Elektrifiera resurseffektivt!
I höstas påbörjade regeringen arbetet med att ta fram en nationell strategi för elektrifiering. I flera samhällssektorer, exempelvis inom tung industri och transporter, har övergången från fossila bränslen till el redan påbörjats. Regeringens ambition är att strategin ska bidra till att göra denna transformation snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv.
Initiativet är bra och särskilt viktigt då det är tydligt att efterfrågan på just el sannolikt kommer öka kraftigt i framtiden. 2019 bedömde Energiföretagen Sverige att elanvändningen år 2045 skulle landa på omkring 190 TWh per år jämfört med dagens ungefär 150 TWh. Förra året presenterade Svenskt Näringsliv en rapport där bedömningen landade på 200 TWh. I höstas blev båda dessa framtidsvisioner snabbt inaktuella när LKAB presenterade sin nya strategi för framtida produktion av fossilfritt stål som kommer kräva ytterligare 55 TWh. 250 TWh på årsbasis till år 2045 är en ökning med 70 procent!
Framtida scenario kräver prioritering
Idag har Sverige ett elöverskott på årsbasis och var under 2020 nettoexportör under årets samtliga veckor. Tidvis har vi underskott i enskilda elhandelsområden, vanligtvis i södra Sverige, men generellt har vi gott om el idag jämfört med många andra länder. Med en elanvändning på 250 TWh per år skulle vi med dagens elsystem ha ett kraftigt underskott. För att hantera en sådan efterfrågeökning kommer vi behöva bygga ut svensk elproduktion rejält, men också elnätsförbindelserna inom och utom landet.
Även om vi lyckas med detta kommer tillgång på el i ett 250 TWh-scenario att vara en utmaning. Därför behöver den kommande elektrifieringsstrategin ha ett tydligt resurseffektivitetsperspektiv. Vad är viktigast att elektrifiera? Vad kan vi vänta med? Och vilka funktioner och verksamheter kan klara sig med annan slags förnybar energi? En strategi resulterar vanligtvis i nya lagar, skatter och styrmedel. Det gör den till ett utmärkt underlag för att just prioritera olika samhällsintressen i en situation där det inte finns oändlig tillgång på den efterfrågade nyttigheten.
Vad ska vi då i första hand elektrifiera?
Det är knappast någon tvekan om att framtidens fordonsflotta kommer kräva mycket el och att utvecklingen på området går snabbt. Det är positivt ur såväl resurseffektivitetssynpunkt som för klimatet i jämförelse med dagens beroende av fossila bränslen. Det fossilfria stålet är också en riktigt bra idé. Stålproducenterna står idag för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ökad klimatprestanda kommer ge oss konkurrensfördelar på den internationella marknaden. Datahallar? Detta fenomen är mer omdebatterat. Är det en vinst för Sverige att de internationella storföretagen förlägger sina anläggningar hos oss eller utnyttjar man bara vår idag goda tillgång på el utan att ge vare sig arbetstillfällen eller skatteintäkter? Svåra avdömningar kan behöva göras.
Vad bör vi prioritera bort?
Det intressanta med elektrifieringsstrategin är kanske just vad vi bör prioritera bort. Det finns flera lågt hängande frukter där vi aktivt kan styra bort från ökad elanvändning för att istället frigöra el till mer prioriterade ändamål. Ett exempel är fjärrvärme i tätorter som redan idag minskar vårt eleffektbehov en kall vinterdag med omkring 7 GW (Vilket motsvarar mer än hela dagens samlade kärnkraftseffekt). Genom att ansluta nya fastigheter till fjärrvärmesystemet minskar vi elsystemets känslighet för efterfrågetoppar kalla vinterdagar rejält samtidigt som vi frigör el till andra ändamål. Tvärtom skulle en ökad användning av el för uppvärmning i tätort avsevärt försämra våra möjligheter att tex. elektrifiera fordonsflottan. Kommer fjärrvärmen från ett kraftvärmeverk innebär ökad värmeproduktion dessutom ökad elproduktion vilket ytterligare ökar möjligheterna till elektrifiering av andra sektorer.
Biogasen är ett annat bra alternativ till el. Svenska biogasproduktion kommer inte på långa vägar räcka till hela den svenska fordonsflottan, men den kan definitivt vara ett alternativ till el för till exempel landsortstrafik. Biogas kan också användas inom industrin som ett alternativ till el. Ökad biogasanvändning kan få stor betydelse för den lokala effektsituationen i många städer.
Sist men inte minst bör fjärrkylan nämnas
Ökade komfortkrav liksom krav från industrin på kylning kommer öka elbehovet sommartid. Fjärrkylan i Sverige är ännu i sin linda, men ökande och ett utmärkt alternativ till eldriven kyla. På samma sätt som för fjärrvärmen så ökad elproduktionen om fjärrkylan produceras i ett kraftvärmeverk.
Sammanfattningsvis så handlar det om att använda rätt energi på rätt plats så effektivt som möjligt. Med ett sådant perspektiv tror jag att elektrifieringstrategin har goda förutsättningar att kunna öka elektrifieringen i de delar av samhället där det gör störst nytta.
Skriv en kommentar