Vattenreglering och vattennivåer

På den här sidan kan du få information om vattenreglering och även se veckoaktuella vattennivåer och tappning över sjöarna Sommen, Glan, Roxen och Vättern. Klicka på länkarna nedan för att få mer information.

Aktuella vattennivåer och tappning
Glan
Roxen
Sommen
Vättern
Järnlunden/Stångån

Sommen

Historik

Regleringen av sjön Sommen går enligt sägnen flera hundra år bakåt i tiden. Det sägs att redan Biskop Brask ska ha gjort fördämningar i Svartån, alltså redan på 1500-talet. I Motala Ströms Regleringsförenings bok 1916-1941 står det att:

Hans Brask disponerade för Wadstena klosters räkning så väl laxfisket vid Tranås som en hel del av kvarnarna i Svartån mellan Sommen och Roxen. Fördämningen skulle hava gjorts dels för att hindra laxen att komma till Boxholms eller, som det då hette, Flemminge laxfiske vid Laxberg, dels för att få en jämnare vattentillförsel till klostrets och kyrkans kvarnar i Svartån.

Genom århundradena har flera försök gjorts att få till stånd en gemensam vattendom och 1907 var frågan än en gång på tapeten. En sammanslutning av alla vattenfallsintressenter bildades och ärendet manglades ytterligare en gång och ett nytt förslag presenterades 1909. Man avvaktade en ny vattenlag och förhandlade under tiden med de berörda markägarna. 1914 bjöds samtliga vattenfallsägare in till ett sammanträde. Vid det mötet beslutades enhälligt att utredningen skulle verkställas. Man valde ett arbetsutskott och de presenterade så småningom resultatet av sitt arbete i en berättelse till vattenfallsintressenterna 1916.

Motala Ströms Samfällighetsförening

Samtidigt bildades Motala Ströms Regleringsförening u.p.a. av ett flertal av vattenfallsägarna i Motala Ström nedanför sjön Roxen samt i Svartån mellan sjön Sommen och Roxen.

Idag heter föreningen Motala Ströms Samhällighetsförening - MSS - och dagens delägare är: Holmen Kraft AB, Ljusfors Kraft AB, Mjölby-Svartådalens Energi AB, Nordmills AB och Tekniska Verken i Linköping AB.

MSS ansvarar för att vattendomarna följs. Detta görs gemensamt av de tre största delägarna i MSS nämligen Holmen Kraft AB, Mjölby-Svartådalen Energi AB och Tekniska Verken. Kontrollinstans för verksamheten är SMHI och sedan 2001 administreras MSS av Tekniska Verken

Vattenreglering

Vattendomen tillåter en variation av vattenståndet i sjön Sommen med 1,5 m, d v s inom Sommens naturliga variationsområde. Nivåerna anges som 200,00 och 201,50 m. Dessa nivåer motsvarar 145,80 och 147,30 m ö h. Mellan dessa nivåer kan 189 miljoner m3 vatten magasineras. För att skydda fisken i Svartån ska det tappas minst 3,5 m3/s under juni-augusti och minst 4 m3/s under övrig tid. Undantaget kan vara vid långvarig torka. Normalårstappningen från Sommen är 11,4 m3/s.

Tillrinningen till sjön varierar kraftigt. Som exempel kan nämnas att under första halvåret 1966 motsvarade den 2,5 Sommenmagasin (ett magasin är volymen inom övre och undre regleringsgräns). Alltså, om ingen tappning hade gjorts skulle Sommens nivå ha stigit med 3,7 meter på sex månader. Detta kan jämföras med att det under andra halvåret 1975 var så torrt att avdunstningen var högre än tillrinningen. Under andra halvåret 2002 var tillrinningen endast 30 % mot normal. Dessutom var det tre första månaderna under 2003 mycket torra.

Avdunstningen har en stor inverkan på vattennivån. Under en varm och torr sommarmånad kan avdunstningen från sjön Sommen uppgå till 150 mm vilket motsvarar en borttransport av vatten på 7,5 m3/s. Under en sådan torrperiod medför nederbörden endast ett tillskott på ca 0,5 m3/s och den fastställda minimitappningen vid Laxberg är 3,5 m3/s. Sjön måste på detta sätt lämna ifrån sig 10,5 m3/s och vattenståndet sjunker under en sådan månad ofrånkomligen ca 20 cm.

Regleringens påverkan på Sommens nivå

Enligt domen noterar regleringsföreningen (MSS) Sommens verkliga vattenstånd och beräknar det vattenstånd som skulle ha varit om sjön ej varit reglerad, vilket benämns "det naturliga vattenståndet". Genom att båda nivåerna är kända kan man se hur regleringen påverkat sjön. I diagrammen nedan representerar de blå linjerna verkligt vattenstånd och det röda linjerna representerar naturligt vattenstånd.

Diagram 1 visar hur det verkliga och det naturliga vattenståndet har varierat de senaste 53 åren. Från detta material har diagram 2 skapats, som visar hur det verkliga och det naturliga vattenståndet varierar över året. Medelvärdet för det verkliga och det naturliga vattenståndet presenteras tillsammans med de högsta och lägsta nivåerna för både verkligt och naturligt vattenstånd.

På samma sätt som den verkliga nivån varierar över åren kan man i diagram 1 se att variationerna skulle vara av ungefär samma omfattning om sjön vore oreglerad. Ur diagram 1 kan man se följande:

  • De lägsta och framförallt de högsta nivåerna har kapats med hjälp av regleringen.
  • Sommens yta ligger, med ytterst få undantag, högre som reglerad än som oreglerad, framförallt på sommaren.

Sett över året varierar vattenståndet enligt diagram 2. Sommarens höga avdunstning innebär att sjön sjunker. På grund av regleringen har vattenståndet höjts från den röda linjen (naturligt vattenstånd) till den blå (verkligt vattenstånd). I slutet av augusti motsvarar detta i genomsnitt en höjning på hela 60 cm.

Diagram 1
Diagram 2

Vattenkraft

Det vatten som hålls inne vid vårflod påverkar bland annat båtägare i Sommen, men även strandägare nedströms, som får lägre risker för översvämning och mer vatten under lågvattentid. Ur produktionshänseende är det också gynnsamt att slippa de högsta flödena, då dessa medför att stationerna går för fullt och vatten måste släppas vid sidan om stationen. Vattenkraftstationerna kan därför, tack vare regleringen av Sommen, producera uppskattningsvis 10 GWh (10 miljoner kWh) mer el per år. Vilket kan tillgodose årsförbrukningen för 500 eluppvärmda villor.

Sammanlagt ger det vatten som tappas från Sommen en produktion på 95 GWh per år på sin väg från Sommen till Östersjön. Av detta produceras 70 GWh under vinterhalvåret (november till april).

Produktionens betydelse för miljön

Under vintern är efterfrågan på el i Norden som högst. Tack vare regleringen kan man flytta möjlig vattenkraftsproduktion från sommar till vintern.

Regleringen av Sommen gör det möjligt att under vinterhalvåret producera 40 % mer el än vad det skulle varit möjligt om sjön var oreglerad.

Den el vi producerar vintertid ersätter i stor utsträckning el som produceras av fossila bränslen och då främst kol.

Omräknat till kolkondens (enbart elektricitet) så minskar kolförbrukningen med 26 000 ton och utsläppen av koldioxid till atmosfären med 65 000 ton tack vare elproduktionen med vatten från Sommen under vinterhalvåret.

Vattenkraftens betydelse i Sverige

Elproduktionen i Sverige sker till största del med kärnkraft och vattenkraft. Vattenkraften har stor inverkan på elpriset. När det finns gott om vatten sjunker elpriset och under torrår är elpriset högre. Även på kort sikt påverkas elpriset, mycket regn sänker priset.

När produceras vattenkraft-el?

El kan inte lagras. Däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras. Det görs i stora vattenmagasin. Vattnet rinner till framförallt på våren och försommaren när snön smälter och i mindre skala i form av regn under övriga delar av året. Efterfrågan på el är störst på vintern. Förskjutningen mellan tillrinning och elbehov klaras genom att så mycket vatten som möjligt lagras i magasinen för att användas under vintern när nyttan är som störst.

Sidans kategorier och etiketter

Vad är detta?