Spaden i jorden för den första återbrukshallen i Linköping
Syftet med återbrukshallarna är att skapa bättre förutsättningar för ett cirkulärt resurseffektivt samhälle, där mer ska kunna återanvändas. Redan idag skänks mycket till återbruk men det behöver bli ännu bättre, eftersom alltför många fullt användbara saker faktiskt slängs i återvinningscontainrarna.
Återbrukshallarna, som är på ca 200 kvadratmeter, kommer att placeras i början av återvinningscentralerna och vara det första som besökarna möter när de kommer in på området. Bemanningen kommer att ske i samarbete med kommunen och skapa meningsfull sysselsättning för personer som står utanför arbetsmarknaden. Det som lämnas vid återbrukshallarna kommer sedan att säljas eller skänkas vidare via välgörenhetsorganisationers butiker och verksamheter, så det kommer alltså inte att ske någon försäljning på återvinningscentralerna.
- Vi tycker att återbruk och att minska avfallet är en viktig framtidsfråga. För att bli ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle så behöver vi bli bättre på att ta hand om resurserna. Vi behöver komma högre upp i den så kallade avfallstrappan, det betyder att det inte räcker att bara återvinna materialet och energin ur avfallet, utan vi måste skapa förutsättningar så att vi enklare kan minska uppkomsten av avfall, säger Charlotta Sund, vd på Tekniska verken i Linköping.
Genom återanvändning av produkter minskar avfallsmängderna, samtidigt som man sparar på resurser och energi då färre produkter behöver nyproduceras. Återbrukshallarna kommer att ta emot kläder, textilier, heminredning, möbler, prylar, husgeråd m m. Ambitionen är också att vissa typer av begagnade byggvaror ska tas emot, som exempelvis dörrar, fönster, tegel, markplattor och överblivet virke.
Under byggtiden kommer byggarbetsområdet inom respektive ÅVC vara avspärrat, men den ordinarie verksamheten kommer att pågå som vanligt, med samma öppettider och service.
Den totala kostnaden för alla tre mottagningshallarna är 5 miljoner kronor. Klimatklivet bidrar med 35 procent av kostnaden. Projektet har tilldelats Klimatklivetbidrag utifrån den koldioxidbesparing som fås genom förhindrad nyproduktion. Om 3 000 ton avfall återbrukas varje år beräknas koldioxidbesparingen bli 10 800 ton per år, vilket är lika stor klimatnytta som om 10 000 personer skulle låta bli att shoppa under ett år.
För mer information kontakta gärna:
Johan Borg, avdelningschef Hushållsavfall, Tekniska verken, 013-20 81 19
johan.borg@tekniskaverken.se
Avfallstrappan:
Avfallstrappan är den hierarki som styr hur avfallet i Sverige och inom EU ska hanteras och den ser ut så här:
- Förebygga – se till att avfallet inte uppkommer och att minska farliga ämnen i omlopp. Exempelvis att välja kvalitet framför kvantitet. Låna, hyra, laga istället för att köpa.
- Återanvända - köpa och sälja second hand
- Materialåtervinna - ta vara på materialet i sånt som inte kan användas längre och återvinna det till nya produkter.
- Energiåtervinna – när något inte kan materialåtervinnas är avfallet en viktig resurs som kan användas för produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Det ersätter då andra bränslen.
- Deponera – Om avfallet inte kan energiåtervinnas återstår att lägga det på en deponi.
Klimatklivet:
Klimatklivet är fokuserat på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta och administreras av Naturvårdsverket i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.
Läs mer om klimatklivet här
