Elen och klimatet
I den svenska energipolitiska debatten råder det stundom oklarhet om hur man ska se på elens klimatpåverkan. Ett vanligt misstag är att inte göra skillnad på produktion och användning av el. Ett annat feltänk är att tro att det svenska elsystemet är en isolerad förnybar ö som är separerad från ett Europa fyllt av fossil kondenskraft. I detta blogginlägg ska jag försöka redogöra för Tekniska verkens syn på elens klimatpåverkan.
El är en energibärare
El produceras genom att annan energi omvandlas, exempelvis när strömmande vatten leds genom en turbin i vattenkraftverk, när solens strålar skapar en kemisk reaktion i kiselplattorna på en solpanel eller när fossila bränslen eldas i ett kraftverk. El är en bärare av energi med unika egenskaper som gör att den kan användas till en mängd ändamål.
Vårt elnät är sammankopplat med Europa
Den el som produceras i Sverige kommer huvudsakligen från förnyelsebara energikällor med låg klimatpåverkan. Det innebär inte att vår elanvändning inte påverkar klimatet. Det gör den faktiskt lika mycket som om vi skulle använt el i Danmark, Tyskland eller något annat länd där elen till stor del kommer från fossil produktion. Orsaken till detta är att våra elsystem är sammankopplade. Det finns alltså inget ”svenskt elnät” utan elen flödar över nationsgränserna genom ett stort antal förbindelser. Det innebär att om vi producerar mer el i Sverige än vad vi själva behöver kan vi exportera den till andra länder där den ersätter fossil elproduktion. Om vi har ett underskott måste vi istället importera el från andra länder.
Eftersom det än så länge alltid finns fossila elproduktion igång i våra grannländer så minskas den med varje sparad kilowattimme här i Sverige – antingen genom att vi kan exportera mer förnybar el eller att vi behöver importera mindre el. Fossil elproduktion är nämligen alltid dyrare än förnybar vilket gör att det är den som producenterna minskar först när de kan importera el från Sverige. På samma sätt är det oftast den produktionen som ökar när vi behöver importera från andra länder. Minskad elanvändning ger alltså alltid klimatnytta, även om vår egen produktion råkar vara i princip fossilfri. Därför är det bra för klimatet att vi bygger ut vår förnybara produktion så att vi kan tränga ut ännu mer fossilt från marknaden.
Rätt systemgränser
Vår elanvändning påverkar alltså klimatet även om vår elproduktion inte gör det. För att kunna värdera elens klimatpåverkan måste vi betrakta den utifrån en bred systemgräns där vi också tar hänsyn till att den påverkar elsystemen i våra grannländer. Systemgränser är viktigt i all miljövärdering. Ett exempel är elbilar där utsläppen från själva bilen är noll CO₂/km. Det innebär naturligtvis inte att bilens klimatpåverkan är noll eftersom den el den använder gett upphov till utsläpp när den producerades. Eftersom klimatfrågan är global måste vi sträva efter att anta så breda systemgränser som möjligt när vi miljövärderar olika energislag.
Elektrifiering kan ge positiv klimatnytta – men inte alltid!
Även om elanvändning alltid påverkar klimatet är det inte säkert att en ökad elektrifiering leder till ökade klimatutsläpp. Det beror på vad den ökade elanvändningen ersätter. Om en elbil ersätter en bil som går på fossila bränslen ger den ökade elanvändningen ökad klimatnytta. Det gäller särskilt då elmotorn är betydligt effektivare än en bensinmotor. Om ökad elanvändning beror på ett nytt ändamål, exempelvis en ny produkt eller att den ersätter andra miljöbränslen kan den istället öka vår klimatpåverkan. Det är exempelvis fallet när svensk fjärrvärme från förnyelsebara energikällor ersätts med eldrivna värmepumpar. Därför är det viktigt att använda el för rätt ändamål där dess egenskaper kommer till rätta. För att kunna göra rätt val är det viktigt att vi kan värdera elens klimatpåverkan korrekt. Annars är risken stor att lagar, regelverk och styrmedel ökar vår klimatpåverkan.
Använd el där det behövs
El är en fantastisk energibärare med enormt många användningsområden. Det gör den mycket värdefull i vårt energisystem. Därför tycker vi att elen främst ska användas för de ändamål där dess egenskaper kommer till sin rätt. Inget annat energislag kan driva datorer, telefoner och elvispar. Många andra energislag klarar av att värma upp saker eller flytta på dem. I ett resurseffektivt samhälle bör vi i första hand använda dessa energislag för sådana uppgifter innan vi börjar använda oss av el. Det innebär exempelvis att vi bör värma upp våra hus med fjärrvärme om sådan finns, kyla dem med fjärrkyla och köra bilen på biogas om det är möjligt. Då utnyttjar vi våra tillgängliga resurser på bästa sätt i en tid då vår belastning på planeten jorden blir allt hårdare.
Skriv en kommentar