Frågor och svar

Är det mjukt eller hårt vatten i Linköpings kommun?

Vi har mjukt vatten, vilket bland annat betyder att du bör dosera sparsamt med till exempel tvättmedel. Mer information om vårt dricksvatten och hårdhetsgrader finns under Dricksvatten.

Varifrån kommer mitt dricksvatten i Linköping?

Dricksvattnet kommer från Stångån och Motala Ström. Vattnet renas i något av våra två vattenverk, Berggården och Råberga. Under rubriken Dricksvatten kan du läsa mer om hur det går till att rena vanligt vatten till dricksvattenkvalitet.

Hur gör jag för att ansluta mig till va-nätet i Linköping?

Du ansluter dig genom att fylla i en anmälan om anslutning till vatten och avlopp. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta oss på telefon 013-20 80 00.

Vad kan jag med gott samvete spola ner i toaletten?

Bara kiss, bajs och toapapper. Inget annat. Läs mer om varför det är viktigt att inte spola ner fel saker i avloppet under Vad får du spola ner i toaletten?

Varför ska jag inte köpa produkter med silversalt?

Det finns tvättmedel och sprayer som sägs ta bort dålig lukt ur funktionsplagg och stoppa tillväxt av bakterier och svamp. Problemet är att det verksamma ämnet i dessa produkter är silversalt, vilket inte är bra för miljön.

Silversalt (eller silverkristaller/-joner) låter kanske ofarligt, men silver och andra metaller är ett problem vid landets avloppsreningsverk – och därmed ett miljöproblem. Reningsverken är byggda för att rena vattnet från organiskt material, som fekalier och matrester, men inte för att ta bort metaller.

När ett plagg tvättas med medel innehållande silversalt, fortsätter silvret vidare rakt ut i naturen, antingen via vattnet ut i våra sjöar och vattendrag, eller via slammet, vilket används som näringsrikt gödsel i lantbruket. Tänk på att silver också används i antibakteriellt behandlade funktionsplagg. När dessa tvättas, även om det är med vanligt tvättmedel, frigörs silver och följer med avloppsvattnet vidare ut i naturen. Problemet är detsamma med plagg som behandlats med spray.

Varför är det så många vattenläckor på hösten?

Senhösten är den årstid som är mest drabbad av vattenläckor. Det kan vi se i vår statistik långt tillbaka i tiden. När råvattnet blir kallare drar materialet i rören ihop sig och blir sprödare. I jämförelse med andra kommuner är vi ändå ganska förskonade från läckor. Det visar statistik från Svenskt Vatten.

Ibland kan det även upplevas som att många läckor uppstår under samma dag, men det kan ofta bero på att vi planerar reparationer utifrån våra kunders bästa och samordnar så långt det är möjligt för att hålla nere kostnaderna.

Är underhållet eftersatt? Varför är vattenledningarna på vissa håll så gamla?

Vi arbetar kontinuerligt med att underhålla ledningsnätet och har en långsiktig plan på förnyelse. Ledningar som har mycket driftstörningar håller på att bytas ut. (Linköping har en lägre medianålder på ledningsnätet än t ex Stockholm eller Göteborg. Men det behöver inte alltid vara så att en yngre ledning är bättre än en gammal.)

Samtidigt har exploateringstakten i Linköping varit hög under relativt lång tid, vilket gör att vi måste förlänga ledningsnätet.

Vad gör ni för att förhindra att det uppstår så mycket läckor i framtiden?

Vi driver flera projekt för att upptäcka läckor i tid innan dom hinner ställa till skada och framför allt förhindra att dom uppstår. Från 2014 har vi en utökad budget för dessa projekt. Här är det viktigt att vi har säkra underlag för att göra rätt insatser på ledningsnätet. Det behöver inte alltid vara så att en yngre ledning är bättre än en gammal. Materialet i ledningarna har varierat över tiden och även kvaliteten. Vi för statistik över läckorna i ledningsnätet och kan på det sättet avgöra vilka sträckor vi ska prioritera att byta ut.

Dessutom ska vi börja installera flödesmätare och ventiler i ledningsnätet som kan stängas med automatik. Då får vi larm från flödesmätarna vid onormal förbrukning vilket tyder på en läcka. Vi kan då snabbare koppla bort drabbade sträckor och begränsar påverkan för våra kunder.  Det är mellan 130 och 150 flödesmätare som ska installeras.

Vi driver också ett ”läcksökningsprojekt” tillsammans med Norrköpings Vatten och Göteborg vatten. Det handlar om att hitta läckor med hjälp av markradar. Vi har byggt en testplats för utrustningen och ska påbörja testerna inom kort.

Man ser ofta mycket personal från Tekniska Verken på plats vid läckorna. Måste det verkligen vara så många vid samma läcka?

Det är ofta så att flera experter måste titta på platsen för läckan för att göra en riktig bedömning av hur arbetet ska läggas upp, vilket material som krävs vid reparationen osv. När reparationen är påbörjad är det bara det aktuella arbetslaget som är på plats.

Måste det ta så lång tid att laga en läcka?

Det kan ta tid att lokalisera en läcka och platsen för läckan kan också vara otillgänglig för grävning. Då tar det tyvärr längre tid. Men vi har alltid jour dygnet runt och jobbar så fort vi kan. Vi har utökat vår budget för personalstyrkan med ytterligare ett arbetslag för att laga läckor. Vår ambition är alltid att utföra reparationsarbetet med minsta möjliga störningar för våra kunder.

Varför ligger ledningarna under vägar?

 Infrastruktur i städer byggs på det sättet. Det är det enda lämpliga utrymmet som finns för ledningar och rör.

Varför gräver man ibland på samma ställe flera gånger?

När det gäller nya områden samordnas grävarbetet för olika nyttigheter inom Tekniska Verken och med kommunen. I andra fall samordnar vi så långt det är möjligt men vid akuta reparationsarbeten måste vi gräva direkt.

Varför tillåts inte avfallskvarnar i Linköping?

Synen på avfallskvarnar är lite olika i olika kommuner i landet. Enligt de regler som gäller här (antagna av Linköpings kommun) är det inte tillåtet med avfallskvarnar i Linköping.

Rent principiellt anser vi det vara fel tänkt att "mosa ner" fasta hanterbara ämnen i avloppet, spola på med rent dricksvatten och via ledningsnätet transportera det till avloppsreningsverket.

Anledningen till detta är många:

  • Vårt ledningsnät är inte byggt för detta, varför det finns risk att matresterna orsakar stopp i ledningarna.
  • Det är ett slöseri med renat dricksvatten, eftersom det kräver att du spolar en god stund för att få bort matresterna.
  • Matrester i ledningarna lockar även råttor, vilket redan i dag är ett problem i våra ledningar.
  • Eftersom avloppsvattnet in till reningsverket kommer att innehålla mer föroreningar, medför det större risk för utsläpp efter reningen.
  • Det innebär även bekymmer vid reningsverket att sortera ut matresterna ur vattnet.

Systemet är helt enkelt inte uppbyggt för att alla i Linköping ska ha avfallskvarnar. Toalettavfall, disk och tvätt är en helt annan sak. Där behöver föroreningarna ledas bort till reningsverk av hygieniska skäl.

Under 2012 införs istället utsortering av matavfall i Linköpings kommun. Matavfallet kommer då att läggas i en grön påse, som sedan slängs i vanliga soptunnan. I Tekniska Verkens optiska sorteringsanläggning skiljs de gröna påsarna ut och går till biogasanläggningen för att bli fordonsgas. Att samla in matavfall separat innebär att en betydligt större andel av avfallet blir till biogas, än om det mals ner i avloppsvattnet och sedan ska separeras igen.

Sidans kategorier och etiketter

Vad är detta?

Trasiga gatlyktor?

Felanmäl trasiga gatlyktor direkt via webben.