Två exjobbare som har utforskat stadens gruva

I marken döljer sig skatter i form av bortglömda kablar och rör och städerna är framtidens gruvor för att utvinna metaller från infrastruktur och byggnader. Detta kallas för Urban Mining och är temat för två examensarbeten som de före detta LiU-studenterna Jimmy Klinteskog och Mikaela Granberg Lomyr har gjort för Tekniska verken. 

Jimmy arbetar idag som projektledare för elnät inom Tekniska verken men blev klar med sitt examensarbete förra året då Mikaela påbörjade sitt. Hon blev nyligen klar med sitt arbete och det övergripande forskningsprojektet nådde även det i mål nu i början av 2017. Mikaela har efter exjobbet, flyttat hem till Norrtälje och söker nu arbete i Stockholmstrakten.

De båda har genomfört sina examensarbeten med två olika studier och fokus inom ramen för forskningsprojektet ”Städer som gruvor II”. Jimmys fokus har varit klimat- och kostnadsanalys medan Mikaelas, lönsamhet och strategi. Projektet har fokuserat på att identifiera, skapa bättre förutsättningar och drivkrafter för återvinning samt precisera möjligheter för att förverkliga förändringar och resultat. 

Lyckade och mindre lyckade försök

Tanken med Urban Mining är att ta upp gamla kablar samtidigt som det görs underhåll eller installation av nya ledningar, för att undvika att marken ska grävas upp flera gånger. I ett första försök, på våren 2015, när delar av elnätet i Linghem skulle ersättas, planerades för att 1 kilometer gammal kabel skulle tas upp för återvinning. Tyvärr var förutsättningarna för dåliga. Kartorna var ej precisa, kabeln låg inte där den skulle och det stod träd i vägen som man inte ville flytta på. Det resulterade i att 100 meter kabel till slut kunde tas upp.

Erfarenheterna från Linghem tog man därefter med sig in i nästa projekt när Vikingstad skulle byta ut sitt ledningsnät. Sträckan för utbyggnaden var cirka 3 km och 900 meter kabel skulle tas upp. Arbetet gick bra och resulterade i att 880 meter kabel togs upp. De sista 20 meterna lämnades eftersom det krävdes för mycket extra arbete för att bland annat undvika skador på träd.

– Kostnaden för att ta upp gamla ledningar, visade sig i Vikingstad vara 3 procent av den totala kostnaden för projektet. Det borde gå att få ner både tider och kostnader genom att upptagning görs frekvent, säger Mikaela.

– Förutsättningarna spelar en stor roll och genom noggrannare projektering kan vi ta hand om dessa resurser där vi ändå schaktar, berättar Jimmy.

Effekterna av ett examensarbete

Mikaela tycker att Tekniska verken har varit en bra plats för sitt examensarbete och att kollegorna på elnät har varit hjälpsamma under projektets gång.

– Jimmy, som varit min handledare har varit väl insatt, stöttat och underlättat mitt arbete, säger Mikaela. Hon har också märkt lite intressanta biverkningar: 

– Ja, jag har blivit lite nördig. När jag ser ett öppet schakt måste jag bara gå och titta ner för att se vad som finns där, säger Mikaela.

I Jimmys fall ledde examensarbetet till en fast tjänst på Tekniska verken. Tack vare exjobbet etablerade han kontakter inom verksamheten och fick en chans att visa vem han var.

– Under exjobbet fick jag uppleva flera sidor av verksamheten, dels ute i fält och dels på kontoret, vilket medförde att jag fick träffa många olika människor berättar Jimmy.

Mer läsning

Vill du veta mer om Urban Mining?
Ta del av resultaten från Jimmy och Mikaelas examensarbeten och projektet Städer som gruvor II (pdf) 

Hjälpte denna information dig? Nej