? Om elnäten inte ges förutsättningar att bidra till svensk samhällsutveckling riskerar vi vår ställning som en av världens mest utvecklade välfärds- och industrinationer. Det har ibland talats om behovet av en ”effektkommission” syftande till att skapa politiska enighet kring framtidens svenska effektbehov inklusive elnätskapacitet. I ljuset av den senaste tidens larmrapporter på detta tema känns det nu som hög tid för en sådan.
Lovisa Fricot Norén
Vd Tekniska verken Linköping Nät AB
Skriv en kommentar