Vattenläget i Östergötland

Vattennivåerna i många sjöar och i grundvattnet i Östergötland är mycket låg. Det kan göra att brunnar sinar, att bryggor och båtplatser inte går att använda och att stränder ser tråkiga ut.

-Anledningen till att det ser ut som det gör är att det fallit ovanligt lite nederbörd under en längre tid. Även om det regnade i höstas var mängderna inte tillräckliga för att fylla upp det stora underskottet, berättar Jenny Axen-Mårtensson, hydrolog på SMHI.

Under perioden 2015-2016 har Östergötland fått cirka 75 procent av den normala nederbörden och början av 2017 har hittills endast gett oss cirka 72 procent. Av de större sjöarna i Östergötland får man backa mellan 25-40 år, beroende på vilken sjö, för att hitta en liknande situation.

Behöver vi spara vatten i Linköping?

Nej, du som bor inom det kommunala vattenledningsnätet ska fortsätta använda vatten till husbehov som dusch, tvätt, disk och dricksvatten precis som vanligt.

Det är däremot viktigt att vatten inte blir stående i ledningarna för att vi ska ha fortsatt bra vattenkvalitet. Därför är det bra om du som inte har egen brunn fortsätter använda vatten som vanligt. Då återförs vattnet till Stångån efter rening och kan användas igen. Skulle läget bli extremt kan det hända att vi måste återkomma med en uppmaning om att vara sparsam med bevattning i trädgårdar.

När kommer vattnet tillbaka till sjöar och brunnar igen?

Det är vädret som påverkar när nivåerna i sjöar och grundvatten ökar och minskar. Det behöver komma betydligt mycket mer nederbörd än normalt under en längre tid för att det ska kunna höja vattennivåerna.

Vad kan Tekniska verken påverka?

Dricksvatten

Linköpings dricksvatten tas från ytvatten i Motala Ström och Stångån, och är alltså inte grundvatten. Staden har två vattenverk, som båda klarar att försörja hela Linköping med vatten på egen hand om det skulle behövas.

Reglering

De sjöar som Tekniska verken reglerar vattennivån i, har alla egna vattendomar som innehåller bestämmelser kring vattenhushållning. Där anges hur vi mycket vatten vi ska tappa ur sjöarna. Vi får vare sig tappa mer eller mindre vatten än inom det intervall som står i domen.

Förenklat uttryckt kan man säga att vi har två typer av vattenhushållningsbestämmelser i våra olika vattendomar – sådan reglering som bygger på att efterlikna den naturliga vattennivån och sådan som inte gör det.

 

 

Ordförklaring

Grundvatten – Det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummet är helt vattenfyllt.

Reglering – Att genom mänsklig påverkan styra hur mycket vatten som tappas ur en sjö.

Vattendom – Ett tillstånd från Mark och Miljödomstolen som bland annat meddelar vattenhushållningsbestämmelser, det vill säga hur regleringen av sjön som omfattas av vattendomen skall utföras.

Ytvatten – Det vatten som finns på jordens yta, såsom hav, sjöar, vattendrag och våtmarker.

Hjälpte denna information dig? Nej