Avfall ska energiåtervinnas så resurseffektivt som möjligt

Per Everhill 15 jan 2016

Vi är duktiga på att sopsortera i Sverige. Sverige ligger tillsammans med Tyskland, Belgien och Slovenien i topp bland Europas länder när det gäller andelen materialåtervinning av det totala hushållsavfallet. En viktig orsak till detta är det svenska systemet med producentansvar där tillverkarna av exempelvis tidningspapper och förpackningar ansvarar för att deras produkter kan materialåtervinnas effektivt. Det finns emellertid fortfarande avfallsfraktioner där materialåtervinning är tekniskt svårt och såväl ekonomiskt som miljömässigt kostsamt. Det kan exempelvis handla om blöjor, fönsterkuvert, hushållspapper, gamla plåster och liknande. Här har Sverige genom vår kraftvärme och vårt väl utbyggda fjärrvärmesystem mycket goda möjligheter att energiåtervinna detta avfall på ett effektivt sätt. I ett modernt kraftvärmeverk kan 90 procent av energiinnehållet i avfallet tas tillvara och bli el och fjärrvärme. Den energi som produceras i våra kraftvärmeverk kan på så vis ersätta annan mer klimatpåverkande energiproduktion. Därför gör den svenska kraftvärmen stor miljönytta samtidigt som vi kan värma upp våra hus på ett resurseffektivt sätt.

Det är självklart viktigt att öka andelen avfall kan materialåtervinnas effektivt. Samtidigt visar flera undersökningar att materialåtervinning på intet sätt står i motsats till en hög andel energiåtervinning. Tvärtom är de länder som är bra på energiåtervinning också oftast bra på att materialåtervinna avfall.

Källa:  Avfall Sverige

Många europeiska länder har idag tyvärr inte möjlighet att energiåtervinna avfall. De saknar kanske väl utbyggda fjärrvärmenät och har kanske inte heller det värmebehov som krävs för att få lönsamhet i ett sådant system. Det gör tyvärr att stora mängder avfall som inte kan materialåtervinnas läggs på deponi (soptippar) där det med tiden läcker ut metangas som är en betydligt mer skadlig växthusgas för klimatet än koldioxid. Här gör den svenska kraftvärmebranschen redan idag en enorm klimatinsats genom att hjälpa andra länder med energiåtervinning av avfall.

Den senaste tiden har det höjts en del negativa röster kring denna verksamhet. Bland annat påstås den svenska energiåtervinningen av norskt avfall ge en negativ miljöpåverkan samtidigt som svenska företag anklagas för prisdumpning av avfallsbehandlingsavgifter. Det är inte sant. Förklaringen till att norskt avfall ofta energiåtervinns i Sverige är att svenska kraftvärmeverk är betydligt effektivare än motsvarande norska anläggningar. En förklaring till detta är att den norska fjärrvärmen inte alls är lika utbyggd som i Sverige vilket gör att man inte har samma möjlighet att få avsättning för den värme som återvinningen genererar. Vi har alltså skalfördelar som norrmännen har svårt att tävla med vilket gör att vi kan erbjuda våra effektivare avfallsbehandlingstjänster till ett lägre pris, precis som det ska fungera på en marknad! Eventuella begränsningar av denna gränsöverskridande handel skulle vara leda till minskad total miljönytta och högre avgifter för såväl avfalls- som fjärrvärmekunderna.

Det är viktigt att poängtera att det rör sig om utsorterat avfall där norrmännen nästan är lika duktiga som oss på att sortera och materialåtervinna sitt avfall. När det gäller transporternas negativa miljöpåverkan är den en bråkdel av de klimatvinster som själva energiåtervinningen ger vilket påvisats i flera utredningar. Dessutom behöver det ju inte vara längre från avfallets ursprungsplats till ett svenskt kraftvärmeverk än till ett norskt.

Energiåtervinning av avfall ska självklart göras med största möjliga effektivitet och här fungerar marknaden väl. Energiåtervinning av utländskt avfall är en svenska miljötekniksuccé som det är viktigt att värna om.