Huvuddelen av avloppsvattnet i Linköping renas vid Nykvarns avloppsreningsverk, via en omfattande reningsprocess:

Avloppsvattnet kommer in via två huvudledningar, en från östra sidan av Stångån och en från västra. Två maskinrensande galler, med en spaltvidd på 3 mm, skiljer bort skräp som trasor, plast och pinnar. Skräpet tvättas samt pressas och blir så torrt att det kan eldas på Gärstadverket och omvandlas till el och värme.

Tyngre partiklar, t ex sand och kaffesump, som inte fastnar i rensgallret avskiljs i sandfånget. Partiklarna tas bort för att inte skada pumpar och andra mekaniska delar inne i reningsverket. I början och i slutet av sandfånget tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor.

Efter sandfånget lyfts vattnet till förluftningsbassängerna med hjälp av stora pumpar av typ ”Arkimedes skruv”. Där luftas vattnet under ca 20 minuter. Luftningen gör att vattnets lukt minskar och att slampartiklarna kommer att sedimentera bättre.

I två cirkulära försedimenteringsbassänger sjunker det mesta av slampartiklarna till botten. Partiklarna består av bl a fekalier, matrester och kemiska flockar av järnfosfat.

Här blandas det försedimenterade vattnet med bioslam. Blandningen luftas under flera timmar. Mikroorganismerna i bioslammet ”äter upp” löst organiskt material och fosfor. Kvarvarande järnfosfat oxideras och kan lättare avskiljas. I luftningsbassängerna sker även nitrifikation: kvävet i vattnet omvandlas från ammonium till nitrit och nitrat.

I de efterföljande sedimenteringsbassängerna avskiljs bioslammet från vattnet för att kunna användas på nytt. Huvuddelen av slammet går tillbaka till den biologiska reningen, en mindre del går till RSB-reaktorn.

En del av det utgående vattnet från det biologiska steget pumpas till kvävereningen. Kväveföreningarna nitrit och nitrat omvandlas till kvävgas.

I slutsedimenteringen tillsätts en mindre mängd järnsalter för att binda och avskilja ytterligare fosfor. Det fosforrika slammet förs tillbaka in i verket via RSB:n (ReturStrömsBehandling). Det färdigrenade vattnet leds sedan ut i Stångån och rinner vidare till Roxen och via Motala ström till Östersjön.

Slam som bildas i reningsprocessen stabiliseras genom rötning i tre rötkammare. I rötningsprocessen, som sker vid 37 ˚C bryts organiskt material ned till gas och vatten. Gasen består till nästan 70 % av metan. Det rötade slammet tappas via ett utjämningsmagasin till slamavvattningsanläggningen.

Slammet avvattnas i centrifuger till mer än 30 % torrsubstans. Det färdigrötade slammet är näringsrikt och kan med fördel användas som jordförbättringsmedel. Det avskilda vattnet efter avvattning kallas rejektvatten och innehåller mycket kväve. Rejektvattnet behandlas separat med bioslam i SHARON-reaktorn där kväve och organiskt material tas bort. Vattnet återförs till reningsverket efter behandling i RSB:n.

Huvuddelen av gasen renas av Tekniska Verkens dotterbolag Svensk Biogas och blir fordonsbränsle. Gasen kan även användas för värmeproduktion i en gaspanna och kan försörja avloppsreningsverket till cirka 50 %.

Här samlas de returströmmar som uppstår inom verket. Det är överskottsslam från biosteget, kemslam från slutsedimenteringen samt vatten från SHARON:en. I RSB luftas vattnet och släpps sedan in i verket i en jämn ström innan sandfånget för att hjälpa till med kvävereningen.