Energiåtervinning av avfall = samhällsnytta
För någon vecka sedan publicerade 2050 Consulting, på uppdrag av Söderenergi, en mycket intressant rapport om samhällsnyttan med energiåtervinning av avfall. Nyttorna finns bland annat att hitta genom att fossila bränslen ersätts och minskad spridning av miljögifter.
Rapporten är särskilt välkommen i ljuset av dagens avfallsdebatt som tenderar att landa i en diskussion kring olika avfallsmetoder. Vanligtvis är det materialåtervinning som ställs mot energiåtervinning, som om de vore varandras motsatser. I en perfekt värld vore det naturligtvis bättre om vi effektivt kunde materialåtervinna allt avfall istället för att göra energi av det. Där är vi emellertid inte. Av det material som idag samlas in för materialåtervinnas, går något mindre än hälften till energiåtervinning av olika skäl. Det kan vara svårt att återvinna rent tekniskt, som exempelvis plastliningen i dryckesförpackningar av papp som slits hårt i samband med att resten av förpackningen materialåtervinns. Det kan också vara oerhört svårt att separera olika fraktioner i sammansatta produkter. Så är ofta fallet i exempelvis leksaker som består av olika sorters plast som till råga på allt kan ha olika färger.
Vidare så slits material hårt i samband med materialåtervinning, varvid kvalitén försämras vilket begränsar dess användningsområden. En produkt kan börja som en leksak för att sedan återvinnas som stoppning i möbler för att till sist bli fyllningsmaterial till byggnadsindustrin, men någonstans därefter tar det ofta stopp. Då är det dags att ta nästa steg i avfallshierarkin som förhoppningsvis är effektiv energiåtervinning. I de flesta länder i världen är det emellertid deponi som är förstahandsalternativet för uttjänta produkter och då ofta utan att de passerat steget via materialåtervinning.
För att komma tillrätta med våra avfallsutmaningar måste vi ständigt sträva efter att arbeta högre upp i avfallshierarkin. I första hand undvika avfall överhuvudtaget, men därefter återanvända, materialåtervinna och energiåtervinna i den ordningen. Om vi bortser från deponi så är energiåtervinning den avfallsbehandlingsmetod som fångar upp samhällets restprodukter när vi gått bet med övriga metoder. Det är där dess stora samhällsnytta kommer in och som belyses väl i rapporten om Söderenergi.
Energiåtervinning av avfall kan bland annat liknas vid samhällets njurar som destruerar sådant vi inte vill återföra till naturen. Det handlar om tungmetaller, gifter i exempelvis plaster, kontaminerat material från sjukvården och liknande som genom insamling kanaliseras till våra kraftvärmeverk där de destrueras och blir el och värme. Utan energiåtervinning av avfall skulle vi ha betydligt större problem med mikroplaster i samhället och en rad andra miljöpåverkande produkter som idag tas omhand i vår verksamhet. Det ger stor samhällsnytta!
Det är också viktigt att inse att energiåtervinning ersätter deponi. Det är särskilt tydligt för det avfall som vi tar om hand från andra länder som saknar egen energiåtervinning. Deponier läcker över tiden stora mängder metangas som är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxid. Detta undviks genom energiåtervinningen och ger ett avsevärt bidrag till våra möjligheter att lösa våra klimatmålsättningar.
Slutligen så kan energiåtervinning av avfall ersätta fossila bränslen för produktion av el och värme. På 1970-talet var i princip all svensk kraftvärmeproduktion oljeledad. Igår återstår endast någon enstaka procent fossila bränslen. En viktig orsak till denna utveckling är övergången till avfall som bränsle i våra anläggningar. Den svenska avfallsbaserade kraftvärmeproduktionen ersätter också direkt fossila bränslen i våra grannländer. Genom att bidra till det svenska elöverskottet som idag bland annat exporteras till Polen, Litauen och Tyskland trängs dyrare fossila produktion bort från elmarknaden. Det ger stor klimatnytta.
Så länge vi har ett restavfall som inte kan tas omhand högre upp i avfallshierarkin kommer det finnas ett behov av högeffektiv energiåtervinning av avfall i Europa. Istället för att motarbeta enskilda avfallsbehandlingsmetoder borde vi arbeta för att de ska fungera så väl som möjligt tillsammans. Det ger största möjliga samhällsnytta!
Skriv en kommentar